Användning av
pedagogiska hjälpmedel?

Från Svenska Barnläkarföreningens Sektion för Endokrinologi och Diabetes undrar vi något över den medicinska pedagogikens svaga ställning i diabetesvården. Vi ser en olycklig tröghet vad gäller utvecklingen av nya goda pedagogiska hjälpmedel.
I syfte att överblicka läget inom området barndiabetes samt stimulera till diskussion genomfördes nyligen en enkät till landets barn- och ungdomsdiabetesteam gällande användning av pedagogiska hjälpmedel. Svar erhölls från 36 av landets ca 40 barndiabetesmottagningar.

Enkäten visar bland annat:

• Att det finns stor variation mellan kliniker, dvs olikhet i vård, gällande vilka pedagogiska hjälpmedel som används, om och hur de används/sprids
• Att det händer lite på området i förhållande till det behov man ser
• En eftersläpning i behov för speciella grupper som småbarnsdiabetes, pumpbehandlade
• Allmänt en svag åldersanpassning och brist på data- och IT pedagogik
• Att det finns gott om förslag och idéer bland personalen för nya pedagogiska hjälpmedel
• Att det saknas överblick och långsiktiga strategier för utveckling av goda pedagogiska hjälpmedel

Vad skulle man behöva göra?
H är följer ett diskussionsinlägg och förslag till handlingsstrategi från barnläkaren (SN) som sammanställt enkäten.
Utse en arvoderad nationell referensgrupp för ökad samverkan där kanske BLF Sektionen, SFD, SSFD och Svenska Diabetesförbundet kunde medverka. Uppgifterna för denna referensgrupp föreslås vara:

• Att se framåt och initiera nytt skapande av pedagogiska hjälpmedel för barn o ungdom med diabetes.
• Att rekrytera ekonomiskt stöd såsom projektmedel och övergripande företagsstöd.
• Att vara kunskapsbas, kunna ge råd o tips
• Att förmedla ekonomiskt stöd till angelägna initiativ
• Att arbeta för universitetsförankring av ämnet pedagogik och pedagogiska hjälpmedel vid barndiabetes. Skapa sådan hemvist för metodutveckling, forskning och utveckling på området samt stimulera till internationellt utbyte.

Vi ser fram emot att ta del av era synpunkter på detta förslag!

Bästa hälsningar

Jan Åman Ordförande 2003
BLF:s sektion Endokrinologi/Diabetes
jan.aman@orebroll.se

Sam Nordfeldt Barnläkare
Universitetssjukhuset, Linköping
sam.nordfeldt@lio.se

Gun Forsander Ordförande 2004 BLF:s sektion Endokrinologi/Diabetes
gun.forsander@vgregion.se

Kommentar
Ovan skrivning är ställd till patientföreningen Svenska Diabetesförbundet, Svensk Förening för Diabetologi (SFD) och Svensk Förening för Sjuksköterskor för Diabetesvård (SFSD). SFD har vid styrelsesammanträde ställt sig bakom uppropet, en referensgrupp är utsedd från SFD bestående Eva Toft, Ingmar Zackrisson och Stig Attvall - och ekonomiska medel är också avsatt från SFD för att ett Nationellt Kompetenscentrum Diabetes (NKCD) skall kunna drivas utvecklas vidare. Profession och patientförening ställer sig sålunda bakom uppropet från Barndiabetesföreningen.

red DiabetologNytt

Utdrag från redovisning av enkät om pedagogiska hjälpmedel
- Ansvarig: Sam Nordfeldt,
- Metod: Postenkät, i huvudsak öppna frågor. Svaren kategoriserade och tabellförda på enklaste sätt. Huvuddragen redovisade nedan samt vid BLF-Sektionens möte 020315.
- Tidpunkt för genomförande: Dec 01 - Mar 02
- Antal svarande diabetesteam: 36, tillsammans behandlande ca 5000 patienter. Besvarad av: Diab sköt 32 st Läk 12 st Dietist 6 st

