---

---

Re: Kunskapsunderlag vårdprogram, remissvar

---

INSÄNT AV Peter Nilsson, Dalby DEN 23 :e OKTOBER, 1996 vid 21 - tiden

SOM REPLIK PÅ: Kunskapsunderlag vårdprogram, remissvar INSÄNT AV Anders Hernborg, distrläk Laholm DEN 12 :e OKTOBER, 1996 vid 14 - tiden

Replik till Anders Hernborg, distriktsläkare, Laholm
961023

Bäste kollega!

Tack för Ditt inlägg med synpunkter på diabetesvården med
primärvård som bas. Du diskuterar flera olika saker i Ditt
inlägg och i stort sett håller jag med om Dina synpunkter,
då jag ju liksom Du har min bakgrund i allmänmedicin och
primärvård och anser att det är vi själva som måste vara med
och utforma en bra vård för våra diabetiker utanför sjukhusen.

Några synpunkter och informationer följer nedan i punktform
för att stimulera debatten:
1. DIABETESVÅRD
måste ha en fast struktur för såväl i slutenvård (sekundärvård)
som i primärvård. Detta för att möjliggöra kvalitetssäkring och
en trygghet för våra patienter. Basen i den primärvårdsbaserade
diabetologin är diabetessjuksköterskan och det finns ju idag
700-800 sådana vidareutbildade sjuksköterskor i landet. Alla
specialister i allmänmedicin bör ju ha kompetens att handlägga
diabetsfrågor, men i praktiken brukar det vara 1-2 kollegor vid
varje vårdcentral, eller motsvarande, som tar ett särskilt ansvar för diabetesfrågorna. Till detta kommer fotvårdare samt sjukgymnaster, medan dietister som bekant är en bristvara i primärvård. Det sistnämnda innebär ju att all personal bör kunna ge elementära kostråd,och eftersom vi har ett gemensamt kostbudskap för flera olika patientgrupper så gäller detta även till stor del för våra
diabetiker.

Vad gäller kvalitetssäkring så gillar jag bättre ordet
kvalitetsutveckling än kvalitetskontroll. En bra form för detta
är arbetet inom de ca 200 FQ-grupper av allmänläkare som nu
finns i landet. Där diskuteras ju många olika kliniska problem
samt hur man via efterutbildning hela tiden skall kunna utveckla
allmänläkare till ökadkompetens, eftersom välutbildade läkare
befrämjar en god diabetesvård. Detta arbete med FQ-grupper stöds
av Svensk Förening för Allmänmedicin, både centralt och lokalt.

2. DET NATIONELLA DIABETESREGISTRET
har varit livligt omdebatterat och jag har försökt få de olika
intressenterna att mötas, bl.a. på styrelsenivå, för att reda ut
en del problem och meningsmotsättningar. Jag tror, att det på
sikt måste till någon form av nationell överblick på hur
diabetesvården fungerar, inte minst för att patientföreningen
kräver detta med motivet att man vill värna om en lika vård för
sina medlemmar över hela landet. Detta tycker jag är ett
demokratiskt argument, eftersom alla medborgare betalar sin
landstingsskatt och sjukvården enligt Hälso- och Sjukvårdslagen
(HSL) skall vara likvärdig oavsett var man bor. Registret har
dock kanske inte fått sin finala utformning och jag tror att
man efterhand måste utvärdera erfarenhet för att förbättra
detsamma. Vid Riksstämman i år kommer man från registrets
arbetsgrupp, på uppdrag från registerkoordinatorerna,
presentera data från de första 5 000 registrerade
diabetespatienterna. Detta sker kl 10.oo onsdag den 27/11 1996,
och Du är liksom andra intresserade välkomna till denna
spännande presentation, som sker inom ramen för en klinisk
diabetessession, där jag är moderator.

3. UNDERLAG FÖR NATIONELLT VÅRDPROGRAM
Här återstår väl en hel del att göra efter den remissrunda
som nu givit en rad synpunkter. Jag håller med Dig om att
primärvårdens roll och organisation för omhändertagande av
främst typ 2 diabetiker borde få mera uppmärksamhet, det
handlar ju ändå om majoriteten av alla diabetespatienter i
landet. Jag är säker på att författarna till detta utkast,
Christian Berne och Carl-David Agardh, är beredda att ta till
sig viktiga synpunkter från Dig och andra debattörer samt
remiss-svarsskrivare.

4 DIABETESFORUM 1997
Många av de praktiska och organisatoriska frågor som Du tar upp
kommer att debatteras vid DiabetesForum i Linköping 30-31/1-97.
Detta anordnas nu för att andra gången av patientföreningen och
man kan där träffas, såväl patienter som profession och även
administratörer och ansvariga politiker. Primärvårdens roll i
diabetesvården kommer också att diskuteras inom ramen för olika
programinslag.

5. PRAKTISKA FRÅGOR
Egenkontroller av blodsocker för typ 2 diabetiker, som Du tar
upp i Ditt inlägg, bör naturligtvis öka i omfattning och nu har
vi ju fått olika bra apparater för detta. Det stora framsteget
blir väl dock ökad kvalitet i Hba1c mätningar som nu även kan
göras via bloddroppe på en papperslapp, som sändes med posten.
Du tar även upp möjligheten av att kombinera SU-preparat med
metformin på ett tidigt stadium vid behandling av typ 2
diabetes. Denna behandlingsprincip belystes i en avhandling
1994 i Dalby av Leif-Sparre Hermann, och jag tror att en sådan
kombinationsbehandling kan vara till nytta för många typ 2
diabetiker, där inslaget av insulinresistens bedömes vara stort.
Som Du säkert känner till finns det nu mycket forskning på nya
klasser av medel med gynnsam effekt mot insulinresistensen
(thiazolidinedioner) och inom några år får vi se vad dessa
duger till.

6. Slutligen vad gäller SAMARBETET MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH
SLUTENVÅRD (sekundärvård) inom diabetesområdet så hoppas jag,
och många med mig, på ökade kontakter och en ömsesidig respekt.
I styrelsen för Svensk Förening för Diabetologi är vi två
representanter för allmänmedicinen, undertecknad samt Dan KG
Andersson. Vi gör vad vi kan för att föra fram erfarenheter och
synpunkter från årimärvården och tycker oss ha fått gehör för
mycket av det vi haft att komma med. Framtida vetenskapliga
möten inom diabetologi skall också ha som målsättning att
bredda sig mot primärvården, bl.a. vårt höstmöte 8-9/10-97 i
Karlstad med temat ²Samverkan över gränser². Jag kan bl a
berätta att vi planerar ett stort möte om ²Hypertoni vid
diabetes² i april 1998, vilket stöds från tre föreningar;
Svensk Förening för Diabnetologi (SFD), Svenska
Hypertonisällskapet samt Svensk Förening för Allmänmedicin
(SFAM). Vi hoppas att det skall bli både vetenskapligt
intressant samt ett tillfälle för kollegor att träffas på ett
jämlikt plan. Välkommen dit samt till andra aktiviteter som
ordnas av SFD.

Kollegiala och allmänmedicinska hälsningar
från Peter Nilsson, Dalby
Fax 046/17 64 28, 17 61 94