Nyföddhetsdiabetes före 6 månader och utan behov av insulin

Flera skulle kunna slippa insulinsprutorna
Alla som har fått diagnosen diabetes före sex månaders ålder bör testa sig. En del av dem behöver inte insulin. De klarar sig lika bra eller till och med bättre med tabletter, kanske helt utan medicinering.

Nyföddhetsdiabetes är ovanligt, hur ovanligt är det ingen som riktigt vet. 
I den svenska undersökningen Bättre Diagnostik av Diabetes (BDD), där i stort sett alla under 18 år som får diabetes registreras har sedan 2004 knappt 10 av 3 000 fått diagnosen före sex månaders ålder.
Är siffran giltig för alla åldrar finns det bland Sveriges cirka 50 000 typ 1 diabetiker nästan 200 som har nyföddhetsdiabetes. Ungefär hälften av dem kan kanske sluta ta insulin.
- Vi har skickat prover till England på de tio vi har hittat i BDD. Har man insjuknat i diabetes före sex månaders ålder bör man testa sig, säger Sten Ivarsson, professor vid Lunds universitet och barnläkare på Skånes Universitetssjukhus i Malmö.

Spårar genetiska mutationer
På universitetet i Exeter i England leder forskaren Andrew Hattersley arbetet med att spåra genetiska mutationer som orsakar nyföddhetsdiabetes. Den vanligaste, som finns i genen Kir6, upptäckte forskargruppen för sex år sedan. Idag vet man också varför mutationen orsakar diabetes. 
Normalt är regleringen av blodsockret mycket precis och snabb. När blodets sockerhalt stiger tränger det in i den insulinproducerande betacellen och bryts ned. Då bildas ämnet ATP vilket ger upphov till elektriska signaler som stänger cellväggens kanaler för kaliumjoner. Detta i sin tur leder till att kalcium från utsidan strömmar in i betacellen och det är signalen som får insulinkornen i cellen att utsöndras till blodet.

För svag signal
Mutationen i Kir6-genen gör att känsligheten för ATP är nedsatt, kaliumkanalerna står mer eller mindre öppna, kalciumflödet begränsas och signalen till insulinkornen blir för svag eller uteblir helt. 
Betacellen har alltså normala mängder insulin, det är utsöndringsmekanismen som klickar.
Det finns också andra mutationer som orsakar nyföddhetsdiabetes men Kir6 är den vanligaste. I internationella undersökningar låg den bakom mellan 30 och 58 procent av all nyföddhetsdiabetes.

Får fel diagnos
Barn som föds med mutationen får den felaktiga diagnosen typ 1 diabetes och behandlas på det vanliga sättet med flera dagliga insulininjektioner eller med insulinpump. Behandlingen kräver många stick i fingret varje dag för att mäta blodsockerhalten. Trots den krävande behandlingen är det svårt att reglera blodsockret och det är väl känt att risken för följdsjukdomar beror till stor del på hur bra eller dåligt det ligger. Diabetes som beror på mutationer i Kir6 och som felbehandlas med insulin är lika svårbehandlad som vanlig typ 1 diabetes. När mekanismen bakom mutationen var kartlagd insåg man att det kanske fanns alternativ till insulinbehandlingen.

Bättre blodsockerkontroll
Diabetestabletterna, så kallad sulfonylurea (till exempel Daonil och Glibenklamid), vilka är vanliga i behandlingen av typ 2 diabetes, återställer ordningen. De stänger kaliumkanalerna, gör den insulinproducerande betacellen känslig för ATP så att insulinet utsöndras till blodet i den mängd som krävs för att hålla blodsockret i schack. I en internationell undersökning kunde 44 av 49 patienter med Kir6-mutationen sluta med insulin och börja med sulfonylureatabletter. Sex månader senare hade samtliga bättre blodsockerkontroll än de hade haft med insulinbehandlingen. I genomsnitt hade deras HbA1c-värde sjunkit från 8,1 procent till 6,4 procent och förbättringen kvarstod även efter ett år.

Fungerar bäst på de yngsta
På laboratoriet i Exeter har hittills knappt 700 patienter med nyföddhetsdiabetes gentestats.
- Ungefär varannan har kunnat sluta med insulin och börjat med tabletter. Deras blodsockerkontroll blir bättre och det finns inte heller någon ökad risk för alltför låga blodsocker med sulfonylurea, säger Andrew Hattersley och tillägger.- Men, det har visat sig att tablettbehandlingen fungerar bäst på de allra yngsta, de som inte haft insulinbehandling under så lång tid.

Text: Tord Ajanki

Efter ett år kopplades insulinpumpen bort
Tio veckor gammal kommer Johan Häggrud akut in på lasarettet i Gällivare. Han är slö, andas konstigt och blodsockermätaren visade på skyhöga 41 mmol/l. Två veckor senare lämnar han sjukhuset med diagnosen typ 1 diabetes, med insulinbehandling och med täta blodsockerkontroller. Ett år senare kan han sluta ta insulin.
- Nu kontrollerar vi bara hans blodsocker var tredje månad och det ligger bra, säger Johans mamma, Terese Häggrud och tillägger.- Det känns väldigt bra och jag hoppas att han klarar sig riktigt länge utan behandling men vi vet att han nog måste börja med tabletter någon gång, i morgon eller när han är 60 år, det är det ingen som vet.

Blodsockret låg så fint
På akuten hade Johan fått diagnosen typ 1 diabetes och i konsekvens med det den behandling med insulin. Men det var något som inte stämde med Johans typ 1 diabetes. Den var så lättskött. - Ja, han behövde allt mindre insulin hela tiden och en gång, när vi fick besök av farmor, glömde jag att ge honom insulin när han skulle äta. Jag kom på det först efteråt men ingenting hade hänt. Blodsockret låg fint fast han ätit utan extrainsulin, berättar Terese Häggrud.

