Referat
Insulin - Bättre blodsocker? Symptomlindring?
Av Tomas Fritz.Decembernumret av Scandinavian Journal of Primary Health Care innehåller en artikel från Norge med rubriken ”Insulin treament for poorly regulated diabetic patients in general practice.Better regulation and symptom relief?” (Johansen,Claudi,Holtedahl).
Korrespondens till : Jan Johansen, Sortland Municipal Health Service, No-8400 Sortland, Norge.
Författarna har velat belysa tre frågor rörande symtom vid diabetes:
1.Har icke insulinbehandlade diabetespatienter med dålig blodsockerreglering mer (fler?) symtom än patienter med bättre reglerat socker?
2.Upplever patienter med dålig sockerkontroll symtomlindring när de ställs över på insulinbehandling?
3.Är symtomlindring relaterat till förbättrad metabol kontroll?Metod
Totalt 111 patienter besvarade en enkät med frågor om symtom som kan vara relaterade till diabetessjukdomen; yrsel, törst, muntorrhet, nedstämdhet/ depression och trötthet. Förutom dessa allmänsymtom efterfrågades miktionsfrekvens och förekomst av nattlig vattenkastning.Resultat
Det förelåg en viss övervikt för allmänna symtom i gruppen med dåligt reglerat socker. Däremot förelåg inga skillnader i vattenkastningssymtom relaterat till grad av blodsockerreglering. Arton personer (av de 111) ansågs ha ett dåligt reglerat blodsocker och påbörjade insulinbehandling.
Vid ettårsuppföljning av dessa 18 personer hade såväl blodsocker som HbA1 förbättrats. Vidare kunde man notera en liten minskning av symtom men den var inte statistiskt signifikant.
De insulinbehandlade patienterna tillfrågades om deras livskvalitet hade förbättrats efter insatt insulin. Elva personer tycke att så var fallet. De patienterna uppvisade dock inte någon skillnad i metabol kontroll jämfört med de övriga insulinbehandlade. Man kunde således inte säkert relatera den angivna förbättringen av livskvalitet till förbättrad metabol kontroll.Diskussion
Författarna tar upp en viktig fråga i sin studie ;i vilken utsträckning upplever diabetespatienter symtom av att gå med ett stadigt förhöjt blodsocker. Deras sammanfattande bedömning är att en person med diabetes inte säkert kan lita på att ett dåligt reglerat blodsocker leder till kännbara symtom samt att upplevelsen av hyperglykemiska symtom varierar mellan individer.Det är därför inte acceptabelt att låta patientens uppgifter om hur han/hon mår ensamt ligga till grund för råd och ordinationer.Tolkning
Mina associationer när jag läste artikeln gick till alla de patienter som jag hört uttrycka frustration över att de inte får några signaler från kroppen när sockret ligger för högt. De tycker sig inte få några riktigt påtagliga skäl att anstränga sig för att hålla sockret på en optimal nivå. Häri ligger ju en avgörande svårighet med att motivera våra patienter.Diabetesbehandling har ju som sitt väsentligaste syfte att förhindra sjukdomens komplikationer och i mindre grad att lindra akuta symtom. Det är för övrigt intressant att höra diabetespatienter beskriva hur de upplever om de ligger väldigt högt eller lågt i socker. Man kan få sig till livs de mest skiftande beskrivningar av symtom som inte alltid tillhör de klassiska symtomen på hypo-eller hyperglykemi. Samtidigt får man ofta höra att ”det spelar ingen roll hur högt mitt socker ligger, jag mår lika bra ändå ”.
Här har blodsockermätaren för hemkontroller sin givna plats och vi bör nog ofta påminna våra patienter om att använda sina mätare så de inte blir liggande i byrålådan. Har kollegor som läser detta egna erfarenheter av att fråga sina diabetespatienter om symtom på höga/låga blodsockervärden?Från diabetes-allmännätverket,
www.sdn.nu
Tomas Fritz
tomas.fritz@jll.se
[Innehåll] [Redaktören] [Ordföranden] [Sett & Hört] [Aktuell Info] [Redaktionen]
[Arkivet] [Länkar] [Diskussionsforum] [Diabetes Update]
