Medlemstidning för Svensk Förening för Diabetologi

Tema:Diabetesjuksköterskan

SFSD - I går, i dag, i morgon

Sagt vid Svensk Förenings för Sjuksköterskor för Diabetesvård (SFSD)
15-årsjubileum 981118
Av avgående ordf Kerstin Lindwall
Under mitten och slutet av 70-talet diskuterade vi sjuksköterskor som arbetade med diabetes att bilda en förening för sjuksköterskor i diabetesvård. Vi var en homogen grupp. I Stockholm träffades Kerstin Sparre, Gunilla Garwell, Ulla Klingvall och Regina Wredling. Dessa kollegor skrev brev till oss och undrade om vi var intresserade av en egen förening.

Men vad ville vi då år 1997?

Den medicinska utvecklingen medför ständigt nya metoder för behandling och kontroll - inte minst inom diabetesvården. Vi ville ha möten i symposieform. Den formen ansågs fylla en stor uppgift för spridning av kunskap och utbyte av erfarenheter samt ge social kontakt. För att få den utbildning vi sökte träffades vi ofta inom respektive region.

År 1982?
Den 30 november 1982 inbjöds landets diabetessjuksköterskor till en gemensam utbildningsdag på Park Hotell här i Stockholm. Två av de herrar som undertecknade inbjudan var Lars Andersson och Björn Hending. Vad stod på programmet? God kontroll - Mål och medel. Det var föreläsningar om problem inom diabetesvården, om motion var lämpligt eller ej, om peroral diabetesterapi, självkontroll och gruppundervisning. Den sista programpunkten löd: Diabetessjuksköterskeförening?

År 1983?
I januari 1983 fick vi en enkät med en hel del frågor. Av enkätsvaren framgick att 93% tyckte att en diabetessjuksköterskeförening skulle bildas, för att bli medlem krävdes tjänst som diabetessjuksköterska, föreningens viktigaste uppgift skulle vara att förmedla praktiska kunskaper samt vetenskapliga rön, kommunikation mellan medlemmarna ansåg vi bäst förmedlades på kongressor och medlemsavgiften skulle vara 55-60 kr per år samt samarbetet med industrin kunde ske genom utställning i anslutning till våra utbildningsdagar.

Under tiden vi arbetade vidare på våra diabetesmottagningar arbetade en interimsstyrelse bestående av Gudrun Alm, Gudrun Borgsen, Lena Forkman och Gunilla Garwell. Inbjudan till symposiet 29 november 1983 innehöll bland annat; hygienska aspekter - tvätta huden eller ej före insulininjektioner, eventuellt förfyllda sprutor - förvaras lodrätt eller vågrätt? samt en redogörelse av Regina Wredling angående Danderyds erfarenheter av insulinpumpar. SFSD bildades, styrelse valdes och stadgar antogs. Vi var då 120 medlemmar.

Vi har fortsatt med våra utbildsningdagar, första åren - en dag, numera två dagars symposium. Medlemsantalet har ständigt ökat. 1984 var vi 172 medlemmar, 1985 205 och 1998 321 samt idag den 19 november 779 medlemmar. Hur kan en förenings medlemmar ökas så? Vi har två teorier; det finns idag flera diabetesmottagningar och därmed en utökning av antalet tjänster samt att vi inte längre har bara ”rena” diabetessjukskötersketjänster utan har även andra arbetsuppgifter inom vården.

Utbildning
Diabetessjuksköterskor har ett eget ansvarsområde antingen hon/han ingår i vårdlag eller arbetar ensam. Detta speciella ansvar kräver en egen utbildning. Svenska Diabetesförbundet bedriver sedan 1972 internatkurser i diabetesvård för sjuksköterskor. Även Dalby VC och LUCD i Stockholm har under läng tid haft olika former av utbildning i diabetesvård. Utbildningen har lett till en kvalitativ förbättring av diabetesvården. SFSD:s medlemmar ansåg inte detta vara en tillräcklig utbildning för att möta dagens krav på vård.
Vi önskade en formaliserad utbildning till diabetessjuksköterska förlagd till vårdhögskolorna. Dessa tankar fanns realiserade internationellt och framförallt i USA. För att få en formaliserad utbildning ställdes antagningskrav. Man skulle vara leg sjuksköterska, ha minst två års verksamhet inom medicinsk sjukvård, arbetat med barn eller vuxna alternativt öppen hälso- och sjukvård. Syftet var att utbilda sjuksköterskor till diabetessjuksköterskor för tjänst vid diabetesmottagningar, sjukhusanknutna eller i öppen vård.
Genomgången utbildning skulle ge oss förskrivningsrätt av insulin och kostnadsfria hjälpmedel Dessa goda tankar och förslag utarbetades av en arbetsgrupp inom SFSD. Flera vårdhögskolor visade sitt intresse genom att anordna 10-poängskurser i diabetes. Kurserna är fortfarande aktuella. Vil man förkovra sig ytterligare finns även magisterutbildning.

