Medlemstidning för Svensk Förening för Diabetologi
Gå tillbaka

SFD´s vårmöte i MORA 11-12 maj 2006

Vi anlände till ett Mora som strålade i vårsolens glans. Siljan glittrade och björkarna hade just slagit ut. Dic Aronson, värd för mötet, hälsade oss välkomna på gammalt dalmål, naturligtvis fortsatte han sedan med översättning också. Vi kände oss mycket välkomna!
Moderator för block 1, Ulf Adamson tog sedan över. Första föreläsningen hölls av Lars Englund chefsläkare i Vägverkets trafikmedicinska råd.
Därefter redogjorde Dic Aronson för en studie om Diabetes i Kommunalt boende.
De följande två föreläsningarna belyste olika aspekter kring glukosmätning. Glukosmätning vid typ 2 diabetes - vad säger evidens och erfarenhet? Britt-Marie Carlsson redogjorde för forskning inom området. Därefter föreläste Eva Toft om Glukosmätarkvalitet. Mer om dessa föreläsningar kommer ni att kunna ta del av på www.diabetolognytt.se/update och www.diabetesnurse.se samt i Diabetesvård och Diabetolognytt.

NDR 10 år
Grattis! För detta block var Soffia Gudbjörnsdottir, registerhållare NDR, moderator. Hon inledde med att skämtsamt säga att Dic och hon talade samma språk och fortsatte sedan på isländska. Det lät för en oinvigd ganska lika. Även detta översattes. Stefan Leufstedt förbundsordförande för Svenska Diabetesförbundet och tillika medlem i NDR´s styrgrupp redogjorde för förbundets syn på NDR. Han uppmanade alla att registrera och att använda sig av kvalitetsregistren. Han berättade att man ser fram mot:
… ett heltäckande register där alla enheter med diabetespatienter registrerar alla sina patienter … öppen redovisning ned till enhetsnivå … användande av data och avslutade med att säga att "registret gör inte någon nytta om det inte används!"
Anders Nilsson, NDR´s förste registerhållare berättade om NDR´s födslovåndor. Han redogjorde för historiken som började år 1996. Han berättade om alla turer och om en hel del motstånd innan man kunde sjösätta registret och om allt slit de åren han var registerhållare fram till 1999. Det var innan datorisering och Internet kom in i alla verksamheter.
Soffia Gudbjörnsdottir, registerhållare sedan 1999, talade därefter under temat: Registret lever. År 2005 registrerades totalt 125 000 patienter. 85 000 från primärvården och 36 000 från medicinklinikerna.

Organisationen
Uppdrag från Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och Landsting (SKL). Man får en viss årlig ersättning från Socialstyrelsen som dock inte täcker kostnaderna. NDR hade inte varit där det är idag utan bidrag från industrin.
NDR ägs av Svensk Förening för Diabetologi (SFD) som fattar beslut inom sin styrelse. Det finns därutöver en rådgivande styrgrupp med Representanter från SFD, Svensk Internmedicinsk Förening (SIM), Svenska Endokrinologföreningen, Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM), Svenska Barnläkarföreningens sektion för Endokrinologi och Diabetes, Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, Svenska Diabetesförbundet samt registerhållare och handläggare för NDR´s underavdelningar. I Utdatagruppen finns Björn Eliasson, Peter Nilsson, Soffia Gudbjörnsdottir, Jan Cederholm. Det vetenskapliga rådet består av Christian Berne, Göran Sundqvist, Jan Östensson, Ulf Smith, Jan Sundqvist. Under Soffias tid har registret byggts upp till ett webbaserat register. Detta utveclades till en början tillsammans med ett litet dataföretag C&S Healthcare och NDR kunde få ett eget kansli i Göteborg. Sedan köptes detta företag av Tieto Enator.
Man har nu ett uppdrag att föra samman barndiabetesregistret och NDR.


Pågående projekt
NDR deltar i nationellt projekt ang informationsöverföring från olika journalsystem till kvalitetsregister (IFK-projektet). Som ett led i detta pågår en pilotundersökning avseende detta pågår i Västra Götaland som skall vara klar hösten 2006. NDR-IQ fortsätter. Resultat från NDR efterfrågas av fler och fler enheter och områden. Soffia avslutade med att säga att hon är glad att ha fört registret genom tonåren upp till vuxen ålder, men att det problem man står inför är att verksamheten enbart får anslag på årsbasis från Socialstyrelsen och det är därför svårt att driva en långsiktig planering. I NDR registreras variabler angående lipider och lipidbehandling och kring aktuell forskning om lipider diskuterade Mats Eriksson i sin föreläsning med slutsatserna att

  1. Det är viktigt att analysera lipidrubbningar vid diabetes för att ge bättre underlag för individualiserad lipidreglerande behandling
  2. Det är skäl att tro att målvärdena vid diabetes bör skilja sig från friska.
  3. Det finns en underbehandling pga av att diabetespatienterna sällan uppvisar en grav dyslipidemi.
  4. "Dålig sockerkontroll" med sekundär dyslipidemi är väsentligt farligare än själva numeriska värdet av blodfetterna.

