Recensioner
Historien om Diabetes
Mat helt enkelt
Det personliga samtalet
Banting & Best
Kostbehandling och nyare behandling
Typ 2
SDF:s historia
Rekommendation
Historien om Diabetes
Historien om Diabetes av Tord Ajanki. Historien om diabetes och insulinets upptäckt 181 sidor, Historiska Media och författaren. Lund 1999, ISBN 91- 88930-78-5.
Recensent: Doc Sven-Erik Fagerberg, Örebro.
Tidningarnas ledarsidor framhåller att vi i dag lever i ett historielöst samhälle. Diabeteskurser inleddes tidigare ofta med en kort historik om diabetessjukdomen. Intresset för en sådan programpunkt har svalnat. Gustav Myhrman skrev i en recension av Robin Fåhreus bok Läkekonstens Historia ”att det hör till de oförlåtliga bristerna i läkarutbildningen att läkekonstens historia inte har någon plats på studieschemat och inte heller lär komma dit i brådrasket”.
till toppen
Banting & Best
Att Frederick Banting och Charles Best var de som vann kampen för att finna en effektiv behandling vid diabetes känner de flesta inom vårdsektorn till. Historien och förspelet till detta är lång och dramatisk och det har under åren spekulerats vilt om orsaken till diabetes. Forskare med både välkända och okända namn, deras tankar och iakttagelser beskrivs livfullt.
Paul Langerhans kunde i slutet av 1800-talet visa att bukspottkörteln hade två olika cellsystem och Minkowski rappor-terade 1889 att borttagande av pankreas gjorde hundarna diabetiska. Många försökte sedan bevisa existensen av den antidiabetiska substansen i bukspottkörteln. Vi får följa olika forskares motgångar och framgångar och det blir en spännande läsning.Skolläkare Paul Sjöquist i Falköping tyckte som medicinstudent att det var underligt att man ej försökt med pankreasextrakt vid behandling av sockersjuka. Hans liv och hans mödor i samband med hans försök att behandla diabetes där han var lösningen nära visar att också en svensk var med i kapplöpningen. Zuelzer, Scott, Gley, Sjöquist och andra extraktsökare var alla nära den stora upptäckten men ingen av dem kom så nära som rumänen Nicolas Paulesco.
Rolf Luft ansåg i en artikel i Läkartidningen i samband med 50-årsjubileet av insulinets upptäckt att Paulesco kom 8 månader före Banting och Best och att dessa tre borde ha delat Nobelpriset 1923. Banting och Bests slit och uppoffringar och deras samarbete med John Mac Leod och Collip har skildrats många gånger men här kommer vi aktörerna både forskare, laboratoriepersonal, patienter och försöksdjur väldigt nära. Man får uppleva deras vardagstillvaro, familjebekymmer, konfrontationer med kollegor och myndigheter – allt mycket underhållande.
till toppen
Kostbehandling och nyare behandling
Kosten har alltid stått i centrum vid diabetes behandlingen. Hur patienterna reagerade på Fredric Allens svältkurer och Karl Petréns fettkurer är en både intressant och skrämmande läsning.
Den första dramatiska tiden när insulinet var tillgängligt belyses med citerade brev från mammor som bönade och bad för sina diabetessjuka barn och från vuxna som ville ha insulin för egen del. Sedan berättas om framställning av olika insulintyper, måltidsinsulin och pennor.
Transplantationsproblematiken i diabetesvården skildras på ett lättillgängligt sätt.
till toppen
Typ 2
I populärmedicinska böcker belyses sällan betydelsen av läkemedlen vid typ 2 diabetes när de kom i mitten av 1900-talet. Auguste Loubatieres studerade på försöksdjur sulfonamids djupa och långvariga sänkning av blodsockret.
