Fysisk aktivitet och dess stora betydelse - ett paradigmskifte med nya möjligheter 2004

av Stig Attvall, doc, överläk,

Det är idag allmänt accepterat att en fysiskt aktiv livsstil medför en minskad risk att utveckla flera sjukdomstillstånd såsom hjärtkärlsjukdomar och typ 2 diabetes. Det är också uppenbart att ökad fysisk aktivitet i många fall utgör en viktig del i sjukdomsbehandlingen. Att bidra till spridningen av dessa kunskaper i den svenska sjukvården och bland befolkningen har varit huvudmotivet att utveckla FYSS, FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling, en helt ny handbok i ”fysisk aktivitet” för hälso- och sjukvården. Här finns också med möjligheten ”Motion på recept”.

Fysisk inaktivitet och ohälsa

Fysisk aktivitet är en av vårt samhälles största riskfaktorer för ökad sjuklighet och leder till ökad sjuklighet och leder till förtidig död för många (”Aktivt liv”, Ekblom & Nilsson 2000). 75% av den vuxna befolkningen över 30 år är inte tillräckligt fysiskt aktiva eller så är de helt inaktiva (”Aktivt liv” Ekblom & Nilsson). Fysisk inaktivitet är en primär riskfaktor för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom (Fletcher et al Circulation 1996;94:857-) och är lika vanlig som riskfaktor som rökning, förhöjda blodfetter och högt blodtryck (Sundberg et Jansson, Läkartidningen 1998;95:4062-)

Både för män och kvinnor

Regelbunden fysisk aktivitet är samtidigt förenad med minskad sjuklighet och död i hjärt- och kärlsjukdomar (Blair et al JAMA, 1995:276;1093-) och man ser ett dos-respons förhållande mellan fysisk aktivitet och sjuklighet och död i hjärt- och kärlsjukdomar (”Surgeon General” 1996). Fysisk aktivitet och män visar, att måttlig motion och fysisk aktivitet halverar risken att dö i förtid (Wannamethee et al 1998).

Lätt motion 2 tim per vecka halverar risken för stroke (Sacco et al 1998). Vältränade överviktiga män löper mindre risk att dö i hjärt- och kärlsjukdom än otränade normalviktiga män (Lee et al 1999). Kvinnor som promenerar raskt 3 tim per vecka eller motionerar med en högre intensitet 1.5 tim per vecka löper 30-40% mindre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar (Manson et al 1999). En promenad i lugnt tempo 2-dubblar energiåtgången jämfört med i vila En promenad i raskt tempo 4-dubblar energiåtgången (levine et al 2000)

Definitioner

•FYSISK AKTIVITET - varje kroppsrörelse producerad av skelettmuskulatur som resulterar i energiförbrukning

• MOTION - någon form av fysisk aktivitet som är planerad, strukturerad, repetitiv och målmedveten i avsikt att förbättra eller bibehålla konditionen (Shephard -98)

Effekter av fysisk träning på riskfaktorer

Blodtrycket minskar med 10 mm Hg systoliskt och diastoliskt, dvs samma effekt som antihypertensiva. LDL-kolesterol minskar med 10% och HDL-kolesterol ökar med 5%, dvs samma effekt som lägsta dos av statin. Glukostoleransen förbättras. Psykosocialt välbefinnande förbättras med bättre livskvalitet (Miller et al Ann Behav Med 1997;19;220).

Nyttan av regelbunden träning

• Förbättrad kondition

• Större slagvolym

• Lägre vilo- och submaximal trä-ningspuls

• Ökad kapillärtäthet och oxidativ enzymkapacitet i skelettmuskulatur (Miller et al Ann Behav Med 1997;19:220-)

• Ökad uthållighet i muskulatur

• Ökad styrka i kroppens stödjeväv-nader

• Förbättrad balans och koordina-tion

• Upprätthåller en bättre hormon-balans

• Kroppslig och funktionell själv-ständighet (Aktivt Liv, Ekblom & Nilsson, 2000)

• Minskad risk för depression

• Ökat välbefinnande och livskvalitet

• Förbättrad sömn

• Motverkar övervikt

• Motverkar benskörhet

Hur mycket fysisk aktivitet krävs för att få hälsoeffekter?

