Datorjournalen -potentiellt kvalitets-instrument
   
   Distriktsläkaren Tomas Fritz, Krokom, beskriver sin verksamhet i en insändare nr 21 Läkartidningen sid 2652-53; Våra diabetespatienters blodtryck vid återrapportering till Nationella Diabetes Registret av 1997 års verksamhet låg påtagligt över riksgenomsnittet såväl systoliskt som diastoliskt. När jag sedan tog fram motsvarande siffror för 1998 års verksamhet ur den egna lokala datorversionen av nationella registret, visade det sig att trenden höll i sig med förhöjda blodtryck. 1999 års verksamhet håller på att inmatas i sin helhet.

    Dessa resultat presenterades för hela mottagningspersonalen, och problemet med dåligt regle-rade blodtryck kunde diskuteras öppet mellan kollegorna. I och med den diskussionen är alla på mottagningen nu medvetna om att blodtrycksreglering skall vara högprioriterat i diabetesvården, och att detta varit ett eftersatt område på vår mottagning. På detta sätt kan man använda data för att uppmärksamma brister i verksamheten som annars inte skulle bli synliga.

Jämförelser blir möjliga
   Det Nationella Diabetes Registrets datorprogram är ett utmärkt instrument som på ett bra sätt ger oss data om den egna diabetesvården. Fördelen med systemet är att man slipper utar-beta ett eget program för kvalitets-uppföljning och alla som deltar registrerar på samma sätt. Härigenom får man möjlighet att jämföra den egna verksamheten med ett riksgenomsnitt.

    Denna typ av kvalitetsarbete tar lite tid - javisst, men arbetsinsatsen är inte på något sätt oöverstiglig. Man kan lite provokativt undra vad det skall vara för mening med att lägga ner tid på journalföring över huvud taget, om man inte ur journalen kan hämta relevant information om verksamheten och vårdutfallet för den enskilda patienten eller för en grupp av patienter. I förlängningen av detta resone-mang kan man också ifrågasätta vårdet av visssa patientbesök, om de inte leder till en medveten-strävan till att uppnå gällande målsättningar, eller om det inte ens går att utläsa i vad mån dessa målsättningar är uppnådda.

    Univiversitetslektor Ingvar Krakau och Ejda Hassler, Med Dr och distriktsläkare vid enheten för allmänmedicin, Institutionen för medicin, KS, Stockholm, svarar bland annat: Vi tror som Fritz att mallar och checklistor i form av kvalitetsregister, kan vara ett sätt att förbättra patientjournalens informationsvärde.

Red