1946 visade han att samma effekt erhölls på en 37-årig kvinna med mild diabetes. Två unga nydebuterade kvinnliga diabetiker 14 och 18 år gamla som ännu inte hade börjat med insulinbehandling fick också pröva sulfonamid men den hade ingen effekt på deras blodsockervärden. Trots dessa övertygande experiment var det få som intresserade sig för hans slutsatser. Besviken skriver han att jag var praktiskt taget den ende som var övertygad om att detta var intressant för behandlingen av diabetes och han fick som vi vet rätt.
till toppen
SDF:s historia
Boken har tillkommit på svenska diabetesförbundets initiativ varför vi får följa dess historia och aktiviteter från 16/5 1943 då fröken Therese Sandin kallade till ett möte på hotell Bristol i Landskrona. Förbundets strider för det fria insulinet, körkorts- och försäkringsfrågor där tidvis diabetiker diskriminerades är intressanta att följa. Nancy Eriksson, stridbar ordförande i diabetesförbundet från 1956 till 1978, bildade läkarrådet vars uppgift var dels att stödja forskningen om sockersjuka, dels att söka stärka samarbetet med läkarkåren. Vid starten var vi sex diabetesläkare med Rolf Luft och Bo Andersson som mest namnkunniga.
Läkarrådet vars medlemmar ökat i antal under årens lopp liksom de utdelade forskningspengarna har i intimt samarbete med diabetesförbundet haft stor betydelse för diabetologins utveckling både vad beträffar forskning, undervisning och lösning av olika organisatoriska problem.
till toppen
Rekommendation
Alla som arbetar inom diabetesfältet både vårdgivare och vårdtagare har stor glädje av att ta del av denna bok som är både lättläst, informativ, spännande, personlig, underhållande och ett stycke medicinhistoria. Köp och läs! Du kan se fram emot några roliga och avkopplande timmar.Docent Sven-Erik Fagerberg
Medicinkliniken, Regionsjukhuset,
701 85 ÖrebroRecensionen är publicerad i Läkar-tidningen
i september och publiceras
här efter tillstånd från författaren
och LT.
till toppen
Mat helt enkelt
Långsamma kolhydrater
Metabola syndromet
Nyanserad information
Mat helt enkelt tips för dig med diabetes, Gothia, www.gothia.nu, 11 sidor, författare Anette Järvi och Brita Karlström vid Dietistenheten, Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Recensent: Doc Stig Attvall, Göteborg.
till toppen
Långsamma kolhydrater
Författarna för fram ett viktigt budskap nämligen att fiberrika livsmedel inte alltid är långsamt blodsockerhöjande. Det finns livsmedel som har ett lågt innehåll av gelbildande fibrer, men som har en liten inverkan på blodsockret. Som exempel kan nämnas att potatis och pasta har samma innehåll av gelbildande fibrer om man utgår ifrån samma stärkelsemängd. De påverkar emellertid blodsockret helt olika. Knäckebröd som upplevs fiberrikt höjer blodsockret nästan lika mycket som vitt bröd. Det finns studier som visar att bulkfibrer inte påverkar blodsockret. Det blir då svårt för patienten att greppa blodsockret, om man fokuserar styrningen av blodsockret till fibrer. Det blir ett pedagogiskt problem. Det är då lättare att lära sig utan diskussion om fibrer, vilken mat som är långsamt och vilken mat som är snabbt blodsockerhöjande.
Vi vet att det inte går att bygga upp en måltid med den mängd gelbildande fibrer som använts i studierna. Oberoende fiberinnehåll har man sett att långsam mat medför att det är lättare att uppnå god metabol kontroll och blodfetterna påverkas också i positiv riktning. Med tanke på råden vid metabola syndromet och vid typ 2 diabetes, innebär dessa att det totala fiberintaget är tillräckligt högt för att nå andra önskade effekter, t ex på tarmfunktionen.
till toppen
Metabola syndromet
Det skulle vara önskvärt att man i tallriksmodellen sa att välj potatis, ris, pasta eller bröd. När man förutom potatis, ris eller pasta bygger in bröd till den lagade måltiden, innebär det att det postprandiella blodsockret blir högt, då fullkornsbröd, knäckebröd och vitt bröd är snabbt blodsockerhöjande. Det är fortfarande idag ovanligt att man bryter bröd till maten, vilket innebär att brödet kräver ett smörgås-margarin. Smörgås till måltiden medför därför inte bara ett högre fettintag utan även ett högre energiintag än om den uteslutets.
Vid metabola syndromet eller typ 2 diabetes är övervikt inte ovanligt och vi önskar att individen kan sänka sin vikt. Att tydligare trycka på färska, råa och lättkokta grönsakers och rotfrukters positiva effekt på blodsocker, mättnadskänsla och energimängd är mycket viktigt.