Minst 30 min daglig fysisk aktivitet med en ansträngningsgrad av ”måttlig”, t ex rask promenad. Ytterligare hälsoeffekter kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten (”Surgeon General” 1996). Fysisk aktivitet är hälsosamt för alla åldersgrupper, finns visad effekt även i åldrar uppåt 80 år. Fysisk aktivitet minskar risken för förtidig död i hjärt- och kärlsjukdomar och minskar också risken att utveckla diabetes, hypertoni, osteoporos, fetma. Förbättrar välbefinnande, QoL och ADL

Typ av aktivitet?

Ett bra träningsprogram skall engagera muskelgrupper i hela kroppen och stegra pulsen med 20-30 slag per min.

• Motionsgymnastik i grupp

• Cykelträning

• Vattengymnastik

• Styrketräning

• Skidåkning

• Stavgång

• Dans

Fysisk aktivitet på recept

FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling, boken FYSS, är en ”handbok i fysisk aktivitet för hälso- och sjukvården”, ett samarbetsprojekt mellan Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) och Folkhälsoinstitutet. Här finns en sammanfattning av dagens kunskapsläge om hur och varför man kan förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd med fysisk aktivitet. Totalt finns här ca 1.000 referenser, cirka 20-30 till varje kapitel.

Var hittar man FYSS?

På Internet finns FYSS-boken i fulltext utan lösenord på www.fyss.se. Digitalt material kan också nås via svensk Idrottsmedicinsk Förenings och Folkhälsoinstitutets hemsidor,, www.svenskidrottsmedicin.org, www.fhi.se

Vilka av oss ska läsa FYSS?
Den som skriver fysisk aktivitet/motion på recept, läkare, sjukgymnaster och sjuksköterskor. Alla dessa yrkesgrupper har möjlighet att skriva ut recept på motion. Den som arbetar inom hälso- och sjukvården med fysisk aktivitet i förebyggande eller behandlande syfte har också nytta av att läsa skriften.

Vad innehåller FYSS?

• Sammanfattning om hur och varför man kan förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd med fysisk aktivitet

• Förslag på olika motionsaktiviteter för olika patientkategorier

• Speciella risker med fysisk aktivitet för olika patientkategorier

• Rekommendationer för hur man skriver ett recept på fysisk aktivitet

Varför behövs FYSS?

• För att öka kunskapsläget om den fysiska aktivitetens betydelse för hälsa och ohälsa

• För att få tyngd i de rekommendationer vi ger

• För en ökad följsamhet till behandlingen

Vad säger lagen?

Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser (Hälso- och sjukvårdslagen 1982. Förebyggande vård ska finnas med i det akuta såväl som i det kroniska skedet av en sjukdom. I det akuta skedet för att om möjligt förhindra kroniska tillstånd (Prioriteringsutredningen, 1996/97:60)

Vilka kapitel ingår i FYSS?

• Hypertoni, blodfetter, kranskärlssjd

• Graviditet, smärta, astma, depression

• Diabetes, njursjukdom, obesitas

• Osteoporos, stroke, KOL, muskelsjd

• Hjärtsvikt, perifer kärlsjukdom, cancer

• RA, cystisk fibros, äldre

Anamnes på fysisk aktivitet

Vid förskrivning av fysik aktivitet är det viktigt att ta en bra fysisk anamnes;

• Aktuellt - fritid respektive arbete

• Vad gör Du – aktivitet?

• Hur ofta – frekvens?

• Hur länge – duration?

• Hur hårt – intensitet?

• Högrisk- respektive lågriskindivid avseende fysisk aktivitet

Recept på fysisk aktivitet

Individuella råd och indivbiduell dosering, tänk på nedan:

1. Typ av aktivitet

2. Dos, dvs intensitet, duration och frekvens

3. Förväntad effekt

Förverkligande av fysisk aktivitet

Det är viktigt för oss läkare att tänka på nedan

• Individuell ordination

• Stödjande omgivning

• Uppmuntran

• Uppföljning

• Långsiktiga program

Recept på fysisk aktivitet, vad finns det då förhinder?