NDR-data om lipider
För detta redogjorde Björn Eliasson. Lipidsänkande behandling har nu 46 % av typ 2 patienterna. Andelen kvinnor som når målvärden för lipider är lägre än hos män.
Ang typ 1 och LDL så ser man att LDL stiger med:

  1. med stigande diabetesduration
  2. med stigande HbA1c
  3. med stigande BMI
  4. med stigande blodtryck
  5. med stigande mikroalbuminuri

    Av NDR data kan man bl.a. dra slutsatserna att:
  1. ökningen av användande av lipidsänkande behandling ökat snabbt
  2. kvinnor är underbehandlade
  3. lipidernas roll som riskfaktor
  4. lipidernas roll som viktigt kvalitetsmått
  5. att NDR påverkat behandlingsresultaten

Rökning är en viktig variabel i NDR
Göran Boethius - ordförande i Läkare mot tobak berättade att en glädjande minskning av rökningen har skett men nuläget är absolut inte acceptabelt: 2005 rökte i Sverige 17% av vuxna kvinnor och 13% av vuxna män. Dessutom tillkom 9 resp 13% som var då och då rökare. Alltså finns drygt en miljon dagligrökare i Sverige och deras öde är klart men dystert. De riskerar färre levnadsår och förkortad livslängd. Mer än 30 sjukdomar eller sjukdomstillstånd relateras till rökning. Det är allvarligt att se en sociokenomisk skillnad i förekomst av rökning i befolkningen. Samhällskostnader för rökning är ca 26 miljarder kronor per år.
Är det då inte bra att så många går över till snus? Snus skall inte betraktas som en lösning på rökproblemet eftersom snuset har stora risker i sig: Att det finns risk för lokala lesioner, cancerrisk, risk för hjärt- kärlpåverkan, diabetesrisk, risk under graviditet för fostret är visat i en studie från Karolinska 2005.
Räknar vi in snuset är 1/3 av vuxna män i Sverige nikotinberoende, 1/5 av vuxna kvinnor. Fler och fler flickor i åk 9 snusar. Bland svenska läkare var siffran som rökte 5% för några år sedan. Motsvarande siffra för sjuksköterskor var 9%. Förhoppningsvis är de färre nu.
Således måste räkningen angripas brett, men föreläsaren avslutade med uppmaningen att inte lösa rökproblemet med ett tjockt lager snus.
Därefter visade Peter Nilsson NDR-data om rökning. Av de registrerade diabetespatienterna röker 19% således är rökning vanligare i diabetespopulationen än bland hela svenska befolkningen. Han talade vidare om metoder för rökavvänjning och påtalade att detta måste få hög prioritet i sjukvården Inte minst för att det är kostnadseffektivt. Man har sett förbättring av bl.a. lipider vid rökstopp. Rökning är oberoende associerat med insulinresisten och ger därmed ökad kardiovaskulär risk. Rökslut i kombination med nikotinersättningsmedel i första hand och i andra buprion SBU är effektivt. Detta rekommenderas också av SBU.

Om Fysisk aktivitet
talade sedan Thomas Fritz. Han redogjorde för de studier som finns avseende betydelsen av fysisk aktivitet vid insulinresistens och typ 2 diabetes: Nurses Health Study i USA Diabetes Prevention Program (DPP) USA Diabetes Prevention Study (DPS) Finland Liten Promenadstudie I Krokom Di Loreto et al Diabetes Care 2005:28, 1295-1302. Make your Diabetic Patients Walk; Long-term impact of different amounts of physical activity on type 2 diabetes Fysisk aktivitet är som ni vet en variable I NDR.

