Om rökning och snusning från SFDs vårmöte i Mora 10-11 maj-06

Rökning och snusning.
Göran Boëthius, docent, överläkare, Tobakspreventiva enheten, Jämtlands läns landsting.

Glädjande har rökningen minskat de senaste decennierna. Trots detta finns drygt en miljon rökare i Sverige. Mer än 30 sjukdomar eller sjukdomstillstånd är relaterade till rökning.

Snusning har inte ansetts lika farligt. Kunskapsnivån enligt Göran Boëthius kan idag jämföras med situationen för rökningen på 1960-70-talen. Mera forskning behövs runt snusning. Snusning ska inte ses som ett alternativ till rökning.

Den opinionsbildande rollen hos sjukvårdspersonal är avgörande för att landets och sjukvårdens ledning ska investera i denna strategi på ett adekvat sätt. Detta gäller starkt personalen i diabetesvården, som har stora möjligheter att påverka. Våra yrkesroller är att vara:

• Föredöme
• Yrkeskvinna/man
• Handledare, lärare
• Ledare
• Opionsbildare/vi måste veta bättre
• Inga roller ersätter den andra

Nationella folkhälsomål

1. En tobaksfri livsstart
2. En halvering av ungdomens tobaksdebut
3. En halvering av andelen rökare i de grupper som röker mest
4. Ingen ska ofrivilligt utsättas för rök.

Hälsorisker snus

• Lokal slemhinnelesion
• frilagda tandhalsar
• tandlossning
• Cancer - ej entydiga resultat. En samlad bedömning som säger att det är en liten risk för cancer
• Hjärt-och kärl - hypertoni, hjärtinfarkt, stroke och diabetes: ej entydiga resultat.
• Graviditet
  
  • plötslig spädbarnsdödlighet
  • ökad risk att barnet blir nikotinberoende
  • DAMP?

1993 kom en lag om rökfria skolor. Ca 30% av skolorna är idag rökfria! När light-cigaretterna kom gick många över till dessa i tron att de var mindre farliga. Istället drog man djupare halsbloss och lungcancern satte sig längre ner i lungloberna.

Motiverande samtalet av Yvonne Bergmark Bröske.
ABC i tobaksavvänjning
Detta var en mycket givande föreläsning med många rollspel bland oss åhörare. Vi fick öva oss i det motiverande samtalet med patienter för att få dem rökfria.
Två enkla meningar kan vi alltid som vårdpersonal säga till patienten, efter du har frågat: Röker Du?

1. Vet du hur rökning påverkar din diabetes?
2. Vill du veta mera?

Om patienten då svarar ja - berätta! Du kan då också fråga: Vill du sluta röka? Hur intresserad är du att sluta röka på en skala 0-10? Coacha för en tidpunkt när patient ska sluta röka.
Använd öppna frågor: … Hur … Vad, var … När … Berätta.

Ge tid till patient att tänka! Det är OK att sammanfatta patientens tankar. Om jag förstår dig rätt... Annars gäller iden lyssna och åter lyssna på patienten! Ställ 50 % öppna frågor och 50 % reflexivt lyssnande. Reflektivt lyssnande betyder upprepa patientens ord dvs kärnan i meningen. Detta ger en bra mix av samtal. Patienten ska "äga" 75 % av tiden och vårdpersonalen har resterande 25 % av tiden.

Vill du ha hjälp att sluta röka?
Bra verktyg 1

Motivationsprocessens stadier:

1. Patient ointresserad: möt patient där hon/han är. Vi sjukvårdspersonal hoppar gärna på tåget, medan patienten står kvar på perrongen. Vi måste gå tillsammans med patienten.
2. Patient ambivalent: för mycket fakta här kan få patient att backa till steg 1
3. Patient beredd: ta reda på hur beredd patienten är att sluta röka. Fråga efter hur stor förmåga patienten har till rökslut. Andra erfarenheter? Vi personal kan tro att motivationen hos patienten är starkare än den verkligen är. Hur viktigt är detta för patienten? Använd gärna här skala på 0-10 i frågorna.

