Kommentarer till Socialstyrelsens vägledning ”Kost vid diabetes”

Eva Olausson, Leg. dietist,
doktorand, Diabetescentrum ,Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Socialstyrelsen har publicerat en bra vägledning om maten vid diabetes för vuxna.
Mina personliga kommentarer har jag skrivit med kursiv stil.
Denna vägledning ska anses som ett komplement till både litteraturöversikten från SBU, ”Mat vid diabetes” och Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvården och Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Den vänder sig till personal inom hälso- och sjukvården som ger kostråd till personer med diabetes.

Den evidensbaserade vården
förutsätter ett vetenskapligt underlag för den rekommenderade kosten vid diabetes. Tyvärr finns det inte tillräckligt många studier. I de flesta studierna är forskningspersonerna patienter med diabetes typ 2. Få studier är gjorda på patienter med diabetes typ 1. Kraven på studierna är att de ska vara randomiserade kliniska studier eller prospektiva observationsstudier med minst 50 personer i varje grupp och att studietiden är minst 6 månader.
Uppföljningstiden för studier som belyser komplikationer ska vara minst 1 år. Detta gör att många studier faller bort pga. att de inte uppfyller dessa krav. Vetenskapliga underlaget är därför otillräckligt. Där det saknats vetenskapligt underlag kan beprövad erfarenhet ha vägts in i bedömningen. Vägledningen avser mat vid diabetes för vuxna i vardagen.

Syftet med kostbehandlingen
har fokus på vikt, långtidsblodsocker (HbA1c), hypoglykemi respektive hyperglykemi, blodfetter och blodtryck. Dessa variabler ska då minska risken för komplikationer i form av hjärt-kärlsjukdom, nefropati, neuropati och retinopati. Få åtgärder är så effektiva vid diabetes, som att anpassa energiintaget och med förbättrade matvanor. Behovet av läkemedel kan senareläggas. Kostbehandling är därigenom central i all diabetesbehandling.

I uppdraget fanns också livskvalitet
men det saknades studier med detta syfte. Det är då viktigt att inte glömma bort att vid diabetes typ 1 svänger blodsockret på ett sätt, som det inte gör vid diabetes typ 2. Många uttalanden från patienter bekräftar detta. Dessa svängningar ger låg livskvalitet.

I litteraturöversikten ingår studier
där man på vuxna personer med glukosintolerans, förhöjt fasteblodsocker och diabetes typ 2 studerat enskilda livsmedel och drycker samt kostens energigivande näringsämnena (protein, fett, kolhydrater) och fibrer).

Kost som kan vara bra vid diabetes
Traditionell diabeteskost med lågt glykemiskt index (GI), Måttlig lågkolhydratkost, Medelhavskost och Traditionell diabeteskost.
Det finns vetenskapligt stöd för att traditionell diabeteskost baserad på de svenska näringsrekommendationerna (SNR) har en positiv inverkan på långtidsblodsocker (HbA1C), främjar viktnedgång samt förbättrar blodfetterna.

Kost, där det saknas vetenskapligt underlag för den långsiktiga effekten vid diabetes
Extrem lågkolhydratkost.
Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av extrem lågkolhydratkost vid diabetes. Det saknas också studier för att bedöma eventuella risker över längre tid. Ett flertal studier pågår och kunskapen väntas öka de närmaste åren.
Figur 1.
Energifördelningen mellan protein, fett och kolhydrater i fem av de koster som ofta förespråkas vid diabetes. Energiprocenten, E%, anger hur många procent av kostens totala energimängd (MJ) som kommer från protein, fett och kolhydrater. *Fiberintag motsvarande 25–35 gram per dag ingår i kolhydratdelen.

Kommentar
I Sverige finns framträdande förespråkare för LCHF-kost, där man rekommenderar 20-30 gram kolhydrater per dag. Det innebär att bara 4-6 % av energin kommer från kolhydrater vid ett energiintag av 2000 kcal, det vill säga viktstabilitet. Vid energireducerad kost bidrar kolhydraterna med 7 % av energin.