Varför utbildning?
Kunskap krävs för att vi skall kunna ta hand om våra patienter, kunna ge god vård, motivera till livsstilsförändringar och se till att patienten får en god livskvalitet. Vi skall svara upp till de Nationella Riktlinjernas intentioner, att skapa individuella överenskommelser mellan vårdtagare och vårdgivare samt upprätta kortsiktiga och långsiktiga mål. Med patienten i centrum skall hela vårdteamet ge den bästa tänkbara vård. Patienten har rätt till likvärdig vård oavsett var i landet han/hon bor och om patienten behandlas i sluten eller öppen vård. Vården skall vara adekvat, effektiv och kunskapsbaserad.

Vinster och önskemål inför framtiden

Min förhoppning och önskan är att SFSD skall leva vidare och utvecklas enligt intentionerna och samverkan genom goda relationer utgör den bästa grunden för vårt gemensamma ansvar, våra diabetespatienter.

Till slut
Ett stort och hjärtligt tack till alla som välvilligt givit stöd till årets symposium, SFSD:s 15 års jubileum

Kerstin Lindwall



SFSD 15 ÅR

Av Gun Olsson

15 år
Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD) bildades 1983. Vi firade vårt 15–års jubileum i samband med vårt årliga symposium i Stockholm. Medlemmarna samlades till en trevlig middag med underhållning. Bland våra hedersgäster syntes representanter från Svensk Förening för Diabetologi, Svenska Diabetesförbundet och från industrin och naturligtvis även diabetessjuksköterskor som under åren gjort värdefulla insatser inom SFSD.

Vår ordförande, Kerstin Lindwall, höll ett innehållsrikt tal som speglade åren som gått. Hur medlemsantalet ökat från 172 medlemmar 1984 till 779 medlemmar 1998. Det talades även om diabetessjuksköterskans stora ansvarsområde vilket ställer krav på speciell utbildning.

Nya medlemmar
För att bli ny medlem i SFSD kommer det, enligt våra nya stadgar som antogs vid årsmötet, att krävas specialistkompetens i form av 10 p diabetesvård. Förutom en bra utbildning krävs det av dagens diabetessjuksköterskor en ständig fortbildning för att vara aktuell inom diabetesomvårdnaden.
Diabetessjuksköterskan har här mycket att lära av varandra både nationell och internationellt. Vi inom SFSD är därför mycket stolta att vi nu har fått möjligheten att utbyta erfarenheter även via internet. Tack vare värdefullt projektbidrag kommer vi under 1999 att utveckla denna verksamhet betydligt. Vi finns nu på svenskt diabetologiskt nätverk. www.sdn.nu

Tack
Ett stort TACK till alla Er som bidrog till en minnesrik jubileumskväll
och ett speciellt TACK till Svensk Förening för Diabetologi för värdefull gåva med ytterligare möjligheter att utveckla Diabetologiskt Nätverk för diabetessjuksköterske-professionen.

Gun Olsson
Sekreterare SFSD


Årets Diabetessjuksköterska 1998 - Sonja Jakobsson, Huddinge


Tanken är att uppmärksamma den yrkesgrupp som har den mesta patientkontakten och som ofta - ur patientens synvinkel - är själva fundamentet indom diabetesteamet. I år har valet fallit på en verklig pionjär. Här är några axplock ur meritlistan
• ... var en av de första diabetessjuksköterskan med delegerat patientansvar på ett av de större universitetssjukhusen i Sverige
• ... har erfarenhet från arbete inom primärvården
• ... arbetar idag som avdelningsansvarig sjuksköterska med hela det metabola syndromet
• ... är ofta anlitat av Socialstyrelsen i olika utrednings- och utbildningssammanhang

Sammanfattnings är årets pristagare en mycket kompetent och komplett diabetessjuksköterska med stor erfarenhet, en synnerligen värdig pristagare; Sonja Jakobsson Medicinkliniken, Huddinge sjukhus

981120 valberedningen
Svensk Förening för Sjuksköterskor för Diabetesvård SFSD genom Kerstin Lindwall, ordförande


”Spindeln i nätet” - Diabetessjuksköterskan

Av Catharina Rosengren, Stockholm

Jag heter Catharina Rosengren och arbetar som diabetessjuksköterska på Vårdalliansen Vällingby i Stockholm. Verksamheten startades 1988 och är den största privata vårdcentralen i Västerort.
Det är ungefär 19 000 patienter anslutna till vårdcentralen. Befolkningsunderlaget är i huvudsak äldre patienter. Vi är 28 personer som arbetar varav 7 är läkare.

Mottagningen
Diabetesmottagningen har alltid varit en central punkt för verksamheten. När jag började 1991 var det ungefär 50 patienter inskrivna. Idag finns 376 patienter inskrivna och antalet ökar varje vecka.
Det kommer mellan 34-40 patienter/v till tidsbokad mottagning. Besökstiden längd varierar mellan 30-60 min. Några tider finns för akuta patienter. Primärvården blir tungt belastad då landstingen för över mer arbetsuppgifter och utredningar på läkarna i primärvården.