Bra verktyg 2
Ambivalenta patienter, (ambivalens =dubbel giltighet) viktigt att frågorna kommer i denna ordning:

1. Vad är positivt med nuvarande beteende?
2. Vad är mindre bra? Om du skulle bli rökfri?
3. Vad är mindre bra med en förändring?
4. Vad är positivt? Förlusten måste du gå igenom för att vinna!

Fem principer i motivationssamtalet

• Uttryck empati. Här ber man om lite ömhet och vad får man ? jo ett träningsprogram.
• Utveckla diskrepans. Väg för och emot.
• Undvik argumentera. Svaret kan då bli: ja, men... Backa då i kommunikationen och börja om
• Följ med i motståndet. Fråga patienten vad hon/han vill göra. Prata inte om rökslut.
• Stöd tilltron till den egna förmågan.

"Jag har slutat att röka, men gått över till snus". Hur svarar vi på detta? Ett förslag är att vara positiv till förändringen. Fråga vad det var som gjorde att hon/han slutade röka? Vad tror hon/han om snus?

Tobaksavvänjning individuellt eller i grupp? Det bästa är i grupp, där personerna kan coacha varandra . Bestäm antal gånger ni ska träffas och datumen. Ha ett program som du som personal följer. Agneta Hjalmarsson på SU/Sahlgrenska har gjort en undervisningsbok, som är bra att gå efter.

Vad gör man i rökstoppsgruppen? Exempel på bra tips

• Kartlägg rökvanorna.
• Vad kan du göra när röksuget kommer?
• Ändra vanor innan och under rökstoppet.
• Drick mer vatten.
• Var försiktig med alkohol

Nikotin hjälpmedel

• Tuggummi
• Plåster
• Microtab (läggs under tungan)
• Sugtab
• Inhalator
• Nässpray-receptbelagt

Nikotin läkemedel
Zyban - Bupropion Påbörja behandling 14 dagar innan rökstopp. Receptbelagt.

Annan fakta runt tobak
Det tar ca 60 min. innan våra receptorer som är vana att få nikotin börjar "skrika" efter mera nikotin och du börjar bli okoncentrerad och du vill ha en rökpaus för att lugna receptorerna. Få börjar röka efter 20 års ålder. Ungdomar som börjar röka får ett starkare beroende. Ensamma röker mest. Vuxna snusare dåliga förebilder.
Nikotinet kommer som trea i beroendeskalan.

1. Heroin
2. LSD
3. Nikotin
   

24-timmars nikotinplåster ger mera sömnsvårigheter, men bra för patienter, som går upp på natten för att röka. Vanligt med återfall 4-6 gånger. Socialt viktigt bland ungdomar att tillhöra en grupp människor.

Yrkesföreningar mot tobak

• Läkare mot Tobak
• Sjuksköterskor mot Tobak
• Tandvård mot Tobak
• Med flera.

Litteratur
Motiverande Samtalsteknik. Miller, Rollnick. Köps via kriminalvårdstyrelsen
Vägen till rökfritt liv- Matz Larsson rekommenderas att läsa. Lättförstålig broschyr med bra text och bilder som får en att tänka till. Beställes från Läkare mot tobak, telefon 08-669 81 58

Internet

• www.somt.se utbildning på nätet i samtalsmetodik, där du kan öva dig i patientfall.
• www.ragnarok.se webbsida för ungdomen där man kan ha frågesport. Lönar sig för vuxna att gå in och testa sina kunskaper också.
• www.slutarokalinjen.org telefon 020-84 00 00
• www.tobaksfakta.org faktaspäckad webbsida om tobak
• www.apotek.se/rok

Det motiverande samtalet- sammanfattning

• Röker du?
• Vet du hur rökning på verkar din diabetes?
• Vill du veta mera?
• Hur intresserad är du på en skala 0-10 att sluta röka?

Rapportör för DiabetologNytt
Birgitt Harinen-Olsson, diab sköt
Diabetescentrum Sahlgrenska

NyhetsINFO 2006 05 29
www red DiabetologNytt

|Upp|