Varför klarar sig en del patienter med typ 1 diabetes från allvarliga komplikationer trots lång sjukdomsduration?

Valeriya Lyssenko, docent
Peter M Nilsson, professor, överläkare

Det är välkänt att olika diabeteskomplikationer kan uppstå vid längre sjukdomsduration samt ökad belastning av riskfaktorer. Exempel på dessa komplikationer är makrovaskulära skador i hjärtkärlsystemet, men även mikrovaskulära skador i ögon, njurar och den perifera cirkulationen. Till detta kan komma skador inom nervsystem, såväl perifert som centralt, liksom i andra organsystem.
Genom en förbättrad diabetesvård kan dessa senkomplikationer i de flesta fall uppskjutas eller framgångsrikt behandlas, t.ex. genom riskfaktorkontroll, via kärlingrepp eller genom laserbehandling av ögonbottnar. Tyvärr är det dock fortfarande så att många patienter tvingas uppleva nedsatt hälsa och välbefinnande till följd av diabeteskomplikationer, vilka även förorsakar stora sjukvårdskostnader.

Vilka är skyddsfaktorerna
Av särskilt intresse är det därför att försöka utröna vilka skyddsfaktorer som kan föreligga när vissa patienter med typ 1 diabetes ej drabbas av några större diabeteskomplikationer trots lång sjukdomsduration. Tidigare forskning har visat att det kan finnas något av en tröskeleffekt vid cirka 30 års sjukdomsduration.
De patienter som vid denna tidpunkt ännu inte utvecklat några mer påtagliga diabeteskomplikationer, även om mindre förändringar kan föreligga t.ex. i ögonbottnar, är ofta relativt skyddade mot dessa komplikationer under ytterligare ett antal år, ja t.o.m. noterat efter 50 års sjukdomsduration eller mera.
Bland skyddsfaktorer som diskuterats finns bl.a. inflytandet av genetiska faktorer, effekter av gynnsam behandling eller livsstil, eller rent av en slumpfaktor. I en uppmärksammad översikt av Edwin Gale i Diabetologia 2009 ”How to survive diabetes” tog författaren upp olika modeller för att förklara detta fenomen, hur vissa individer trots långvarig hyperglykemi av varierande grad ändå inte tycks drabbas av komplikationer [1].
I Sverige lär det finnas cirka 12.000 patienter med diabetes mer än 30 år och cirka hälften av dessa saknar tecken på någon mer omfattande diabeteskomplikation enligt samkörningar mellan Nationella Diabetes Registret (NDR) och Socialstyrelsen nationella register för morbiditet och mortalitet (Jan Cederholm, Uppsala, personligt meddelande).

Ny studie vill belysa mekanismer
Mot denna bakgrund har en ny studie nyligen startat i Malmö, kallad PROLONG. Denna leds av docent V. Lyssenko och engagerar olika medarbetare. Syftet är att erbjuda screening och provtagning av patienter med typ 1 diabetes som har mer än 30 års sjukdomsduration men inte drabbats av större kardiovaskulära komplikationer eller njurpåverkan. Vid en genomgång av journalregister vid Endokrinologiska Kliniken, Skånes Universitetssjukhus i Malmö, fann man cirka 270 patienter med mer än 30 års sjukdomsduration varav cirka 100 saknade tecken på större komplikationer. Dessa har nu inbjudits till undersökning efter att etiktillstånd inhämtats.
På sikt är det önskvärt att ett samarbete etableras med en rad andra sjukhus i landet där man sköter denna typ av patienter. I centrum står en kartläggning av skyddande genetiska mekanismer, men även undersökning av andra möjliga skyddande faktorer i behandling, livsstil eller social bakgrund. Studien beräknas ta minst 2 år att genomföra och stöds av ett anslag till från Vetenskapsrådet 2011-2013.
Liknande material har börjat insamlas även internationellt, bl.a. i Storbritannien [2] och USA [3,4], vilket skulle kunna öppna möjligheter för framtida samarbeten. Det finns gener som satts i samband med ökad risk för diabeteskomplikationer, t.ex. retinopati [5], men nu står hoppet till att även kunna hitta skyddande gener. Det kan möjligen vara så att dessa skyddande gener spelar en roll fr.a. vid interaktion med någon eller några miljöfaktorer, kanske via behandling eller livsstil. Förhoppningsvis kan PROLONG studien [6] bidra till ökade kunskaper inom detta viktiga område.

