SFD´s vårmöte
i MORA 11-12 maj 2006Vi anlände till ett Mora som strålade
i vårsolens glans. Siljan glittrade och björkarna hade just slagit
ut. Dic Aronson, värd för mötet, hälsade oss välkomna
på gammalt dalmål, naturligtvis fortsatte han sedan med översättning
också. Vi kände oss mycket välkomna! Moderator för block
1, Ulf Adamson tog sedan över. Första föreläsningen hölls
av Lars Englund chefsläkare i Vägverkets trafikmedicinska råd.
Därefter redogjorde Dic Aronson för en studie om Diabetes i Kommunalt
boende. De följande två föreläsningarna belyste olika
aspekter kring glukosmätning. Glukosmätning vid typ 2 diabetes - vad
säger evidens och erfarenhet? Britt-Marie Carlsson redogjorde för forskning
inom området. Därefter föreläste Eva Toft om Glukosmätarkvalitet.
Mer om dessa föreläsningar kommer ni att kunna ta del av på www.diabetolognytt.se/update
och www.diabetesnurse.se samt i Diabetesvård och Diabetolognytt. NDR
10 år Grattis! För detta block var Soffia Gudbjörnsdottir,
registerhållare NDR, moderator. Hon inledde med att skämtsamt säga
att Dic och hon talade samma språk och fortsatte sedan på isländska.
Det lät för en oinvigd ganska lika. Även detta översattes.
Stefan Leufstedt förbundsordförande för Svenska Diabetesförbundet
och tillika medlem i NDR´s styrgrupp redogjorde för förbundets
syn på NDR. Han uppmanade alla att registrera och att använda sig av
kvalitetsregistren. Han berättade att man ser fram mot: … ett heltäckande
register där alla enheter med diabetespatienter registrerar alla sina patienter
… öppen redovisning ned till enhetsnivå … användande av data och
avslutade med att säga att "registret gör inte någon nytta
om det inte används!" Anders Nilsson, NDR´s förste registerhållare
berättade om NDR´s födslovåndor. Han redogjorde för
historiken som började år 1996. Han berättade om alla turer och
om en hel del motstånd innan man kunde sjösätta registret och
om allt slit de åren han var registerhållare fram till 1999. Det var
innan datorisering och Internet kom in i alla verksamheter. Soffia Gudbjörnsdottir,
registerhållare sedan 1999, talade därefter under temat: Registret
lever. År 2005 registrerades totalt 125 000 patienter. 85 000 från
primärvården och 36 000 från medicinklinikerna. Organisationen
Uppdrag från Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och Landsting (SKL).
Man får en viss årlig ersättning från Socialstyrelsen som
dock inte täcker kostnaderna. NDR hade inte varit där det är idag
utan bidrag från industrin. NDR ägs av Svensk Förening för
Diabetologi (SFD) som fattar beslut inom sin styrelse. Det finns därutöver
en rådgivande styrgrupp med Representanter från SFD, Svensk Internmedicinsk
Förening (SIM), Svenska Endokrinologföreningen, Svensk Förening
för Allmänmedicin (SFAM), Svenska Barnläkarföreningens sektion
för Endokrinologi och Diabetes, Svensk Förening för Sjuksköterskor
i Diabetesvård, Svenska Diabetesförbundet samt registerhållare
och handläggare för NDR´s underavdelningar. I Utdatagruppen finns
Björn Eliasson, Peter Nilsson, Soffia Gudbjörnsdottir, Jan Cederholm.
Det vetenskapliga rådet består av Christian Berne, Göran Sundqvist,
Jan Östensson, Ulf Smith, Jan Sundqvist. Under Soffias tid har registret
byggts upp till ett webbaserat register. Detta utveclades till en början
tillsammans med ett litet dataföretag C&S Healthcare och NDR kunde få
ett eget kansli i Göteborg. Sedan köptes detta företag av Tieto
Enator. Man har nu ett uppdrag att föra samman barndiabetesregistret
och NDR. Pågående projekt NDR deltar i nationellt
projekt ang informationsöverföring från olika journalsystem till
kvalitetsregister (IFK-projektet). Som ett led i detta pågår en pilotundersökning
avseende detta pågår i Västra Götaland som skall vara klar
hösten 2006. NDR-IQ fortsätter. Resultat från NDR efterfrågas
av fler och fler enheter och områden. Soffia avslutade med att säga
att hon är glad att ha fört registret genom tonåren upp till vuxen
ålder, men att det problem man står inför är att verksamheten
enbart får anslag på årsbasis från Socialstyrelsen och
det är därför svårt att driva en långsiktig planering.