Diabetesmottagningarna i Sverige
Dag 2 inleddes med en presentation av den enkätundersökning som diab sköt Monica Aronsson och Dic Aronson medicinkliniken i Mora tagit initiativ till. Den har utförts i samarbete med SFD och SFSD. Syftet med undersökningen var att få en bild av diabetesmottagningarnas struktur, resurser och arbetssätt. Förhoppningen var att kunna få idéer och tips för ett fortsatt förändringsarbete inom diabetesvården. Enkäten skickades till diabetessjuksköterskor vid samtliga medicinkliniker i Sverige. Resultatet finns att läsa på www.diabetolognytt.se/update, www.diabetesnurse.se och i kommande nummer av Diabetesvård samt på sidorna 131-132 i detta nummer av DiabetologNytt.
För motsvarande undersökning avseende barndiabetesmottagningarna redogjorde därefter Gun Forsander. Resultatet finns att läsa på www.diabetolognytt.com/update

Levern och diabetes
Per Ståhl belyste insulinresistensens betydelse för fett- respektive järninlagring i levern. Fettinlagring i levern Samlingsbegreppet för de olika leverskador som kan inträffa i samband med detta kallas NAFLD. (Non Alcoholic Fatty Liver Disease). Riskfaktorer för NAFLD är framförallt fetma, särskilt bålfetma, typ 2 diabetes och lipidrubbningar. Insulinresistens ses hos alla patienter med fettlever.
Man kan få antingen enbart steatos eller steatos + inflammation vilket då kallas NASH ( Non Alcoholic Steatohepatisis) NASH kan i sin tur leda till fibros och sedan utvecklas till cirrhos.
33% av patienter med NAFLD har typ 2 diabetes. Mängden visceralt fett korrelerar till steatos. NAFLD utgör en stor risk för hjärt- kärlsjukdom och den risken är större än risken för levercirrhos.

Behandlingen av NAFLD
Viktnedgång är grundstenen i behandlingen, ev med hjälp av orlistat, sibutramin, metformin och glitazoner har visats ha en möjlig effekt. Vid kirurgisk fetmabehandling skall tarmshunt undvikas eftersom detta har setts kunna förvärra tillståndet.

Funktionell mikro-angiopati vid diabetes
Om funktionell mikroangiopati vid diabetes och prediabetes berättade Gun Jörneskog. Hon belyste patogenesen bakom diabetesmikroangiopati som komplex och ofullständigt klarlagd. Man har kunnat påvisa störningar i hudens kapillärmikrocirkulation tidigt efter debuten av typ 1 diabetes vilken kan leda till kronisk kapillär ischemi. Denna ischemi är mer uttalad vid dålig blodsockerkontroll och vid andra senkomplikationer finns. Ishemin har stor betydelse för tryckkänsligheten. Liknande försämrad mikrovaskulär funktion har hittats hos individer med nedsatt glukostolerans. Att förhindra utvecklandet av denna tidiga störning till manifest mikroangiopati borde vara betydelsefullt.

Evidensbaserade kostråd
Bengt Vessby gav oss en resumé över vad som gäller för behandlig och förebyggande av diabetes. Kostråden sammanfaller i allt väsentligt med dem som gäller allmänt för befolkningen.
Stig Mattson engagerad dietist från Falun gav oss en annorlunda vinkling på hur vi skall nå patienten med våra råd avseende kost och fysisk aktivitet. Med sin erfarenhet från elitidrott drog han paralleller till tränaren och den aktive och talade om tränarens roll som den som uppmuntrar och ger kunskap, självförtroende, motivation och stöd. Första steget är att få patienten att se sig själv nå målet. Man bör fundera på vilken infallsvinkel man tar i samtalet med patienten. Allmänna fraser gör inte mycket, men däremot ökad kunskap om mekanismerna bakom. Att förklara fysiologiska orsakssamband har han funnit användbart för att få patienterna att förstå och tillämpa råden. Istället för att bara tala om att förbränningen av kalorier ökar så brukar han berätta vad fysisk aktivitet gör med cellernas förmåga att ta upp glukos - att den ökar dramatiskt pga av att ett ökat antal glukostransportörer kommer loss från cellkärnan och kan transportera glukos. Detta innebär att blodsockret sjunker snabbare efter måltid och fettinlagringen som tidigare hållit på kanske 2 timmar varar istället bara 1 timma. Detta gör det lättare att förstå effekten av fysisk aktivitet i samband med viktnedgång. Man bör komma upp i 70-75% av sin maxpuls för att få cellerna att släppa glukostransportörer. Man bör göra detta 3-4 ggr /vecka och hålla på 30-60 minuter varje gång.
Sista punkten hölls av Örjan Klein, kock och Gunilla Englund, museihistoriker. Dessa två tog oss med på en njutbar resa i matens värld.

Ett mycket stort tack till Dic Aronson och hans medarbetare för verkligt lyckade dagar i Mora.

Rapportör:
Britt-Marie Carlsson
diabetessjuksköterska Skenet
Koordinator Regionala Diabetes Rådet (RDR) Västra Götaland

NyhetsINFO 2006 05 16
www red DiabetologNytt

 

|Upp|


Till Förstasidan - Diabetolognytt.com