Att Förebygga typ 2 diabetes

Under förberedelsetiden har en baslinjestudie utförts för att kartlägga bland annat diabetesärftlighet, oral glukostolerans, mat och konditionsvanor och socialekonomiska faktorer i åldrarna 35-54 år i flera kommuner inom Nordvästra och Sydöstra sjukvårdsområdena (NVSO resp SÖSO). Bearbetning av resultat från denna studie pågår för närvarande, och kommer att ligga till grund för senare utvärdering av diabetespreventionen. Även minst lika många kvinnor kommer att undersökas på liknande vis, men med ytterligare fokusering på betydelsen av bl a gravidieteter och konsumtion av P-piller och andra hormon-läkemedel för risken att insjukna i typ 2 diabetes.

Knuten till KS
DPE är knuten till kliniken för endokrinologi och diabetologi vid Karolinska Sjukhuset och verkamheten är som nämnts inriktad på NVSO och SÖSO, som garanterat en finansiering av verksamheten under 10 år. I DPE:s ledningsgrupp ingår sjukvårdsdirektörerna i de båda sjukvårdsområdena, professorerna i endokrinologi resp socialmedicinvid KI, ordföranden i Stor-stockholms diabetesförening och en kommunal chefstjänsteman från var och en av de tre ingående kommunerna (Sigtuna, Upplands Väsby och Värmdö),. DPE består f.n. av en halvstidsanställd enhetschef som samtidigt är diabetesspecialist och docent. , enheltidsanställd programsekreterare som är disputerad inom området folkhälsoarbete och en kontorsassistent. Inom en snar framtid kommer även personal för utvärdering av preventionsprogrammet att rekryteras till DPE. Det förebyggande arbetet i sjukvårdsområdena sker i nära samarbete med de folkhälsogrupper som inrättats inom flera SO. I det lokala arbetet på kommunal nivå har till projektet knutits hälsoplanerare, som arbetar med relativt stor självständighet men med stöd från DPE.

Vetenskaplig förankring
Det diabetspreventiva programmet bygger på dagens kunskap om riskfaktorer för typ 2 diabetes. Såvitt är känt finns inom landet eller internationellt inget annat befolkningsbaserat, primärpreventivt projekt riktat mot diabetes. Under planeringsstadiet har diskussioner förts med forskare vid ett "systerprojekt" i North Carolina, USA; ett projekt som dock ännu inte startats. Genom att noggrann utvärdering planeras för att studera effekterna av Stockholms läns diabetespreventiva program, kommer med största sannolikhet ytterligare kunskap att vinnas beträffande både riskfaktorer för typ 2 diabetes och folkhälsoarbetets metodik.

Kostsamt
Typ 2 diabetes förekommer hos minst 4% av befolkningen och sjukdomen antas ha blivit ca 10 gånger vanligare under de senaste 5 decennierna. Typ 2 diabetes är ärftlig, men för att sjukdomen skall utvecklas, krävs som regel inverkan av sk livsstilsfaktorer som olämplig kost, fysisk inaktivitet, övervikt och möjligen rökning. Sjukdomen kan leda till komplicerande sjukdomar i bl a ögon, nerver och även bidra till flerfaldigt ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Även förstadiet till typ 2 diabetes, nedsatt glukostolerans, som finns hos 10-15% av befolkningen, medför en väsentligt ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Sjukdomskomplexet vid diabetes är sålunda kostsamt både avseende mänskligt lidande och samhällsekonomi. En undersökning 1992 i USA har visat, att all diabetes, inkl den ökade risken för hjärtkärlsjukdom, står för 15% av den totala sjukvårdskostnaden eller ca 700 miljoner kronor. Även om motsvarande färsk undersökning av diabetesrelaterade kostnader saknas i Sverige, kan man anta att diabetes är proportionellt nära nog lika kostsamt hos oss. Därtill kommer sociala kostnader, förlorad arbetsinkomst, etc. Typ 2 diabetes är sålunda en folksjukdom med stor betydelse för sjukdomspanoramat. Det är klarlagt, att förändrade levnadsvanor kan påverka sjukdomen gynnsamt. Det är även visat, attman genom en lämplig livsstil kan förebygga typ 2 diabetes. Diabetesprevention har därför en plats i folkhälsoarbetet. Det är i sammanhanget viktigt att förebyggande åtgärder mot typ 2 diabetes även kan leda till en minskad risk för andra folksjukdomar som t ex hjärtkärlsjukdom och osteoporos.

Hur går det till?
De diabetespreventiva åtgärderna syftar till att minska insjuknandet i diabetes och nedsatt glukostolerans med ca 25% under en tioårsperiod. Prevention bygger på uppsatta och hittills långt ifrån uppfyllda resultatmål beträffande mat- och motionsvanor, övervikt och rökning. Programmet syftar sålunda till att ändra befolkningens matvanor genom att minska fettet och öka fibrer och sammansatta kolhydrater, öka andelen av befolkningen som motionerar regelbundet, samt minska antalet innevånare med övervikt. Detta sker genom att stimulera till ökat utbud av och efterfrågan på lämpliga livsmedel och möjlighet att motionera. Även att uppmana till rökstopp är en viktig del av preventionen. Intervention har planerats som en kombination av dels brett syftande, generella åtgärder på kommunnivå, dels riktade insatser som görs i mera begränsad omfattning, t ex på arbetsplatser och inom bostadsområden. Det preventiva budskapet sprids både teoretiskt och praktiskt via kommunorgan, hälso- och sjukvården, företag, butiker, matserveringar, skolor, föreningar, m.m. På detta sätt kan förhoppningsvis de hälsobefrämjande budskapen ha större förutsättningar att förankras och leva vidare bland befolkningen jämfört med effekterna av mera kortvariga och utifrånstyrda kampanjer. Det diabetesförebyggande arbetet fokuseras på två kommuner i NVSO (Sigtuna och Upplands Väsby) och en kommun i SÖSO (Värmdö). På längre sikt är det dock möjligt att diabetesförebyggande program kan initieras även inom andra kommuner och sjukvårdsområden.

Utvärdering är viktigt
Programmets effekter på gluksotolerans, mat- och motionsvanor och andra hälsorelaterade parametrar kommer att utvärderas efter 5 och 10 år på liknande sätt som i baslinjestudien. Två kontrollkommuner inom Stockholms läns landsting följs på motsvarande sätt. Denna uppföljning kan även komma att ge information om nya, hittills okända, riskfaktorer. Därutöver kommer en kontinuerlig evaluering att ske hur programmet påverkar bl a utbud och efterfrågan av motion och bra mat.

ClaesGöran Östensson, doc

Vill Du veta mera om Stockholms diabetespreventiva program?

kontakta:

ClaesGöran Östenson, doc
Diabetespreventiva enheten
Kliniken för endokrinologi och diabetologi
Karolinska Sjukhuset
tfn 08 729 5729
fax 08 729 6280