Sammanfattning
Pedagogiska hjälpmedel används i Sverige i stor utsträckning både vid nyinsjuknande och i öppenvård. Variationen i vad man använder och när, och hur, är stor. Exempelvis finns ett 40-tal olika broschyrer i bruk men endast ett mindre antal av dessa är mer vanligt använda. Vissa team saknar något som finns på annat håll, ex dockor, blädderpärm.
Många har tagit saken i egna händer och gjort egna informationsmaterial, som pärmar för information på avd till nyinsjuknade, och egna informationshäften. Man ser för framtiden ytterligare behov av pedagogiska hjälpmedel av ett flertal slag. Många betonar behovet av nya mer åldersanpassade pedagogiska hjälpmedel för ex småbarn samt material för vissa andra grupper ex pumpbehandlade. Många pekar på behov av enkla hjälpmedel som pekböcker, enkla böcker, blädder/oh-pärmar. Framhålls även behov av mer avancerade hjälpmedel som interaktiva dataspel, simulatorer, feedbacksystem i olika sammanhang ex pumpkörkort, videofilmer med mer specifika innehåll ex pumpbehandling, småbarnsdiabetes m fl förslag (se bifogade listor på förslag).
Reflektioner: Kontakter med olika aktörer visar att utveckling av pedagogiska hjälpmedel idag styrs av värdefulla enskilda initiativ men utan samordning eller långsiktighet. Kan utvecklingen hålla mer jämna steg med behovet om huvudman, yrkesföreningar, industri och patientorganisationer samverkar och planerar i någon mån? Ett steg mot detta kunde vara bildande av en referensgupp för att arbeta med frågorna och bygga nätverk med huvudaktörerna samt förmedla stöd till goda initiativ. Ett exempel på uppgifter för en sådan grupp kunde vara att skapa en sökfunktion för pedagogiska hjälpmedel på hemsida med uppgift om vad som finns och länkar/adresser till var hämta dem, kanske även med möjlighet för personal och patient/användare att skriva sina egna recensioner. Ett annat uppslag kunde vara att samordna ekonomiskt stöd från företag som vill medverka och slussa detta till angelägna projekt. Ett tredje förslag kunde vara att arbeta för en universitets och FoU förankring av ämnet, som idag lyser med frånvaro av vetenskapliga arbeten. En litteratursökning visar att pedagogiska hjälpmedel och dess användning i diabetesvård är i ringa utsträckning vetenskapligt utvärderade.

Formatvis genomgång Broschyrer
Det används ett 40-tal olika broschyrer/häften i öppenvården och ett 30-tal vid nyinsjuknandet. Ingen verkar ha överblick över alla dessa utan man har ett mindre antal man
använder. Således stor lokal variation. 25% av broschyrer har man gjort själva. De övriga kommer främst från olika företag och patientorganisation. Vissa broschyrer används på fler ställen, verkar mer populära:

Vid nyinsjuknandet

• Bra mat för barn (Sv diabförb)
• Injektionsteknik (BD)
• för dig som injicerar insulin (Novo)
• Hyper-hypo + plansch (Novo)
• Nu ska jag berätta lite för dig om diabetes (Medisense)
  Och i öppenvården
• Barn med diabetes (Lilly)
• HbA1c vad är det (Lilly)
• Restips (Lilly)
• Bra mat för barn (Sv diabförb)
• Diabetes ... för skola (Sv diabförb)

Böcker/pärmar
Böcker/pärmar mer vanligt använda i både vid nyinsjuknande och i öppenvård:

• Hanås: Typ 1 diabetes
• Dahlqvist/Ludvigsson/Sjöblad: Diabetes hos barn och ungdom, frågor och svar
• Egna info pärmar
• I o L Sandberg: Berätta mera Matilda
  

Man gör på olika sätt med böckerna: Vissa presenterar Ragnars bok vid debuten, vissa senare. Vissa visar, vissa lånar ut, vissa säljer, och vissa ger böcker gratis (några med fondmedel).

Videofilmer
Videofilmer mer vanligt använda vid nyinsjuknande

• Barn med diabetes (Lilly)
• Videofilmer mer vanligt använda i öppenvård
• Man lär sig... förebygga hypoglykemi (Vägverket)
• Verktygen... (Vägverket)
• Barn med diabetes (Lilly)

Man gör lite olika även med filmerna. Vissa visar, vissa lånar ut, vissa säljer och vissa ger filmer gratis, (kliniken betalar, låg kostnad). När det gäller Verktygen vid diabetesbehandling och särskilt Man lär sig... om att förebygga svår hypoglykemi presenteras dessa på de flesta håll i öppenvården, medan några anger att de visar eller delar ut båda dessa redan vid debuten. Ett tips kan vara att introducera dessa filmer vid två olika tillfällen. ”Verktygen...” kanske passar relativt snart efter debuten (3 mån hos oss), medan vi i Linköping brukar vänta med hypoglykemifilmen tills man haft diabetes i närmare ett år (9 mån). Vi har utvärderat vad som händer när man delar ut egna ex till familjerna och funnit att det är väl värt kostnaden och besväret, de kommer till nytta på flera sätt och det är oftast uppskattat.