Skriften vänder sig till insulinresistenta överviktiga individer och alkoholens effekter har då inte en så blodsockersänkande förmåga som på typ 1 diabetiker. Öl, vin och starksprit påverkar blodsockret helt olika, då de har olika sockerhalter och alkoholhalter.
till toppen
Nyanserad information
En mera nyanserad information krävs för att nå god metabol kontroll. Alla vårdgivare stimulerar diabetiker till att vara delaktiga i behandlingen och ta ansvar genom att ta blodsocker. Det är då viktigt att patienten fångar blodsockertoppen efter måltiden med sin egen blodsockermätare.
Vid god metabol kontroll och vid ett fettintag som ligger inom rekommendationen, torde blodsockerpeaken komma vid 1 timma från ätstart och enligt det diagram som finns skriften. I texten står det att blodsockret bör mätas 1-1.5 tim efter måltiden.
Vid testning av blodsockret 1.5 tim efter måltid, innebär 2 tim efter det att individen börjat äta. Vid en glukosbelastning tar man 2 tim värdet för att se hur blodsockret normaliserar sig, vilket inte är avsikten med testningen från vårdgivarens eller patientens sida. Det är olyckligt när det förekommer dubbla budskap, som i detta fallet.Red
till toppen
Det personliga samtalet
Detaljerat
Kvalifikationer
Utvecklingsområden
Lära av andra
Icke-verbal kommunikation
Det personliga samtalet - en introduktion av Irena Damgaard, Helle Nörrelykke, Libers förlag, 2000, 94 sidor, pris ca 120 kr + moms.
Recensent: Doc Stig Attvall, Göteborg. I boken diskuteras betydelsen av att vi som patienter får ha en känsla av man blivit sedd och hörd. I boken finns en hel ”bukett” av skilda infallsvinklar till det viktiga begreppet kommunikation. Författarna har på ett föredömligt sätt utarbetat boken mot bakgrund av egna erfarenheter som terapeuter, handledning i kurser för kommunikation och mot bakgrund av litteratur i ämnet. I slutet finns en 2 sidor lång referenslista med flera helt nya artiklar och böcker. Denna bok måste hela diabetesteamet läsa, inköpt till var och en, eller på cirkulation. Den läses under reflektion på 6 tim +-3 timmar; väl investerad peng och tid.
till toppen
Detaljerat
Det personliga samtalet diskuteras i detalj, det består som vi alla vet av både verbal- och icke-verbal kommunikation, både minst lika viktiga och båda kan optimeras av oss som vårdgivare. Konsten att lyssna ska tränas grundlagt genom hela våra arbetspass, det skall vara den springande punkten i konsultationen. Respekt, ärlighet och medmänsklighet måste vi visa som professionella hjälpare. Vi rekommenderas främja individens självtillit och handlingskraft. Samtidigt är det viktigt att våra känslor, som kan sträcka sig från maktlöshet till vrede, inte löper amok med oss -utan att vi är värdiga vår roll som läkare, sjuksköterska, dietist eller fotvårdare.
till toppen
Kvalifikationer
Yrkesmässiga och personliga kvalifikationer diskuteras i ett kapitel. Kvalifikationer kan formuleras och beskrivas i detalj i en manual eller yrkesbeskrivning. Kompetensen däremot refererar till en persons förmåga att etablera ett frukbart förhållande, ingriper resultat där graden av framgång är viktig, och är mera något som man visar andra aktörer än något man har.
Den professionelle skall kunna• känna in en situation
• handla rationellt
• handla i överensstämmelse med gällande föreskrifter
• kunna fungera på egen hand, också i oförutsedda situationer
• fungera i samspel med andra
• följa med och medverka till utveckling.Motiverande kvalifikationer i form av initativ, vetgirighet, öppenhet och flexiblitet är väsentliga. I sin strävan efter att utveckla såväl yrkesmässiga kvalifikationer som personlig kompetens måste vi som rådgivare fortlöpande reflektera över fråga; ”vad kan jag lära av den här situationen?”. Model för cyklisk reflektion diskuteras ingående.
till toppen
Utvecklingsområden
Tre utvecklingsormåden diskuteras, bland annat att vi tillägnar oss mer kunskap om oss själva - och detta är nog så viktigt, eftersom vi själva är ju instrumenten, redskapen i vår yrkesutövning.