Valeriya Lyssenko
Institutionen för kliniska vetenskaper
Skånes Universitetssjukhus
205 02 Malmö

Peter M Nilsson
Institutionen för kliniska vetenskaper
Lunds Universitet
Universitetssjukhuset MAS
205 02 Malmö

Tel. 040-33 24 15
Fax. 040-92 32 72
peter.nilsson@med.lu.se

Referenser
1. Gale EA. How to survive diabetes. Diabetologia 2009;52:559-67.
2. Bain SC, Gill GV, Dyer PH, Jones AF, Murphy M, Jones KE, Smyth C, Barnett AH. Characteristics of Type 1 diabetes of over 50 years duration (the Golden Years Cohort). Diabet Med 2003;20:808-11.
3. Keenan HA, Costacou T, Sun JK, Doria A, Cavellerano J, Coney J, Orchard TJ, Aiello LP, King GL. Clinical factors associated with resistance to microvascular complications in diabetic patients of extreme disease duration: the 50-year medalist study. Diabetes Care 2007;30:1995-7.
4. Sun JK, Keenan HA, Cavallerano JD, Asztalos BF, Schaefer EJ, Sell DR, Strauch CM, Monnier VM, Doria A, Aiello LP, King GL. Protection from retinopathy and other complications in patients with type 1 diabetes of extreme duration: the Joslin 50-year medalist study. Diabetes Care 2011;34:968-74.
5. Abhary S, Hewitt AW, Burdon KP, Craig JE. A systematic meta-analysis of genetic association studies for diabetic retinopathy. Diabetes 2009;58:2137-47.
6. http://diabetesportalen.se/arkiv-foer-nyheter/varfoer-slipper-en-del-diabetiker-komplikationer/

Ökade indikationer för subvention från TLV för CGM (kontinuerlig glukosmätning) – brev till TLV från SFD och BLF 110418


TLV, Box 225 20
104 22 Stockholm

Svensk Förening för Diabetologi och Barnläkarföreningens sektion för endodiabetes, representerande läkarprofessionen för typ 1 diabetes vuxna och barn, vill ta upp synpunkter kring subvention vid kontinuerlig glukosmätning (CGM) av CGM-sensorer. Tidigare riktlinjer är från 2009. Ny forskning och erfarenhet har kommit.

Det vi vill ändra på är:
a) att patienter med typ 1 diabetes, där indikation finns, skall med subvention på hjälpmedelsrecept, kunna få CGM utan att krav finns på att patienten måste ha insulinpump samtidigt
b) att indikationen för CGM om att patienten av medicinska skäl måste ta 10 blodsocker per dag, skall gälla både barn och vuxna - som det är nu så är det enbart barn
c) att indikationen för CGM med HbA1c ska sänkas från 2009 med då 9% till nu 8% (Mono-S) eller i IFCC-enheter från 83 till 72 mmol/mol, utifrån Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för diabetes med krav på intensivhandling av typ 1 diabetes.

Bifogar ett dokument som mer i detalj klargör vårt ställningstagande.

Med vänlig hälsning
För Svensk Förening för Diabetologi (SFD)
Johan Jendle, docent, överläk,
Diabetescentrum
Karlstads Sjukhus

Stig Attvall, docent, överläk
Diabetescentrum
SU Sahlgrenska
413 45 Göteborg
kontaktperson 070 27 43 848

Båda är vi ordförande i respektive regions Regionala Diabetesråd och i Terapigrupp Diabetes, och styrelseledamöter i SFD

För Barnläkarföreningens sektion för endodiabetes (BLF)
Svante Norgren, verks chef
Barnmedicin 2
Karolinska Univ sjkh
Solna, Huddinge

Ordf i BLFs sektion för endodiabetes

|Upp|