Dataprogram
Det finns inga dataspel om diabetes i bruk utan det är endast rena nyttoprogram, som dock används på många håll

• Program till bls-mätare
• Glukossensor-registrering
• Näringsberäkning/Kostdata

Bara någon enstaka anger att de använder eller tipsar om hemsidor. Alltomdiabetes.com och Ungdiabetes.com är dock exempel två bra webb-platser.

Övrigt material
Dockor för stick och inj träning. Finns hos vissa, efterfrågas av andra (kan beställas genom lekterapeuter)

Ser ytterligare behov
av pedagogiska hjälpmedel: 25 ja 0 nej och 29 lämnar förslag. Tydliga önskemål som framkommer:

• Informationspärm, för basinformation, utbytbara blad att bläddra fram efter behov, enkla figurer, roliga bilder
• Åldersanpassade pedagogiska hjälpmedel exempel
  - Pekböcker för de minsta
  - Inför skolstart
  - Uppfriskning för tonåringar med tidig diagnos
  - Tonårsfrågor
  - För ungdomar av ungdomar
• Data/spelprogram
  - Åldersanpassade
  - Problemlösning för olika åldrar - Insulinkurvor modellering/si- mulator
• Filmer Ny info till nydebuterade och skolor mm Pumpbehandling Småbarnsdiabetes Ketoacidos Uppdaterat om forskning Kliniskt snuttar om olika problem

Några speciella tips och uppslag

• Bodylink framhålls
• Dayboard
• f d diabetesspelet
• Bodylink på CDrom

Kommentar SFD
Sam Nordfeldt har intresserat sig mycket för pedagogik inom diabetesvården och har skrivit en avhandling som innefattar användande av videofilmer för att undervisa om hypoglykemi. Detta hade en positiv effekt och gav en minskad frekvens hypoglykemier. Inom ramen för barnläkarnas diabetessektion finns nu intresset för bildandet av en referensgrupp för pedagogiska hjälpmedel och metoder nationellt inom diabetesvården. Såväl SFD som SSFD har ställt sig positiva till detta och SFD har förklarat sig villigt att finansiera för uppstart av en sådan grupp.

Ingmar Zachrisson, Barndiabetolog Styrelseledamot Svensk Förening för Diabetologi (SFD) ingzac@ki.se

Kommentar
till upprop kring pedagogiska hjälpmedel för barn och ungdom med diabetes 040430
Positivt att det finns gott om förslag och idéer hos personal om nya pedagogiska hjälpmedel. För att ta vara på dessa idéer måste det dock ges utrymme både i tid och resursmässigt- hur klarar vi det i dessa tider av besparingar? Förslaget om en nationell referensgrupp som bl a skulle ha som uppgift att rekrytera ekonomiska resurser till just detta tror jag vore oerhört värdefullt, då man som vårdpersonal sällan har tid eller ork att ta tag i sådana saker.
Det är viktigt med överblick och långsiktiga strategier för utveckling av goda pedagogiska hjälpmedel. Som nämns så förekommer det en hel del egenproducerade informationsmaterial. Jag är övertygad om att de flesta av dem är mycket bra, men det är tråkigt om olika diabetesteam över landet sitter och gör samma jobb, t ex sju olika häften om diabetes och mat, men inget om ketoacidos. Bland annat där kommer alltså vikten av överblick in, och en sökfunktion på en hemsida vore ett ypperligt sätt att lösa det, där man lätt kan gå in och söka på vad som finns för material om ett visst ämne. Det gäller då bara att egenproducerade material anmäls till denna sida och att de material som finns med där är kvalitetsgranskade.
Att hitta vetenskapligt stöd för pedagogiska hjälpmedel är nödvändigt av många anledningar, men kanske främst av två; 1. Vi ska vara noga med att det vi lägger tid och kraft på faktiskt har effekt, annars skapar vi bara merjobb för oss själva. 2. Det är svårt att få ekonomiskt stöd för något som ”vi tror är bra fast vi egentligen inte vet ”.

Kinna Gunnarsson
Diabetessjuksköterska

NyhetsINFO 0024 04 30
www red DiabetologNytt