Mindre fett i bukhålan ger dubblerad viktreduktion hos män

Intervju med Professor Peter Arner, Huddinge Sjkh, Stockholm i Dagens Medicin 12/12 2000.

   Överviktiga män som genomgår magbandsoperation tappar i genomsnitt dubbelt så mycket i kroppsvikt efter två år, om de samtidigt får en del av bukhålsfettet bortopererat. De visar också en betydligt bättre metabol profil och bättre livskvalitet. Det visar en ännu opublicerad undersökning vid Huddinge Universitetssjukhus.   

 - Skillnaden var att omentektomi inte tycktes ha någon ytterligare effekt på kvinnor men gav uppseendeväckande resultat hos män, säger Peter Arner. Han har lett en studie av 50 överviktiga patienter som fick ett band inopererat kring magsäcken, en vanlig kirurgisk metod mot övervikt som minskar födointaget. Hälften av patienterna genomgick även en omentektomi, dvs en operation där det fett som sitter på bukhinnan, tarmkäxet, skars bort. Efter en uppföljning på två år hade bägge grupperna en bättre metabol profil, med bättre glukostolerans och insulinkänslighet.   

 - Men i omentektomigruppen sjönk glukos-, HDL-kolesterol och insulinhalterna i blodet två gånger så mycket jämfört med män som bara genomgick magsbandsoperation. Insulinkänsligheten ökade fyra gånger mer än hos kontrollgruppen, säger Peter Arner. Men framförallt tappade de manliga patienterna 40 kg i kroppsvikt, jämfört med 20 kg för män som bara genomgick magbandsoperationen.

Den förbättrade metabola profilen och viktnedgången ledde också till en förbättrad livskvalitet, jämfört med kontrollgruppen.
-Innan studien sattes igång hade vi förväntat oss att omentektomi skulle ge en metabol profil som var bättre men inte betyder så mycket för kroppsvikten, säger Peter Arner.

Mer bukhålsfett opererades bort från männen. Generellt har män mer så kallat inälvsfett i bukhålan än kvinnor. Detta fett har sedan länge kopplats till metabola rubbningar, som höga blodfettvärden och insulinresistens. Det anses därmed vara en riskfaktor för att utveckla typ 2 diabetes och blodfettsjukdomar. En riskfaktor som alltså män i högre grad utsätts för än kvinnor. Bukhålsfettets farlighet anses bero på att det är mer lättrörligt och i större omsättning frisätter fettsyror till blodbanan.    - Detts anatomiska placering gör också att det via sin blod-försörjning står i direkt kontakt med levern, där stora mängder fettsyror inverkar negativt i det metabola maskineriet. Detta leder i sin tur till förhöjda blodvärden av fett, glukos och insulin, säger Peter Arner.    

    Hans förhoppning är nu att omentektomi ska kunna bli en framtida behandlingsmetod för fetma och typ 2 diabetes framförallt för män. Det tar ungefär två år innan man ser de fulla resultaten efter magbandsoperation, men vid omentektomi kan se resultatet redan inom sex månader, kanske tre månader, säger Peter Arner i intervjun, dock måste fler studier genomföras för att den skall bli en etablerad behandlingsmetod mot övervikt.

Prof Peter Arner planerar att pröva metoden på överviktiga patienter som ska genomgå kranskärlsoperation, ett ingrepp som i sig inte har någon betydelse för vare sig metabol profil eller fettupplagring - på så sätt kan man göra en separat mekanistisk studie utan att samtidigt göra magbands-operation.

Fakta
   Kroppens fettdepåer består av underhuds och inälvsfett. Den senare typen återfinns framförallt i bukhålan och utgör 5% av den totala mängden fett hos män och 2-3% hos kvinnor. Vid omentektomi skär kirurgen bort omentfettet eller tarmkäxet, vilket utgör en fjärdedel av bukhålsfettet. Resterande fett sitter djupare i bukhålan och är invävt i tarmar och blodkärl, vilket gör att det är praktiskt mycket svårare att avlägsna. Hos en kraftigt överviktig man tar man vid omentektomi bort 2 kg fett.

Red