Ordföranden har ordet

Lund i maj 2010

Nu vet vi vad våra patienter ska äta
Nyligen kom riktlinjerna för diabeteskosten från Socialstyrelsen. Kosten är viktig och det är något som berör oss alla, ett ämne man kan ha synpunkter på ur olika synvinklar och med olika bakgrundskunskaper. Med rätta har därför kostråden varit efterlängtade och den föregående debatten het. Utredarna i Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU) har gjort ett mycket gediget arbete för att finna vederhäftig dokumentation och vetenskapliga underlag för existerande råd och kommande råd.
Förvånansvärt kan man tycka, är att de fann att det egentligen finns väldigt lite adekvat dokumentation bakom våra kostråd. Dokumentet innehåller därför knappast några mera kontroversiella nyheter, så fastän man tog läsningen till sin egen kvällsfika så var det knappast så att man satte maten i halsen precis. I dokumentet finns mest gammal skåpmat, sånt som vi visste redan. De brännbara områdena med t ex lågkolhydratkost (LCHF) avfärdades inte utan kommenterades med att ytterligare kunskap måste inhämtas. Dokumentet som sådant bör därför inte ge någon ytterligare eld till den stridens hetta som rasar utanför socialstyrelsen.

Höga blodsocker
Socialstyrelsens rekommendationer till trots om mera frukt och grönt så äter vi svenskar i snitt 17 kg godis per år, vilket är mest i världen och dubbelt så mycket som den genomsnittlige EU medborgaren. Därtill dricker vi 90 liter läsk. Förutom att sunda förnuftet säger att detta inte är nyttigt är det nu också vetenskapligt belagt att hög sockerkonsumtion ger högre frekvens av hjärtkärlsjukdomar*. Ett förslag har därför lagts om sockerskatt, vilket enligt experter skulle främja folkhälsan. Dessa dåliga kostvanor drabbar fr a barnen där man ser en hög prevalens av övervikt och fetma redan i unga år.

Låga blodsocker
Hypoglukemi-problematiken kommer alltmer i fokus när vi pressar blodsockret längre och längre ner. Frågan är om glukossensorerna kan utvecklas, tekniskt uppåt och ekonomiskt neråt, för att bli var mans och kvinnas egendom i kampen mot hypoglukemin. TLV´s rabattering av Medtronic sensorer har inte lett till någon större användning utan förskrivningen verkar att ske med försiktighet. Vi ser fram emot fler aktörer inom sensorbranchen och sen naturligtvis sensorns kopplig till en ”tänkande” pump som själv doserar insulinet. Dubbla pumpar med insulin och kontraregluatorn glucagon vore nog den optimala lösningen. Vår förrförra ordförande Ulf Adamson har under flera år haft ett speciellt intresse av hypoglukemi och i höstnumret kommer hans 80 sidor långa artikel om detta.

Och blodsocker mittemellan
Årsrapporten från Nationella Diabetesregistret (NDR) är just ute ur tryckpressarna. Den nya redovisningsformen innebär att varje enhet jämför sig med sig själv mot riksgenomsnittet och inte som tidigare en gradering av alla enheter på en gång. Varje enhets resultat ska ses mot bakgrund av sitt befolkningsunderlag eftersom hög ålder och socioekonomiska problem tenderar att försämra resultaten. Ekonomisk ersättning i relation till måluppfyllelse är därför fel väg att gå vilket varit på tal i vissa landsting. Det vore det samma som att minska resurserna till de skolor som har många elever som ej når upp till godkänt.

Prioriteringar i diabetesvården
Nationella riktlinjer håller på att implementeras ut i verksamheterna. I vår region, och antagligen också på andra håll, ordnas möten med föreläsningar och debatter för information om prioriteringarna och dess vetenskapliga grund. Mest handlar diskussionerna om de förväntade ekonomiska effekterna av olika åtgärder där vårdpersonal betvivlar storleken av förväntade vinster. Från sjukvårdshuvudmännens sida betonas mycket frigörande av resurser men mindre behovet av tillskott av resurser för att nå uppsatta mål.

Kommande möten
Närmast har vi ADA 25-29 juni i Orlando, för er som vågar flyga genom sprutande vulkaner. Därefter kommer Sverige att stå värd för det europeiska mötet EASD i Stockholm 20-24 september dit man tryggt kan komma med tåg och bil. Vår egen förenings höstmöte kommer att vara förlagt till Lund 21-22 oktober och programmet kan jag garantera är spännande och högklassigt eftersom undertecknad ingår i programkommittén. Vi tar upp nya enheten för HbA1c, bakgrunden till ändringen och vad det kommer att innebära för patienter, vårdgivare, framtida forskning etc. En debatt kommer att hållas om Nationella riktlinjer för diabetesvården vilka håller på att sk implementeras ut i verksamheterna. Vilka förändringar har dessa redan fört med sig och vad kommer de att medföra framöver? Kostriktlinjerna ska diskuteras från olika håll, en diskussion som kan bli livlig mot bakgrund av den bevisade svårigheten att göra valida studier i ämnet. Utöver detta kommer ett antal korta inslag om innovationer, nyheter och aktuella uppdateringar inom diabetologin att presenteras.
Boka således redan nu in 21-22 oktober i kalendern för ett besök i ett höstgrant Skåne.
Preliminärt mötesprogram hittar du längre bak i detta nummer av DiabetologNytt.
Ytterligare information samt möjlighet att anmälan dig online kommer att finnas på: www.sfdmoten.org
Önskar du kontakt med Congrex använder du adressen: sfd@congrex.com

Sommaren snart här
Våren är i full gång och sommaren står förhoppningsvis för dörren. Askmolnen från vulkanen på Island lurar i vassen men hitintills har inte detta hindrat sol och värme. I Lund står magnolierna i sin skiraste skrud och jag bifogar ett foto av skönheterna.

Mona Landin-Olsson
Ordförande SFD

(* Miriam Vos, JAMA.

|Upp|