Det viktigaste i en framgångsrik konsultation är att gå till sig själv, titta i den egna psykologiska backspegeln, och utifrån detta skapa något unikt, något personligt. Kom under läsningen av detta
kapitel att tänka på författaren Cervantes och hans vägledning:”Gör det till en strävan att lära känna dig själv, vilket är den svåraste läxan du kan få här i världen.” Personligheten är av avgörande betydelse. Att ha känslans skärpa och förnuft är viktigt i den framtida kommunikationen. Speciellt diskuteras ingående de förhållningssätt som vi inte är medvetna om - och de kan förvränga effekten av det terapeutiska samtalet (begränsad ork, sorger och bekymmer i vårt privatliv, såsom några exempel på hämmande faktorer). Vi måste också tänka igenom vilka känslor vi inte uppskattar när vi upplever dem hos andra eller hos oss själva. En patient kan ha stort självförtro-ende och ett litet egenvårde på samma gång - det är viktigt att tänka på det då kanske ibland hela havet stormar.
till toppen
Lära av andra
Författarna tar upp att faktiskt lär vi mest om oss själva genom att umgås med personer som är olika oss. Genom att vara tillsammans med människor som exempelvis har våra mörka sidor, kan vi också lära oss att uppskatta dessa människor och därmed lära oss att acceptera våra egna mörka sidor. Genom att söka och respektera det unika i en annan människa, kommer vi alltså närmare oss själva, och på det sättet får vi också möjlighet att öka vår egen självrespekt. Ingående diskuteras hur känslorna kommer mer och mer i fokus när vi rör oss från undervisning i allmänhet från rådgivninghandledning till terapi. Det är viktigt att ha denna kunskap och ju mer vi närmar oss den terapeutiska delen i konsultationen ju mer får vi lyssna, och investera tid i personlig kommunikationen för att lyckas mer framgångsrikt. Rådgivaren bör därför arbeta försiktigt och i en takt som patienten orkar med - ibland är det kanske bättre att stanna upp och fortsätta konsultationen 1-3 veckor senare, för att få större effekt av konsultationen, istället för att ”asvluta” det hela.
Jesper Juul citeras med sina 15 punkter för det personliga terapeutiska samtalet från 1966 -och dessa är fortfarande betydelse-fulla och globala.
1. ställ så få frågor som möjligt
2. var personlig
3. gör upp ett kontrakt
4. var precis och konkret
5. gör fullständiga och direkta uttalanden
6. gör intryck
7. var ödmjuk
8. tala om möjligt bara om det närvarande
9. aktivera motsättningarna
10. var uppmärksam på dina egna gränser
11. tala om en sak åt gången
12. aktivera klientens resurser
13. ge goda råd om du har några
14. undvik överenskommelser
15. utvärdera
till toppen
Icke-verbal kommunikation
Barn och känsliga personer reagerarhuvudsakligen på det icke-verbala budskapet i en kommunikation, hållning, tonfall, klädsel, ditt sätt att lyssna, etc. Kommunikation på olika våglängder gör dessutom att kontakten blir mer ytlig. När man lyssnar, är det viktig att uppmärksamma att ordförrådet varierar från människa till människa. Det betyder inte att ett litet ordförråd är lika med låg intelligens och att ett stort är lika med hög intelligens. Begreppet språkkod diskuteras, där varje etnisk grupp har sin kod liksom olika social grupper.
Lyssnandet är i högsta grad en aktiv handling. Människors behov är vitt skilda. Några behov kan verka skrämmande, frånstötande och totalt oförståeliga för oss. Detsamma kan vara med några av de många olika känslor som kommer till uttryck under ett samtal. Att i ett tidigt skede trösta individen kan vara en mindre bra möjlighet att smita undan svårigheterna i konsultationen. Att kunna utstråla acceptans och respekt gentemot människor är väsentligt - och det kan vi lära oss i boken, om förmågan att ge och ta.
Det man hör med förståelse är mest värt, och det man hör med själen är inte begränsat till något enskilt sinne, till hörseln eller annat sinne. Därför förutsätter det aktiva lyssnandet att alla sinnen utnyttjas maximalt och optimalt i konsultationen. Genom handledning och diskussion finns det möjligheter att avslöja och bearbeta några av de ovanor som vi alla har och som kan hindra att ett samtal blir det personliga och vinstgivande samtalet.Sammanfattningsvis betyget
fyra **** av fem.