Enskilda livsmedel

Grönsaker, rotfrukter och baljväxter
Det finns ett vetenskapligt stöd för att mer än 250 gram grönsaker och baljväxter per dag minskar risken att dö i hjärt-kärlsjukdomar för den som har diabetes. Effekten är större ju mer man äter (upp till 600 gram).

Kommentar
Det kan vara bra att veta att råa grönsaker och rotfrukter har ett mycket lägre glykemiskt index än när de är kokta. Grönsaker och rotfrukter innehåller så lite kolhydrater att de när de är råa har en så långsam magsäckstömning att kolhydraterna inte förmår att höja blodsockret på grund av den hårda konsistensen (magsäckens uppgift är att knåda sönder maten till 2 millimeters stora partiklar).

Frukt
Det finns ett vetenskapligt stöd för att frukt i kombination med grönsaker och baljväxter sänker dödligheten hos den som har diabetes.

Fullkornsprodukter
Det finns ett vetenskapligt stöd för att fullkornsprodukter minskar total dödlighet och dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar hos den som har diabetes.

Fisk
Det finns ett vetenskapligt stöd för att fisk fler än en gång per vecka sänker dödligheten och minskar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar för den som har diabetes. Det finns ett vetenskapligt stöd för att fet fisk som innehåller mycket n-3-fettsyror (omega 3) sänker dödligheten hos den som har diabetes.

Nötter och jordnötter
Det finns ett vetenskapligt stöd i befolkningsstudier för att fem portioner (à 30 gram) nötter och jordnötter per vecka, sänker LDL- kolesterol och triglycerider i blodet och minskar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar.

Kommentar
Nötter och mandel är energirika. 30 gram nötter innehåller 180 kcal (samma energimängd som i en stor smörgås).

Alkohol
Det finns ett vetenskapligt stöd för att personer med diabetes som dricker alkohol regelbundet har lägre risk att drabbas av eller dö i en hjärt-kärlsjukdom än de som inte dricker alkohol alls. Nyttan med alkohol måste dock vägas mot de negativa effekter som alkohol medför, till exempel risken att utveckla ett missbruk eller andra sjukdomar. Det kan också vara bra att tänka på att alkohol har ett högt energiinnehåll

Kommentar
Dessutom måste man ha i åtanke att vid insulinbehandlad diabetes och alkoholkonsumtion är risken stor för hypoglykemi med utebliven rekyl.

Kaffe
Det finns ett vetenskapligt stöd för att personer med diabetes som dricker fler än två koppar kaffe per dag löper mindre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar än de som inte dricker kaffe i samma utsträckning.

Övriga drycker
Det saknas studier som följt långtidseffekten av te, mjölk, juice och läskedrycker på personer med diabetes. Det kan vara bra att tänka på att alla drycker (förutom vatten, kaffe och te) påverkar det totala energiintaget.

Kommentar
Kolhydrater (sockerarter och stärkelse) i vätskeform ger ett svängande blodsocker framför allt vid diabetes typ 1. Observera att det inte är någon skillnad i spjälkningstid av socker och stärkelse. Socker har glykemiskt index 95 och vitt bröd 100. Glykemiskt index bygger på att postprandiella insulinarean och glukosarean är lika stora, men vid beräkning av glykemiskt index av olika sorters mjölk är insulinarean flerfaldigt större än glukosarean. Mjölk kräver därmed mer insulin än de flesta andra livsmedel gör.

Salt
Rekommendationen för intag av salt till personer med diabetes är densamma som till befolkningen i övrigt (6–7 gram per dag). Ett stort intag av salt ökar risken för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom. Det kan vara bra att ha i minnet att genomsnittskonsumtionen av salt i Sverige är väsentligen högre (10–12 gram per dag), och många borde således minska sitt saltintag.

Kommentarer

|Upp|