I NDR registreras variabler angående lipider och lipidbehandling och kring
aktuell forskning om lipider diskuterade Mats Eriksson i sin föreläsning
med slutsatserna att
- Det är viktigt att analysera lipidrubbningar
vid diabetes för att ge bättre underlag för individualiserad lipidreglerande
behandling
- Det är skäl att tro att målvärdena vid
diabetes bör skilja sig från friska.
- Det finns en underbehandling
pga av att diabetespatienterna sällan uppvisar en grav dyslipidemi.
- "Dålig
sockerkontroll" med sekundär dyslipidemi är väsentligt farligare
än själva numeriska värdet av blodfetterna.
NDR-data
om lipider För detta redogjorde Björn Eliasson. Lipidsänkande
behandling har nu 46 % av typ 2 patienterna. Andelen kvinnor som når målvärden
för lipider är lägre än hos män. Ang typ 1 och LDL
så ser man att LDL stiger med: - med stigande diabetesduration
- med
stigande HbA1c
- med stigande BMI
- med stigande blodtryck
- med
stigande mikroalbuminuri
Av NDR data kan man bl.a. dra slutsatserna att:
- ökningen av användande av lipidsänkande behandling
ökat snabbt
- kvinnor är underbehandlade
- lipidernas roll
som riskfaktor
- lipidernas roll som viktigt kvalitetsmått
- att
NDR påverkat behandlingsresultaten
Rökning är en
viktig variabel i NDR Göran Boethius - ordförande i Läkare
mot tobak berättade att en glädjande minskning av rökningen har
skett men nuläget är absolut inte acceptabelt: 2005 rökte i Sverige
17% av vuxna kvinnor och 13% av vuxna män. Dessutom tillkom 9 resp 13% som
var då och då rökare. Alltså finns drygt en miljon dagligrökare
i Sverige och deras öde är klart men dystert. De riskerar färre
levnadsår och förkortad livslängd. Mer än 30 sjukdomar eller
sjukdomstillstånd relateras till rökning. Det är allvarligt att
se en sociokenomisk skillnad i förekomst av rökning i befolkningen.
Samhällskostnader för rökning är ca 26 miljarder kronor per
år. Är det då inte bra att så många går
över till snus? Snus skall inte betraktas som en lösning på rökproblemet
eftersom snuset har stora risker i sig: Att det finns risk för lokala lesioner,
cancerrisk, risk för hjärt- kärlpåverkan, diabetesrisk, risk
under graviditet för fostret är visat i en studie från Karolinska
2005. Räknar vi in snuset är 1/3 av vuxna män i Sverige nikotinberoende,
1/5 av vuxna kvinnor. Fler och fler flickor i åk 9 snusar. Bland svenska
läkare var siffran som rökte 5% för några år sedan.
Motsvarande siffra för sjuksköterskor var 9%. Förhoppningsvis är
de färre nu. Således måste räkningen angripas brett,
men föreläsaren avslutade med uppmaningen att inte lösa rökproblemet
med ett tjockt lager snus. Därefter visade Peter Nilsson NDR-data om
rökning. Av de registrerade diabetespatienterna röker 19% således
är rökning vanligare i diabetespopulationen än bland hela svenska
befolkningen. Han talade vidare om metoder för rökavvänjning och
påtalade att detta måste få hög prioritet i sjukvården
Inte minst för att det är kostnadseffektivt. Man har sett förbättring
av bl.a. lipider vid rökstopp. Rökning är oberoende associerat
med insulinresisten och ger därmed ökad kardiovaskulär risk. Rökslut
i kombination med nikotinersättningsmedel i första hand och i andra
buprion SBU är effektivt. Detta rekommenderas också av SBU. Om
Fysisk aktivitet talade sedan Thomas Fritz. Han redogjorde för
de studier som finns avseende betydelsen av fysisk aktivitet vid insulinresistens
och typ 2 diabetes: Nurses Health Study i USA Diabetes Prevention Program (DPP)
USA Diabetes Prevention Study (DPS) Finland Liten Promenadstudie I Krokom Di Loreto
et al Diabetes Care 2005:28, 1295-1302. Make your Diabetic Patients Walk; Long-term
impact of different amounts of physical activity on type 2 diabetes Fysisk aktivitet
är som ni vet en variable I NDR. Diabetesmottagningarna i Sverige
Dag 2 inleddes med en presentation av den enkätundersökning som
diab sköt Monica Aronsson och Dic Aronson medicinkliniken i Mora tagit initiativ
till. Den har utförts i samarbete med SFD och SFSD. Syftet med undersökningen
var att få en bild av diabetesmottagningarnas struktur, resurser och arbetssätt.