Ingen typisk diabetes
Ungefär samtidigt får Sten Ivarsson syn på Johan Häggruds provsvar. Sten Ivarsson är professor och barnläkare i Malmö och som forskare engagerad i undersökningen Bättre Diagnostik av Diabetes (BDD). 
Johan Häggrud, liksom i stort alla barn som får diagnosen diabetes före 18 års ålder, är med i BDD där resultaten från olika prover som tas vid insjuknandet finns registrerade. Bland dem analysers om det fanns antikroppar i blodet som visar om det är typ 1 diabetes.
- Johan hade inga antikroppar. Alltså var det inte en typisk typ 1 diabetes. Han fick diagnosen när han var mycket liten. Alltså var det nyföddhetsdiabetes, säger Sten Ivarsson.

Trappade ned insulindoserna
DNA-prover på Johan och hans mamma, som också har insulinbehandlad diabetes sedan hon var tolv år, skickades till laboratoriet i England som utför analyserna av de mutationer som orsakar nyföddhetsdiabetes. När Sten Ivarsson såg provsvaren visste han att Johan och sannolikt inte heller hans mamma behöver ta insulin. - De har båda den mutation som gör att de slipper, säger han och berättar att Johans insulindoser trappades ned tills han helt slutade och pumpen togs bort. - De hade aldrig varit med om något liknande, inflikar Terese Häggrud. Det var första gången i Gällivare som de friskskrev ett barn med diabetes.

Jag är så van med sprutorna
Hon skulle också kunna försöka sluta med insulin och börja ta tabletter men hon har inte gjort det än.
- Nej, jag har alltid haft en väldigt lättskött diabetes med perfekta värden och jag är så van med sprutorna nu, säger hon. Hon har tagit insulin i mer än 20 år. Det är inte säkert att tablettbehandlingen fungerar lika bra som det gör på små barn som byter till tabletter. - Jag kanske skulle behöva börja krångla med maten och sånt. Vi får se, säger Teresa Häggrud.

Stress fick kontrollen att kollapsa
Exakt vad som hände när Johan var tio veckor och blodsockret sköt i höjden är det ingen som vet. Det kan ha varit en tillfällig stress av något slag, till exempel en infektion som fick blodsockerkontrollen att kollapsa. Johan riskerar att råka ut för samma sak igen. Hans mammas diabetes krävde ju behandling när hon var tolv år och puberteten är, liksom infektioner, en kritisk period när insulinbehovet ökar. - Fast Johan kan också klara sig hela livet utan behandling. Det är det ingen som vet, säger Sten Ivarsson och tillägger. - Och om han börjar med behandling ska det vara tabletter, inte insulin.

Text: Tord Ajanki

”Det var i alla fall värt ett försök”
Maria Engström föddes med diabetes. Det var i början av 1970-talet och sedan dess har hon behandlats som en typ 1 diabetiker med flera insulinsprutor varje dag. En dag visade hennes läkare henne en artikel från diabetesportalen.se om nyföddhetsdiabetes.
- Det stod att en del patienter som fått diabetes som mycket unga kan byta ut insulinsprutorna mot vanliga diabetestabletter och på köpet få en bättre blodsockerkontroll, säger Maria Engström. Hon hade själv tidigare vid ett par tillfällen sökt information om barn som föds med diabetes. Men informationen var knapp och hon lade ned sökandet. Då när hon föddes betraktades hon som en medicinsk sensation. Ovetskapen om nyföddhetsdiabetes var stor.
- Klart att artikeln på diabetesportalen väckte stora förhoppningar. Jag kanske skulle slippa insulinsprutorna, säger Maria Engström.

DNA till England
Genom Leif Groop, professor på LUDC, fick Maria Engström och hennes kusin Emma Sabel, 19 år, som också hade fötts med diabetes, kontakt med professor Andrew Hattersley i Exeter, England. Han och hans forskargrupp är världsledande experter på nyföddhetsdiabetes. DNA-prover från Maria Engström, Emma Sabel och de bådas föräldrar skickades till laboratoriet i England. Analyserna skulle ge svaret på om de har den mutation som gör att de inte behöver insulin.

Mutationsminoriteter
- Tyvärr, var det inte så. Vi har båda en tidigare helt okänd mutation, konstaterar Maria Engström och konstaterar att deras prover i vart fall har ökat forskarnas kunskaper om de ovanliga mutationerna bakom nyföddhetsdiabetes.
- Jag tog det ändå ganska bra. Det var i alla fall värt ett försök. Jag har tagit insulin i 34 år och är alltså van vid det. Nu vet jag i alla fall varför jag har diabetes och kanske det dyker upp nya behandlingar i framtiden även för oss ”mutationsminoriteter”, säger Maria Engström.

Text: Tord Ajanki

SFD HÖSTMÖTE 2010 - Preliminärt program

Plats: Arenan, Klostergården i Lund
Tid: torsdag 21 – fredag 22 oktober 2010

Torsdag 21 oktober
09.00 - 10.00 Registrering
10.00 - 12.00 Nya kostrekommendationer vid diabetes från SBU
13.00 - 15.00 Ny enhet för HbA1c
15.00 - 17.00 Pengar och resurser – om målrelaterad ersättning, vårdvalet etc

Middag

Fredag 22 oktober
08.30 - 10.00 Ny teknik vid diabetes
10.00 - 12.00 Sociala konsekvenser av diabetes

Slutgiltigt program med inbjudan skickas ut i augusti och då kan du också anmäla ditt
deltagande online på: www.sfdmoten.org

För ytterligare information, vg kontakta Congrex: sfd@congrex.com

|Upp|