Kvalitetsregistren brett accepterade
-bättre vård kan avläsas

De nationella kvalitetsregistren är ett ”ljus i mörkret ”, sade Bo Lindblom,
chef för SoS Hälso- och sjukvårdsavdelning, när han välkomnade till årets kvalitetsregisterdagar 7-8 oktober i Malmö.

  Kvalitetsregisterarbetet bedrivs med stor entusiasm, har fått en bred acceptans och är nu en hörnsten i kvalitetsarbetet. De senaste åren kan man se hur arbetet vuxit i omfattning, både vad gäller mängden data och tidsperspektiv, så att det nu är möjligt att få ut viktiga erfarenheter. Nu kan vården se att man får något tillbaka för arbetet med att mata in data.

  På dagarna gavs flera exempel på sådant:man kan t ex avläsa hur dödligheten vid hjärtinfarkt kan minskas med snabb insättning av trombolys, och hur viktigt det är med en snabb operation vid höftfraktur istället för att som tidigare låta patienterna ligga i sträck i lång tid.
  Man får en återkoppling av data, och det finns avdelningar där man sätter upp siffrorna väl synliga för alla.

  Bo Lindholm hoppas att man snart kan avläsa i den nationella statistiken hur detta arbete ger minskad dödlighet och färre komplikationer.

Komplikationer
   Men det finns problem. Ett gäller datainsamlingen. Praktiskt taget varje landsting har byggt upp egna journalsystem, som är breda, gemensamma för alla specialister. Kvalitetsregistren har också byggts upp var för sig,men smala, djuplodande för varje subspecialitet. Systemen har svårt att kommunicera, och det är otillfredsställande att man behöver mata in data två gånger (minst). Förhoppningsvis kan detta lösas med bättre teknik, inmatning av data bör också kunna lösas enklare,med onlineregistrering. Sekretessproblemen kan klaras.

   Dock är det inte helt klart vad kvalitetsregistren är för sort. Nu räknas de vanligen som forskningsregister (har tillstånd från forskningsetisk kommitté) varför personuppgiftslagen gäller. Men registren är nu så etablerade att de borde betraktas som hälso- och sjukvårdsregister för det interna kvalitetsarbetet.

   En annan brist är kvalitetsindikatorer. Nu matas mängder av värden in - förhoppningsvis kan man bland dessa hitta de som är goda kvalitetsmått så att man kan avstå från att mäta sådant som inte är relavant. Detta gäller förstås allt kvalitetsarbete. -Varje specialitet måste definiera sin kvalitetsmått, men Socialstyrelsen kan hjälpa till med riktlinjer och metoder för att hitta indikatorerna, kommenterar Bo Lindholm.

Från INFO bladet:
Nytt Socialstyrelsen 991018

Red