Telefonen - ett effektivt hjälpmedel
vid rökstoppSluta-Röka-Linjen (SRL) är både
billigare och minst lika effektivt som andra typer av rökavvänjningsmetoder.
Det är två av de viktigaste slutsatserna i Tanja Tomsons avhandling
"Telephone support for smoking cessation - The Swedish example". SRL
ökar chansen till tolv månaders rökfrihet signifikant och innebär
stora vinster. Inte minst när det gäller individers livskvalitet, men
också ekonomiskt för samhället i stort. - Även om man
går ner till 20 procent rökfrihet så är den här metoden
kostnadseffektiv, säger Tanja Tomson. De tobaksrelaterade sjukdomarna
kostar den svenska sjukvården enorma summor varje år. Omkring åtta
procent av alla sjukvårdsresurser går till behandling av tobaksrelaterade
sjukdomar. Bara i Stockholms län kostar de cirka 3,5 miljarder kronor årligen,
att jämföra med telefonlinjen som kostar omkring en promille av den
summan (eller 3 000-4 000 kronor per vunnet levnadsår). Antirökkampanjer
kostar 9 700 kronor per vunnet levnadsår medan rådgivning hos läkare
kostar 9 000 kronor. Den genomsnittliga kostnaden för en medicinsk behandling
ligger på 195 000 kronor per vunnet levnadsår, och med tanke på
att drygt 7 700 personer har slutat röka eller snusa med hjälp av linjen
har den sparat mer än 250 miljoner kronor i sjukvårdskostnader sedan
1998, då den startades av Centrum för tobaksprevention (Stockholms
läns landsting) med finansiellt stöd av Cancerfonden, Hjärt-Lungfonden,
Apoteket och Folkhälsoinstitutet. Många har ringt
Sedan år 2002 är det socialdepartementet som finansierar linjen, och
sedan starten för åtta år sedan har närmare 47 500 personer
ringt in (december 2005) och bett om hjälp med rökavvänjning. Av
dem har 25 000 personer gått in i en rökavvänjningsbehandling
och 2 000 personer i snusavvänjning. 550 personer har sökt hjälp
för båda rökning och snusning. Från vården har 2 000
personer ringt för handledning. - Jag vill betona att linjen är
ett komplement till annan behandling, primärvården har en fantastisk
möjlighet att påverka människor till att sluta röka, säger
Tanja Tomson och tar upp andra faktorer som visat sig förbättra rökfriheten;
stöd från vårdpersonal, användning av nikotinläkemedel
och frånvaro av nedstämdhet eller stress. - Det bästa är
om läkare och sjuksköterskor kan hänvisa patienter som behöver
hjälp att sluta röka till linjen, säger hon och tillägger:
- Det här är ett enkelt och effektivt sätt för både
läkare och sjuksköterskor att delta ännu mer aktivt i folkhälsoarbetet,
menar hon. Kompetent personal De behandlare som sköter
samtalen på linjen är bland annat sjuksköterskor, psykologer och
tandläkare som gått en sex månader lång utbildning i rökavvänjning.
Efter att de avslutat utbildningen får de sitta bredvid en kollega under
ett halvår innan de börjar ta samtal på egen hand. Tre av de
behandlare som jobbar på linjen är tillsvidare- och heltidsanställda,
resten jobbar deltid. Att jobba längre pass än ett par timmar åt
gången vid telefonen är för tungt, säger Tanja Tomson och
berättar att samtalen kan handla om allt från "jag har varit hos
läkaren som uppmanade mig att ringa", till "min man röker,
hur ska jag få honom att sluta?". Linjen hjälper också före
detta rökare att hålla sig rökfria, cirka 20 procent av de som
ringer har slutat röka för en till fyra dagar sedan. Men det ringer
också personer som sett numret och vill kolla vad det är för något,
utan att de för den sakens skull känner sig redo att lägga av.
Oavsett vilket börjar behandlarna med att ställa frågor som
kan ge en bild om var personen befinner sig på motivationsskalan och hur
behandlingen bör läggas upp för att fungera bäst. - Det
handlar inte om att tala om för individen vad han eller hon ska göra,
utan om att hjälpa individen att själv hitta den väg som fungerar,
säger Tanja Tomson. Oftast är "individen" en hon, så
många som tre av fyra som ringer till linjen är kvinnor. Varför
det är så finns det ingen förklaring till, men det kan vara så
att könsfördelningen bland behandlarna spelar in. Bland de 18 behandlare
som jobbar på linjen är bara en man. - Naturligtvis vill vi nå
så många som möjligt, men å andra sidan är det mest
kvinnor som röker och med tanke på det är det bra att vi når
just dem. Men det innebär inte att vi inte skulle önska att vi kunde
nå fler personer. Särskilt inom de lägre socioekonomiska grupperna,
säger hon. Ökade satsningar behövs Såväl
Sluta-Röka-Linjen som olika typer av kampanjer når framförallt
människor i de högre samhällsgrupperna, och därför är
en av de viktigaste uppgifterna för tobakspreventionen framöver att
komma på hur man bäst når fler. En stor del av lösningen
är ökad marknadsföring, menar Tanja Tomson som efterlyser en mer
generös och långsiktig finansieringsplan än den som finns idag.
När det gäller marknadsföring har tv-reklam visat sig vara särskilt
effektivt, och varje gång en kampanj körs i medierna märks det
på inringningen. Det gjorde det också i somras när rökförbudet
på krogar och restauranger infördes. - Uvecklingen går åt
rätt håll, men samtidigt finns det saker som oroar. Till exempel ser
vi att snusanvändandet ökar, säger hon. Tobaksindustrin har börjat
sikta in sig på nya grupper, framförallt kvinnor, som ska lockas till
snuset med vacker design och nya produkter. Så bara för att vi har
en låg rökningsprevalens innebär inte det att vi ska sitta ner
med armarna i kors, säger hon. - Det skulle också underlätta
om fler varningstexter på cigarettpaketen hänvisade till hjälplinjen.
Som det är nu är det bara var 14:e paket som innehåller den typen
av information. Vilka rökare bör inte ringa till linjen?
- Alla är välkomna att ringa, men de som medicinerar neuroleptika
brukar behandlarna uppmuntra att kontakta läkare. De får gärna
fortsätta att ringa in till linjen, men behandlarna gör inga återuppringningar.
Det blir lätt att samtalen glider in på annat om man har den typen
av problem. Finns det något som övriga vården kan lära
sig av SRL:s arbetssätt? - Ja, det tror jag. Framförallt handlar
det om att vara reflekterande och inte bara nöja sig med att tala om hur
människor bör bete sig. Det är väldigt viktigt, oavsett om
man jobbar med rökavvänjning eller något annat inom hälso-
och sjukvården. HM Sluta-Röka-Linjen
telefon 020-84 00 00, är kostnadsfri. Linjen är öppen 09.00-20.00
måndag-torsdag, 09.00 -16.00 fredagar och stängd på helgdagar.
När linjen är stängd kan man ringa in och lämna ett röstmeddelande,
så ringer någon av behandlarna upp. På www.folkhalsoguiden.se
kan man hämta en populärvetenskaplig rapport byggd på Tanja Tomsons
avhandling. |Upp|
|