Rapport från Riksstämman:
Svensk ögondiabetesvård är bra - men kan bli bättre

Rapportör Britt-Marie Carlsson
diabetessköterska, Skene

I samband med Läkarstämman 29 november i Göteborg anordnade Svensk Förening för Diabetologi (SFD) ett kvällsmöte om ögondiabetesvård. Ett aktuellt ämne inte minst med anledning av de siffror som presenterats i diabetesindex samt NDR´s årsrapport. Moderator var Stig Attvall, Diabetescentrum SU, Göteborg

Helle Kalm, ögondiabetesläkare, överläkare SU inledde med att berätta om pionjärsarbetet med att bygga upp ett internetbaserat digitaliserat system för ögonbottenundersökning i Göteborg. Systemet fungerar idag väl i en storstad med 22.000 patienter med diabetes och är ett effektivt sätt att utnyttja resurserna.
Patienten kan fotograferas på diabetesmottagningen och bilderna sänds via Intranet till ögonläkaren, som kan bedömma ett stort antal bilder per dag, 30-40 patienter i timmen. Själva fotograferingen kan skötas av specialutbildad undersköterska/sjuksköterska. Det används idag i hela Göteborg.
Väl fungerande rutiner för svarsmeddelande och kallelse av patienter som behöver komma för vidare undersökning/behandling av förändringar finns. Man har en pågående diskussion om vem som skall stå för kostnaderna för ögonbottenfoto - också en diskussion om det är primärvårdens eller ögonklinikens ansvar att patienterna blir kallade och undersökta? Når man alla patienter med diabetes?
Ingrid Johansson, överläkare ögonkliniken Örebro redogjorde därefter för den undersökning avseende ögonbottenfotoscreening och övrigt omhändertagande av diabetespatienternas ögon som gjorts. Artikeln är tidigare publicerad i Diabetolognytt 2006 nr 5-6.

Undersökningen visade:

1. Varierande täckningsgrad mellan ögonklinikerna. Varierar mellan 30-40% och upp till 90%.
2. Olika screeningintervall förekommer. De flesta har två-årsintervall som grund. En del ögonmottagningar glesar ut intervallen till 3-4 år, ofta utan hänsyn till HbA1c eller blodtryck.
3. Olika rutiner för avslut av screening vid hög ålder.
4. Olika system för bildbedömning - läkare enbart eller även specialistutbildade ögonsjuksköterskor granskar.
5. Fotoscreeningen har förbättrats avsevärt de senaste 15 åren framförallt blir typ 2 patienterna nu undersökta i högre utsträckning.
6. Övergången till digitala ögonfotobilder har underlättat liksom utbildning av ögonsjuksköterskor i att bedöma bilder.

Problem som lyftes fram:

1. Hur får vi reda på den riktiga täckningsgraden?
2. Antal nyblinda - aktuell statistik saknas.
3. Ögonklinikerna saknar även enhetlig konsensus kring diagnoser.
4. Alla diagnossätter inte öppenvårdsbesöken.
   

Ett inlägg hölls av Svenska Diabetesförbundets representant som pekade på vikten av välfungerande screening liksom behandling av ögonförändring i alla delar av landet.
Därefter diskuterades från auditoriet bl.a. om vikten av att vi vet vad vi gör. Har vi verkligen evidens för att t.ex glesa ut intervallen?

Under den efterföljande diskussionen enades man om följande:

1. Ansvars- och resursfrågan måste mer klarläggas. Det är viktigt att uppdragsgivare, beställarnämnder eller motsvarande ger ett klart uppdrag och också ger ekonomiska resurser för ögonbottenfoto.
2. Professionerna - ögondiabetes- och diabetesprofessionen - bör komma överens om kontrollintervallen nationellt
3. Konsensus om vad som är definitionsmässigt blindhet liksom samstämmighet kring diagnosregistrering är nödvändigt.
4. Antal nyblinda måste kunna följas
5. Att på tre större ögondiabetes-enheter i Sverige göra undersökning avseende antal nyblinda.
6. Ett uppföljande möte på Arlanda i en mindre grupp planeras under första halvåret 2007 för diabetes- och ögonprofessionen för fortsatt diskussion. Svensk Förening för Diabetologi (SFD) Stig Attvall tar sig an kallelse för detta möte. Artikel planeras senare i DiabetologNytt - och också ny diskussion på riksstämman 2007 i Stockholm.

NyhetsINFO 2007 01 11
www red DiabetologNytt

|Upp|