Resurserna omfördelas och som resultat av det kan patienterna bli drabbade, det behöver inte bli så om välutbildad kompetent sjuksköterska finns.
Många diabetespatienter kan inte gå kvar på sin diabetesmottagning på sjukhuset och hänvisas till primärvården. På många vårdcentraler finns ingen diabetessjuksköterska, utan det är distriktssköterskan som, utöver alla andra arbetsuppgifter, tar sig an patienten.

Arbetet
Arbetet som diabetessjuksköterska är mycket självständigt och kräver goda specialkunskaper. Själv har jag gått 20 p Diabetesvård vilket jag rekommenderar alla sköterskor att göra som ska arbeta som diabetessjuksköterska.
Vårdalliansens diabetesmottagning är en sjuksköterskestyrd diabetesmottagning, dit patienterna kallas alltefter behov. Vanligen sker diabetessköterske-kontrollerna 2-4 ggr/år enl mottagningens vårdplan och härutöver gör patienterna läkarbesök 1-2 ggr/år. Vid besöken bedömer jag främst metabol kontroll, patienternas välbefinnande, blodtryck, fotstatus och remitterar patienten till ögonkontroll. Kontroll av injektionsteknik/injektionsställe, diskussion av patientens självtester/dagbok, och de provsvar som är klara inför besöket. I samband med diskussionerna blir det en mycket naturlig information om kost, motion, rökning, symtom på känningar, förebyggande åtgärder och behandlingar.

Delegation
På min vårdcentral, och i mitt fall, har jag en delegering där jag kan hjälpa till med finjustering av insulindoser/tider och tablett behandling.
Det rapporteras och diskuteras vid behov med ansvarig läkare och dokumenteras i journalen. Vi har en speciell diabetesjournal. När insulininställningar görs, tar utprovning av hjälpmedel, information och inlärning av insulinbehandling mycket tid. Där är samarbetet med vår enhet ”sjukvård i hemmet” mycket betydelsefull. De kan stötta och hjälpa patienterna under den första tiden då de själva ska lära sig ta sitt insulin. En viktig del i arbetet är telefontiden där akuta problem, uppföljning av dosjusteringar och rådfrågning av olika slag kommer fram. Som diabetessjuk-sköterska känner man patienten och familjens sociala förhållanden väl och just kontinuiteten för patienten är viktig.

Diabetesskola
I november startades en diabetesskola för nyupptäckta typ 2 diabetiker. Det var 3 undervisningstillfällen där 6 st patienter fick undervisning om sjukdomen diabetes, kost och fötter. Där samarbetar jag med primärvårdsdietisten och fotterapeuten. Patienterna var mycket nöjda och diabetesskolan kommer att fortsätta med nya patienter. Det upptäcks 1 patient/v i snitt, så behovet är stort.
I läkarhuset Vällingby där mottagningen ligger finns flera olika specialister på många områden, ögonmottagning-ögonbottenfotografering, ortoped, hudmottagning, urolog, gynekolog, neurolog och hjärtspecialist. Fotteraputen finns också här. Det finns laboratorium och röntgrrnavdeling i samma hus, vilket gör att diabetespatienterna lätt kan remitteras till de olika specialisterna i förebyggande syfte eller om problem uppstår.

Avslutningsvis
Detta är en kort beskrivning hur jag som diabetessjuksköterska i primärvården arbetar. Jag vet att jag har många kollegor i Sverige, både på sjukhusen och i primärvården som kämpar för diabetespatienterna. På många håll i Sverige finns inte den här kompetensen i samma hus, utan ofta arbetar väldigt ensamt, och vi har inga kollegor att rådfråga eller ”bolla mot”.
Jag hoppas att diabetessjuksköterskans specialistkunskaper tas till vara som en kraftfull resurs i arbetet för att förbättra diabetesvården i Sverige.

Catharina Rosengren
Vårdalliansen Vällingby
Indalsbacken 17, plan 4
162 68 Vällingby
Tfn 08-687 78 08
catjan.rosengren@swipnet.se



1998-99 Styrelsen Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård

Från valberedningen Gunilla Attman;
Helen Danielsson, Boden - Ordf
Eva Almqvist, Bjuv - Vice ordf
Margit Rinstad, Kristinehamn - Kassör
Gun Olsson, Trelleborg - Sekreterare
Meri Liinanki, Luleå - Ordinarie ledamot


Suppleanter;
Gunnel Wiklund, Stockholm
Ulla-Britt Löfgren, Norrköping
Lillemor Fernström, Stockholm
Elisabeth Simonsson, Östersund
Revisorer;
Gunilla Horn, Birgitta Thoresson, Gävle
Rev suppl;
Ingela Bredenberg, Huddinge
Ewa Haglund, Sandviken

Valberedningen genom Gunilla Attman