Ordföranden har ordet

Det är med största sorg vi har mottagit budet om Melcher Falkenbergs bortgång. Melcher var en framträdande gestalt inom svenska diabetologi. Hans vittomfattande insatser apostroferas på annan plats i DiabetologNytt. Vi sörjer Melcher som vän och kollega och uttrycker vårt deltagande i de anhörigas sorg.

Barndiabetes

Detta fullmatade sommarnummer ger en fantastiskt fin och bred presentation av svensk barndiabetologi. Forskning och klinik presenteras av tongivande företrädare för barndiabetesvården. Det är viktigt för diabetologin, att den kvantitativt dominerande typ 2-diabetesepidemin inte tillåts skymma fortsatt satsning på typ 1-diabetes.

Särskilt ansvar har de skandinaviska länderna där incidensen av typ 1-diabetes är hög och ökande. Med en överblick av diabetesområdet ända från senare delen av 60-talet kan man konstatera att fokus de senaste 10 åren lämnat typ 1 diabetes till och koncentrerats på typ 2. Utan att förringa betydelsen av satsning på typ 2-diabetes, som hälsoekonomiskt och kvantitativt är ett mycket stort problem, är det viktigt att vi tar ansvar också för typ 1-diabetes.

Det gäller såväl att utveckla behandling och att intensivt forska vidare med sikte på prevention och bättre behandlingsformer. Barndiabetologins manifestation i detta nummer ger goda förhoppningar för framtiden härvidlag.

NDR

Soffia Gudbjörnsdottir har just sammanställt 2002 års rapport från Nationella Diabetes Registret (NDR) ­ i år mycket smidigare och snabbare med hjälp av vår nya webbaserade lösning, NDR.nu. Resultatet när det gäller rapporterade patienter är över förväntan. Man hade kanske förväntat en viss nedgång vid en övergång till ny teknik, men så blev inte fallet.

Årets rapport omfattar närmare 70.000 patienter, en stor framgång! Vår förhoppning är att rapporteringen skall omfatta allt fler patienter med diabetes. Vid kontakter runt om i landet, inte minst inom primärvården, har jag mött en glädjande entusiasm och fast beslutsamhet att i allt större utsträckning utnyttja NDR som ett viktigt instrument för kvalitetsutveckling av den egna diabetesvården. I år kommer användningen av NDR att vidareutvecklas. I samarbete med Landstingsförbundet inbjuds till ett nytt projekt för kvalitetsförbättring i diabetesvården. Målet är att utbildning och samordnade insatser skall förbättra både kliniska variabler och processvariabler när man konkret använder NDR som arbetsredskap och resultatbärare i det egna arbetet på kliniken eller vårdcentralen.

Det är min förhoppning att inbjudna vårdcentraler och kliniker ansluter sig till detta mycket spännande projekt. NDR är tillsammans med Riks-HIA först ute med denna typ av kvalitetsprojekt knutna till ett medicinskt kvalitetsregister.

Plasmaglukos

Arbetsgruppen för plasmaglukos under ledning av Eva Toft har under våren tillsammans med företrädare för industri, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Apoteket AB utarbetat riktlinjer för att övergången från blodglukos till plasmaglukos skall bli smidig och säker för våra patienter. Jag är säker på att detta mödosamma arbete kommer att krönas med framgång så att från och med 2004 i största möjliga utsträckning alla patienter kommer att ha plasmaglukosmätning på sina hemglukosmätare. Starten kommer att ske redan i sommar. Samtidigt har landets kliniska kemister kommit överens om att harmoniera och omkalibrera de patientnära metoder som vi använder på våra mottagningar och vårdavdelningar till plasmaglukos.

Arbetet med plasmaglukos har blivit en god mätare på ett fruktbart och resultatbringande samarbete mellan professionen i form av Svensk Förening för Sjuksköterskor för Diabetesvård (SFSD), vår förening, kliniska kemister, myndigheter och den tillverkande industrin. Även patientföreningen Svenska Diabetesförbundet har deltagit i arbetet såsom aktiv observatör. Jag vill tacka alla som deltagit i dessa grupper för ett mycket väl utfört arbete och en god gemensam strävan till konsensus.

Socialstyrelsen utreder fortsatt kostnadsfrihet

För närvarande utreder Socialstyrelsen fortsatt kostnadsfrihet för testmaterial, insulinpumpar etc, som fram till nu varit inkluderade i läkemedelsförmånen. Föreningen deltar i detta arbete med remissvar. SFD har tillsammans med SFSD och Svenska Diabetesförbundet uttryckt en stark viljeyttring, att dessa produkter i oförändrad utsträckning måste kunna ställas till diabetespatienternas förfogande även i fortsättningen.

Att lyfta tillbaka kostnaderna för insulinpumparna till landstingen känns, för en som varit med förr, ytterst negativt. Dessa medicinsktekniska produkter var de som först utsattes för sparbeting och budgeten för finansiering brukade ta slut på våren. Idag visar NDR att närmare 10 % av typ 1-diabetikerna bär insulinpump. Allt starkare dokumentation talar för att detta ger en både kortsiktigt och långsiktigt bättre metabol kontroll och även mindre akuta och kroniska komplikationer. Vi kommer fortsättningsvis att bevaka detta viktiga ärende tillsammans med SFSD. Läkemedelsförmånsnämnden förefaller vid informella kontakter fortsatt positiv till fortsatt kostnadsfrihet för testmaterial, insulinpumpar och insulin.

Tack för ett stimulerande arbete

Eftersom detta blir min sista ordförandespalt, då jag på grund av andra arbetsuppgifter valt att lämna ordförandeposten, vill jag tacka medlemmar och mina styrelsekamrater för ett utomordentligt stimulerande arbete.

Svensk Förening för Diabetologi är en viktig röst i diabetesvården och med sitt stora medlemsantal och stora engagemang bland medlemmarna spelar den en viktig roll i svensk sjukvård. Det har varit två utomordentligt stimulerande år som ordförande i denna förening, som jag för snart 20 år sedan var med att dra igång vid ett möte i Göteborg. Jag önskar föreningen och min efterträdare lycka till med det fortsatta arbetet.

Christian Berne
Ordförande
Svensk Förening för Diabetologi (SFD)