Diabetesscreeningen i Sverige
- en sammanställning av svar från ögonklinikerna runt om i landet

Syftet med redovisningen är att visa hur diabetespatienternas ögon sköts runt om i landet och att ge de enskilda klinikerna idéer till förändringsarbete.

Enkät
En enkät om diabetesögonscreeningen skickades sommaren 2005 till ögonklinikerna runt om i landet. 40 av de 42 klinikerna svarade.

En majoritet av klinikerna bedömer att 80 % eller fler av patienterna som är i sådant skick att de kan klara av en undersökning är med i diabetesscreeningen. Flera anser sig ha så hög täckning som 90-95 % av diabetikerna. På enstaka platser är screeningverksamheten fortfarande under uppbyggnad. En klinik svarar att de inte har mer än 30-40 % täckning och några kliniker har inte kunnat svara på frågan.

Hur vet man om ens egen screening är heltäckande? Om antalet screenade patienter i klinikens upptagningsområde är få i förhållande till befolkningsmängd men det känns som om man tar hand om alla diabetiker som kommer kan man ställa sig frågorna: Går resten hos privata ögonläkare (och är i så fall dessa medvetna om att patienterna har diabetes)? Skickar diabetesvården (medicinklinik och primärvård) verkligen alla (nyupptäckta) diabetiker till ögonkliniken för screening?

Screeningintervall och screeningmetoder
Alla kliniker i landet screenar insulinbehandlade och tablettbehandlade diabetiker. De flesta (alla kliniker utom tre) screenar också kostbehandlade diabetiker (åtminstone vid diagnos).

De flesta kliniker (33 av 40) följer de allmänna rekommendationerna med tvåårskontroller för tablett- och insulinbehandlade diabetiker. Två kliniker har i vissa fall (god metabol kontroll, kort diabetesduration) treårskontroller för såväl tablett- som insulinbehandlade diabetiker. Fyra kliniker har ändrat till treårskontroller för de tablettbehandlade och ytterligare tre kliniker har två- till treårskontroller för tablettbehandlade vid avsaknad av retinopati.

På de flesta kliniker (34 av 40) kvarstår patienterna i screeningen så länge de kan medverka (dvs ingen åldersgräns). Tre kliniker avslutar screeningkontrollerna i en viss ålder (72, 80, 85 år) om patienten då inte har någon retinopati. En klinik avslutar vid 80 år även vid diskret diabetesretinopati. En klinik avslutar vid 80 år om patienterna är dietbehandlade och inte har någon diabetesretinopati och en klinik har inte svarat.

De kostbehandlade screeningfotograferas på de flesta kliniker (37 av 40) i samband med att diabetesdiagnosen sätts. 11 kliniker tar inte några ytterligare screeningkontroller så länge patientens diabetes är välreglerad med enbart kost om inte den första fotograferingen visat någon diabetesretinopati. För övriga kliniker varierar kontrollintervallen mellan vartannat, vart tredje, vart fjärde och vart femte år så länge som patienten inte har någon diabetesretinopati och fortfarande är kostbehandlad.

Den screeningmetod som huvudsakligen används är digital fotoscreening. Vanligen används rödfria svartvita bilder, men en del använder färgbilder och vissa använder en blandning av båda. De som använder rödfria bilder tycker att de är lättare att bedöma. Dessutom tar de mindre minnesutrymme.

De flesta kliniker har databaserade screeningregistreringssystem men ingen klinik använder något automatiskt fotobedömningsprogram.

De flesta kliniker har aktuella uppgifter om t ex HbA1c och blodtryck när diabetesbilderna bedöms (vilket är av vikt när man ska bedöma risk för progress och därmed kontrollintervall).

På de flesta ögonkliniker delas bildbedömningen upp mellan ögonsköterskor och ögonläkare - ett sätt att frigöra läkarresurser för de patienter som behöver laserbehandling. På enstaka kliniker bedömer sköterskorna också bilder med mer avancerad retinopati.

Alla ögonläkare under utbildning får numera erfarenhet av diabetesbedömning, angiografitolkning och praktisk laserbehandling.

I Sverige finns åtminstone 62 laserapparater som används för diabeteslaserbehandling. Alla kliniker som svarat har minst en laser och det är ingen brist på laserutrustning i landet.
På varje ögonklinik i landet finns åtminstone en ansvarig läkare för diabetesscreeningverksamheten.

Behandlingsrutiner

• Makulaödem: 31 av 40 kliniker gör oftast en fluoresceinangiografi innan laserbehandling av diabetesmakulaödem påbörjas, fyra kliniker nästan aldrig och resten ibland.
• Proliferativ DRP: På de flesta kliniker ges patienterna tid för scatterbehandling inom 1 månad från det att man på screeningfotografierna sett proliferativ diabetesretinopati.
• Efter laserbehandling: På de flesta kliniker återgår patienterna till fotokontroller om diabetesretinopatin efter laserbehandling blivit lugn igen.

Hur har diabetes-screeningen i Sverige förändrats de senaste 15 åren?
En del kliniker hade redan 1990 en väl fungerande diabetesscreening. Men på de flesta kliniker har omfattningen av diabetesscreeningen förbättrats de senaste 15 åren; framförallt för typ 2-diabetikerna och för alla kliniker har själva screeningproceduren förändrats med en övergång till digitala foton och utbildning av ögonsköterskor i att bedöma diabetesbilder.

Hur har vi fått en väl fungerande diabetes-screening i landet?
Vi har tänkt ut bästa sätt att få in patienterna i screeningen vid diagnos och vid uppföljande kontroller (kan skilja sig i olika delar av landet). Vi har också tänkt ut bästa flöde för kontroller av diabetespatienterna, diagnos av synhotande retinopati och laserbehandling. På de ställen där diabetesscreeningen fungerar är det ett bra samarbete med diabetesvården och alla diabetiker remitteras för foto vid diagnos.

Något som är viktigt är också tydliga och väl förankrade riktlinjer som är lätta att följa. Sköterskebedömning av bilderna har rationaliserat verksamheten och fotoscreening med rödfria bilder är en screeningmetod som man upplever fungerar bra.

Vi har på många ställen i Sverige en mycket väl fungerande diabetesscreening men den kan bli ännu bättre!

Idag år 2006 ska ingen diabetiker i Sverige behöva bli blind för att man inte upptäckt synhotande diabetesretinopati i tid!

Ingrid Johansson, överläkare
Ögonkliniken
Universitetssjukhuset i Örebro

|Upp|