1. För lite kunskap hos oss läkare, förskrivare och patienten

2. Vilja/engagemang

3. Omhändertagande

Fysisk aktivitet vid diabetes

Här finns flera positiva effekter, som gör att fysisk aktivitet är förstahandsmedel vid diabetes. Dessutom är det ofta(st) lättare att öka sin fysiska aktivitet än att göra större ändringar i sitt kosthåll:

• Ökad insulinkänslighet = mindre insulinresistens

• Förbättrad glukostolerans vid OGTT

• Muskler förbränner mer glukos

• Akut positiv effekt på B-Glukos, 30 min promenad ger 2.2 mmol/L lägre B-Glukos enligt undersökning av Tomas Fritz, distr läk, Gustavsberg, publicerad artikel

• Förbättrad metabol kontroll HbA1c

Fysisk aktivitet vid typ 2 diabetes

• Ej samma risk för hypoglykemi som vid typ 1 diabetes

• Obs patienter med 4-dos insulin, här finns ofta behov av minskad måltidsinsulindos innan fysiska aktivitet

• Reaktionen på motion och rörelse är individuell

• Viktigt med självkännedom - mät B-Glukos
• Ökade insulinkänsligheten kan sitta i 1-2 dygn

Sammanfattning

Edward Stanley (1826-1893) myntade bergeppet ”De som tror att de inte har tid med fysisk aktivitet måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom”. Budskapet är enkelt; varje ökning i aktivitetsgrad är en förbättring! Lite är bättre än inget - och mer är bättre än lite!

Nu har både Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet enats om att Fysisk aktivitet är evidence based medicine. Nu är det dags för action, att vi på våra mottagningar och avdelningar diskuterar fysisk aktivitet med våra patienter - och även gäller detta oss själva som läkare och sjuksköterskor. 2004 öppnar upp nya möjligheter.

Referenser

- FYSS 2003, skrift från Folkhälsoinstitutet

Stig Attvall stig.attvall@medicine.gu.se

Folkhälsoinstitutet vill att vi läkare förskriver motion

Nu finns handboken FYSS att tillgå för läkare och annan sjukvårdspersonal sedan slutet av oktober 2003. FYSS står för Fysisk aktivitet vid Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling. Handboken ska fungera som stöd för vårdpersonal i förskrivande av fysisk aktivitet i stället för läkemedel enbart. Handboken är skriven av svenska experter och ges ut av Statens Folkhälsoinstitut nu i en upplaga av 10.000 exemplar till landets alla 1 000 vårdcentraler. Västra Götalandsregionen har också beställt ett exemplar till alla sina läkare.

Fysisk aktivitet har pågått runt om i landet i olika pilotprojekt sedan 2001 (se Läkartidningen nr 45/2001 och nr 25/2002). Östergötland har deltagit och där har vårdcentraler som förskriver fysisk aktivitet ökat från 32% 2001 till 79% 2003. Förskrivningen har skett i samråd med patienten, och en kopia har gått till en träningsanläggning som i sin tur kontaktar patienten.

- Det är ett förändringsarbete som inte är gjort över en natt, säger Matti Leijon, folkhälsovetare i Linköping på ett seminarium där handboken presenterades. Nu vill Folkhälsoinstitet att fler läkare i Sverige ska haka på förfarandet att skriva ut fysisk aktivitet på recept.

- Det finns ett stort intresse, men många känner sig osäkra. Man ska inte blunda för att det finns en skepticism inom läkarkåren mot det här, säger docent Mai-Lis Hellenius, Karolinska. Mai-Lis har under många är arbetat med att erbjuda patienter motion istället för medicin.

FYSS kan beställas på www.fhi.se och kostar då 100 kr, men finns också utan lösenord i fulltext på www.fyss.se

Referat från Läkartidningen sid 3487 nr 44 2003 Sara Zetterlund-Holfve

|Upp|