---

---

Re: Re: Hälsorelaterad livskvalitet vid diabetes

---

INSÄNT AV Ann-Louise Berg fortsättning fax 031 69 02 69 DEN 28 :e DECEMBER, 1996 vid 05 - tiden

SOM REPLIK PÅ: Re: Hälsorelaterad livskvalitet vid diabetes INSÄNT AV Ann-Louise Berg fortsättning DEN 27 :e DECEMBER, 1996 vid 20 - tiden

FDortsättning från Ann-Louise Berg

Instrument för mätning av livskvalitet/hälsa
Man kan mäta livskvalitet med olika instrument som har skilda ansatser. Den
första kan bygga på patientens egna utsagor av deras objektiva tillstånd,
detta kan även verifieras av en observatör. Nästa ansats bygger på
subjektiva utsagor om kvalfyllda upplevelser, svårigheter, symtom etc. Den
tredje gruppen av instrument har fr a bedömningar av relativ karaktär, dvs
upplevelser, saker och ting jämförs med sitt tidigare tillstånd, eller med
andra människors förväntningar. Instrument som skall mäta livskvalitet bör ha relativt få standardiserade frågor, bör vara administrativt lätthanterliga och kunna bedömas lätt för att kunna användas kontinuerligt i vården (Williams, 1992). Enligt Williams
är det viktigt att utarbeta och använda standardiserade frågor för att
kunna analysera resultatet med en liten undersökningsgrupp i förhållande
till stora utvärderingsprojekt.

Ett 22-punkter îWell-being Questionnaireî (WBQ), med fyra undergrupper,
skapades för diabetiker typ I och II (Bradley, 1994b). Frågorna mäter
depression, ängslan, energi och positivt välbefinnande. Frågorna utformades
på ett sätt som minimerade risken för inverkan av somatiska symtom. Varje
fråga är graderad från noll till tre. Enkätfrågorna besvaras av
patienterna, de går snabbt att besvara och är utformade så att totalpoäng
kan räknas ut för allmänt välbefinnande samt skalor med delpoäng som mäter
undergrupperna: depression, ängslan, energi och positivt välbefinnande.
Undergrupperna positivt välbefinnande och energi är speciellt känsliga för
förändring i behandlingen t ex användning av insulinpump istället för
enstaka insulininjektioner.
Bardsley (1993) har undersökt hälsostatus hos diabetespatienter med hjälp
av tre mätinstrument. Mätinstrumenten jämfördes inbördes och Bardsley fann
att WBQ identifierade psykologiska problem oberoende av somatiska diabetes
symtom. Författaren poängterar dock att trots inre reliabilitet när det
gäller psykologiskt välbefinnande är det oklart om resultatet (problemen)
har starkt samband med själva diabetessjukdomen. Bardsley anser också att
det även kan vara bra att använda instrument som mäter livskvalitet som är
känsliga för somatiska förändringar. Detta pga att diabetes mellitus kan ge
somatiska förändringar.

TEORETSK REFERENSRAM
Livskvalitet/välbefinnande och hälsa bör ses ur ett helhetsperspektiv,
eftersom dessa påverkas av flera faktorer.
I Nordenfelts (1991, 1993) karakterisering av hälsa i holistiska sammanhang
betonas två förhållanden: för det första en känsla, där hälsa är en känsla
av välbefinnande och där ohälsa är en känsla av lidande, för det andra en
förmåga eller en oförmåga till handling. Begreppen välbefinnande, lidande
och handlingsförmåga har nära relation, t ex en individs handlingsförmåga
påverkas i hög grad av känslan av välbefinnande och handlingsförmågan
påverkas oftas negativt av smärta, ångest och depression. Nordenfelt
skriver också att begreppet hälsa är en individs förmåga att förverkliga
vitala mål. Med detta perspektiv bör sjukdom utgå från hur kropps- och
själsprocesser begränsar individens handlingsförmåga.
Nordenfelt belyser också kopplingen mellan begreppen hälsa och lycka, bl a
att en individ kan vara mycket lycklig trots låg hälsa och dess motsatts
att individen kan vara djupt olycklig trots full hälsa.

Välbefinnande och handlingsförmåga är a och o för diabetiker!

Fortsättning följer