Nationell IT-strategi för hälso- och sjukvården

Svensk sjukvård bör och ska använda IT på ett mer effektivt sätt i framtiden. Det var huvudbudskapet när Ylva Johansson, Lars Isaksson och Ilmar Reepalu presenterade den nya nationella IT-strategin för hälso- och sjukvården under en presskonferens 10 mars.
- Min ambition är kaxig; vi ska vara världsledande inom vård och IT. Det finns ingen anledning att inte vara det, säger vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson.
- Vi vet att det redan har satsats mycket pengar på IT inom vården i det här landet, och på många sätt har vi också kommit långt i det arbetet. Men vi har inte fått ut den fulla nyttan av satsningarna. Det beror bland annat på att vi har olika datasystem inom olika delar av vården som gör att vi inte kan kommunicera med varandra. Samtidigt har vi regler som gör att vi inte får kommunicera med varandra, säger Ylva Johansson. I den grupp som har arbetat med strategin under det senaste året ingår representanter för regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Apoteket AB och Carelink. Man har även haft stöd av en referensgrupp med representanter från ett 30-tal aktörer, från bland annat sjukvården och IT-sektorn. Men det svenska arbetet är bara en del i ett större och internationellt samarbete. Både EU och WHO har pekat ut IT som ett viktigt verktyg för vård- och omsorgssektorn, och båda har också presenterat en europeisk respektive en global handlingsplan för så kallad "e-hälsa". I dem finns det också uppmaningar om att varje medlemsstat ska arbeta fram en egen nationell handlingsplan. I en DN-Debattartikel som publiceras i samband med lanseringen av den svenska handlingsplanen motiverar och beskriver trion Ylva Johansson, Lars Isaksson (Landstingsförbundets ordförande) och Ilmar Reepalu (Kommunförbundets ordförande) det hela så här; "Ny teknik kan i dag inte användas fullt ut inom sjukvården. Därför ändrar vi nu lagstiftningen och river en mängd administrativa hinder för att öka sjukvårdens effektivitet med hjälp av IT. Datoriserade journaler ska kunna läsas av vårdpersonal oavsett var patienterna hamnar. Läkarna ska enkelt kunna se vilka mediciner som andra läkare skrivit ut åt patienterna. Patienterna ska i sin tur få möjlighet att läsa sina egna journaler på nätet. För att nå målen krävs bland annat att alla olika datasystem kan kommunicera med varandra och att lagarna skrivs om så att sjukvården kan ta till vara teknikens möjligheter, utan att integritetsskyddet för patienterna försämras".
- Vad vi vill uppnå är en bättre patientsäkerhet och en större effektivitet. Dessutom vill vi öka tillgängligheten för patienterna, förklarar Ylva Johansson.
- Det är viktigt att få patienterna att känna sig delaktiga. Det är deras egen sjukdomsresa, säger Lars Isaksson och fortsätter
- Dessutom är det så att om vårdgarantin ska fungera måste man ha ett gemensamt system där man kan jämföra olika sjukhus och anpassa valen därefter.
- Men det här är ingen teknikreform, det är en reell reform för att patienter ska känna sig säkrare och delaktiga, poängterar han. Förutom att se till att akutmottagningar har tillgång till samma patientjournaler som primärvården vill man också göra det möjligt för kommuner och landsting att dela på information med hjälp av samverkande datasystem, och om en person behöver vård i ett annat landsting så ska vårdpersonalen kunna få tag på information om patientens från hans eller hennes hemlandsting.

Ökad tillgänglighet
- Planen syftar också till att använda personalens tid och kompetens på bästa sätt och öka sjukvårdens tillgänglighet för medborgarna, säger Ylva Johansson. Bland annat ska en gemensam internetportal skapas, där alla ska kunna hitta bra information om vård och hälsa. Men för att detta ska kunna genomföras måste man komma överens om en gemensam begrepps- och informationsstruktur där allt definieras och sorteras på ett enhetligt sätt, påpekar trion.
- Vad innebär till exempel "utskrivningsklar patient"? Och på vilket sätt skriver man in personnummer in i journaler, etcetera? Det är något som måste samordnas om det ska fungera att ha ett gemensamt system, säger Lars Isaksson och berättar att detta också är något som Socialstyrelsen har börjat titta på.

Gemensam patientöversikt
Man behöver dessutom ta fram en gemensam teknisk infrastruktur med gemensamt kommunikationsnät och gemensamma säkerhetslösningar. Redan idag finns visserligen det så kallade Sjunet, sjukvårdens eget kommunikationsnät. Alla landsting är anslutna, men bara drygt 40 kommuner och ett fåtal privata vårdgivare, och de måste blir fler, menar Ylva Johansson som berättar att en större så kallad nationell "patientöversikt" håller på att utvecklas just nu. Eventuellt ska det bli möjligt även för patienter att själva få tillgång till sin journal via internet. Det är i alla fall vad Ylva Johansson hoppas på. Men många, bland andra Ilmar Reepalu är mindre förtjusta i den idén, och det är också en av de saker som den så kallade Patientdatautredningen på just nu. I den undersöks också hur lagstiftningen kan ändras för att det ska bli möjligt med ett större och övergripande journalsystem. Efter sommaren beräknas utredningen vara klar.
- Jag är optimistisk, det verkar som att det kommer bli möjligt att lägga fram förslag som inte innebär att vi måste ändra på grundlagen. Det är bra, det gör att det går fortare att genomföra de reformer som krävs, säger Ylva Johansson. Men frågorna måste diskuteras och förankras i kommuner och landsting innan det nationella arbetet kan planeras och organiseras. Hur snabbt kommer den nationella IT-strategin att kunna införas?
- Det finns många påvar i den här verksamheten som vill driva frågor åt sitt eget håll, så det gäller först att få alla att gå åt samma håll. Lyckas vi med det kommer det att gå snabbt, säger Lars Isaksson.
- Det är oerhört viktiga integritetsfrågor som utreds just nu, och jag vill inte föregripa den utredningen genom att säga vad de kommer att komma fram till. Men vi räknar med att utredningen ska vara klar i höst och efter att den varit på remissbehandlingen kommer vi att lämna en proposition till riksdagen. De lagändringar som kan komma att behövas kommer att föreslås nästa år, säger Ylva Johansson.

Stora kostnader
Enligt de beräkningar som gjorts kommer genomförandet av den nationella IT-strategin kosta sex till nio miljarder kronor per år.
- Grundprincipen är att kommuner och landsting har det fulla ansvaret för sin egen verksamhet, även ekonomiskt. Skulle det sedan vara så att behoven blir väldigt stora och det krävs att staten går in för att snabba upp processen så får vi föra ett resonemang kring det då, säger Lars Isaksson.

HM

|Upp|