Förhoppningen var att kunna få idéer och tips för ett fortsatt
förändringsarbete inom diabetesvården. Enkäten skickades
till diabetessjuksköterskor vid samtliga medicinkliniker i Sverige. Resultatet
finns att läsa på www.diabetolognytt.se/update, www.diabetesnurse.se
och i kommande nummer av Diabetesvård samt på sidorna 131-132 i detta
nummer av DiabetologNytt. För motsvarande undersökning avseende
barndiabetesmottagningarna redogjorde därefter Gun Forsander. Resultatet
finns att läsa på www.diabetolognytt.com/update Levern och
diabetes Per Ståhl belyste insulinresistensens betydelse för
fett- respektive järninlagring i levern. Fettinlagring i levern Samlingsbegreppet
för de olika leverskador som kan inträffa i samband med detta kallas
NAFLD. (Non Alcoholic Fatty Liver Disease). Riskfaktorer för NAFLD är
framförallt fetma, särskilt bålfetma, typ 2 diabetes och lipidrubbningar.
Insulinresistens ses hos alla patienter med fettlever. Man kan få antingen
enbart steatos eller steatos + inflammation vilket då kallas NASH ( Non
Alcoholic Steatohepatisis) NASH kan i sin tur leda till fibros och sedan utvecklas
till cirrhos. 33% av patienter med NAFLD har typ 2 diabetes. Mängden
visceralt fett korrelerar till steatos. NAFLD utgör en stor risk för
hjärt- kärlsjukdom och den risken är större än risken
för levercirrhos. Behandlingen av NAFLD Viktnedgång
är grundstenen i behandlingen, ev med hjälp av orlistat, sibutramin,
metformin och glitazoner har visats ha en möjlig effekt. Vid kirurgisk fetmabehandling
skall tarmshunt undvikas eftersom detta har setts kunna förvärra tillståndet. Funktionell
mikro-angiopati vid diabetes Om funktionell mikroangiopati vid diabetes
och prediabetes berättade Gun Jörneskog. Hon belyste patogenesen bakom
diabetesmikroangiopati som komplex och ofullständigt klarlagd. Man har kunnat
påvisa störningar i hudens kapillärmikrocirkulation tidigt efter
debuten av typ 1 diabetes vilken kan leda till kronisk kapillär ischemi.
Denna ischemi är mer uttalad vid dålig blodsockerkontroll och vid andra
senkomplikationer finns. Ishemin har stor betydelse för tryckkänsligheten.
Liknande försämrad mikrovaskulär funktion har hittats hos individer
med nedsatt glukostolerans. Att förhindra utvecklandet av denna tidiga störning
till manifest mikroangiopati borde vara betydelsefullt. Evidensbaserade
kostråd Bengt Vessby gav oss en resumé över vad som
gäller för behandlig och förebyggande av diabetes. Kostråden
sammanfaller i allt väsentligt med dem som gäller allmänt för
befolkningen. Stig Mattson engagerad dietist från Falun gav oss en annorlunda
vinkling på hur vi skall nå patienten med våra råd avseende
kost och fysisk aktivitet. Med sin erfarenhet från elitidrott drog han paralleller
till tränaren och den aktive och talade om tränarens roll som den som
uppmuntrar och ger kunskap, självförtroende, motivation och stöd.
Första steget är att få patienten att se sig själv nå
målet. Man bör fundera på vilken infallsvinkel man tar i samtalet
med patienten. Allmänna fraser gör inte mycket, men däremot ökad
kunskap om mekanismerna bakom. Att förklara fysiologiska orsakssamband har
han funnit användbart för att få patienterna att förstå
och tillämpa råden. Istället för att bara tala om att förbränningen
av kalorier ökar så brukar han berätta vad fysisk aktivitet gör
med cellernas förmåga att ta upp glukos - att den ökar dramatiskt
pga av att ett ökat antal glukostransportörer kommer loss från
cellkärnan och kan transportera glukos. Detta innebär att blodsockret
sjunker snabbare efter måltid och fettinlagringen som tidigare hållit
på kanske 2 timmar varar istället bara 1 timma. Detta gör det
lättare att förstå effekten av fysisk aktivitet i samband med
viktnedgång. Man bör komma upp i 70-75% av sin maxpuls för att
få cellerna att släppa glukostransportörer. Man bör göra
detta 3-4 ggr /vecka och hålla på 30-60 minuter varje gång.
Sista punkten hölls av Örjan Klein, kock och Gunilla Englund, museihistoriker.
Dessa två tog oss med på en njutbar resa i matens värld. Ett
mycket stort tack till Dic Aronson och hans medarbetare för verkligt lyckade
dagar i Mora. Rapportör: Britt-Marie Carlsson
diabetessjuksköterska Skenet Koordinator Regionala Diabetes
Rådet (RDR) Västra Götaland NyhetsINFO 2006 05 16
www red DiabetologNytt |Upp|
|