Medlemstidning för Svensk Förening för Diabetologi
Gå tillbaka

Debattinlägg: Läkare vill bekämpa fetma och T2DM genom straffskatt på socker

Sverige bör införa en straffskatt på läsk och godis för att minska problemen med övervikt. Det skriver fem tunga kostdebattörer i en debattartikel i Dagens Nyheter.
 
Debattinlägget är undertecknat av professorerna Claude Marcus, Stephan Rössner och Lennart Levi samt författarna André Persson och Thomas Hedlund.
De hänvisar till statistik som visar att den genomsnittliga svensken dricker 90 liter läsk och äter 17 kilo godis om året.
Enligt debattörerna är det en starkt bidragande orsak till de stora problemen med övervikt och följdsjukdomar som diabetes, cancer och hjärtinfarkt. Nu efterlyser de en diskussion om att införa en "söt skatteväxling", enligt Simon Rothelius Dagens Medicin. Förslaget innebär att skatten på socker höjs samtidigt som skatten på färsk frukt och grönsaker sänks.

"Staten har flera instrument att arbeta med när det gäller att få fram önskvärda beteendeförändringar: information, skatter och subventioner, lagstiftning och regler, direkt stöd samt forskning och utbildning. I arbetet mot tobak och alkohol har man använt sig av alla fem. Detsamma borde gälla i arbetet mot fetma och övervikt!", skriver de i debattartikeln som publiceras i Dagens Nyheter i dag, torsdag.

Debattinlägg
Fetma- och kostexperter: Dags att Sverige på allvar diskuterar införandet av en "söt skatteväxling". Svensken dricker 90 liter läsk per person och år. Vi äter dessutom mest godis i världen: nästan 17 kilo sockerkonfektyr och choklad varje år – dubbelt så mycket som den genomsnittliga EU-medborgaren.
Uppskattningsvis 30 000 – 50 000 barn är så feta att de riskerar dö i förtid av diabetes, cancer och hjärtinfarkt. En viktig orsak är konsumtionen av sötsaker och läsk. Det är därför hög tid att även i Sverige diskutera en sockerskatt och kanske använda pengarna till att sänka skatten på frukt och grönsaker. En sådan "söt skatteväxling" skulle vara till nytta för folkhälsan, skriver Claude Marcus, Stephan Rössner, Lennart Levi, André Persson och Thomas Hedlund.

Trender i konsumtionen
Enligt Jordbruksverket hände följande med matvanorna mellan 1960 och 2006:
-. Grädden ökade från 6-–7 liter per person och år till 10-–11 liter
-. Osten mer än fördubblades, från 7 kilo till nästan 18 kilo
-. Kakao, choklad- och konfektyrvaror ökade från 7 kilo till 17 kilo
- Läsk ökade från 22 liter till 90 liter.
Per person och dag ökade vi energitillförseln med drygt 7,5 procent. Det motsvarar en viktuppgång på 7,5 kilo per år, om man inte samtidigt är mer fysiskt aktiv.
Källa: Livsmedelsverket (slv.se)
 Fetma och övervikt leder till en rad sjukdomar och därmed ökade sjukvårdskostnader. Statens Folkhälsoinstitut räknar med att varannan svensk man är överviktig och över en tredjedel av kvinnorna. Över 10 procent av den vuxna befolkningen i Sverige är feta vilket innebär betydande risker för hjärt-kärlsjukdom, diabetes, cancer, ledskador, infertilitet, depression och ett förkortat liv.
Dessutom är vart femte skolbarn i Sverige överviktigt, och mellan 3 och 5 procent av barnen är feta. De överviktiga eller feta barnen i Sverige har blivit mer än dubbelt så många sedan 1990. I dag är uppskattningsvis 30 000–50 000 barn i Sverige så feta att de riskerar att dö i förtid på grund av följdsjukdomar som diabetes, cancer och hjärtinfarkt. Livsmedelsverkets undersökning av barns matvanor 2008 visade att nästan en fjärdedel av energin som barn upp till 15 år får i sig kommer från feta, sockerrika men näringsfattiga livsmedel. En viktig orsak till att barn i Sverige blir alltmer överviktiga och feta är att de konsumerar för mycket sötsaker och läsk.
I genomsnitt dricker varje svensk 90 liter läsk per person och år. Svenskarna äter dessutom mest godis i världen: nästan 17 kilo sockerkonfektyr och choklad per person och år – dubbelt så mycket som den genomsnittliga EU-medborgaren (Caobisco, 2007). Självklart är motion viktigt för att öka energiuttaget men i realiteten handlar det om att svenskar måste minska intaget av energitäta livsmedel. Dessa innehåller mest fett och/eller socker men lite av andra näringsämnen.
Omkring 60 procent av svenskarnas energiintag består av kolhydrater av växlande sammansättning. En av de stora sockerkällorna utgörs av läskedrycker, och det är uppenbart att ingen behöver läskedrycker för hälsans skull. Även fruktdrycker, sötade teer, energi- och sportdrycker är i princip likvärdiga med läskedrycker. Dåliga dryckesvanor i ungdomen innebär risk för fortsatt hög läskedryckskonsumtion längre fram i livet. Det stora intaget av läsk och sötsaker kan förklaras av en obalans i prisutvecklingen, som är mycket ogynnsam ur ett folkhälsoperspektiv. Under perioden 1985 till 2008 har till exempel priset på plockgodis och läsk sjunkit med 56 respektive 6 procent i förhållande till prisnivån för frukt och grönsaker (Statistiska Centralbyråns Statistikdatabas 2009).
 En kraftig skattehöjning på läskedrycker skulle begränsa läskedryckskonsumtionen och reducera socker som en fetma- och sjukdomsdrivande faktor. Norge, Danmark och Island har redan infört punktskatt på läsk och andra livsmedel med högt sockerinnehåll. Danmark planerar att höja skatten på socker ytterligare, och nästa sommar blir en sockerskatt verklighet även i Finland.
I USA överväger regeringen att införa en statlig sockerskatt på läskedrycker trots att en tredjedel av de amerikanska delstaterna redan har en skattesats på läsk. År 2001 var en tredjedel av befolkningen i staten New York för beskattning av läskedrycker. Sju år senare stöddes tanken av över hälften av invånarna. Ännu flera är positiva till en sockerskatt om skattemedlen används för att förebygga fetma hos barn, ungdomar och vuxna. Amerikanska experter med forskaren Kelly Brownell i spetsen har nyligen föreslagit en sockerskatt på en cent per 30 milliliter (ounce), vilket skulle innebära att den amerikanska staten får in 150 miljarder dollar i skattemedel under den närmaste tioårsperioden. Däremot finner inte de amerikanska experterna något skäl till att beskatta lightläskedrycker.
 Prisets betydelse för konsumtionen och folkhälsan har undersökts i flera studier när det gäller tobak och alkohol. Den höga tobaksskatten i Sverige har tillsammans med informationskampanjer som "A non-smoking generation" inneburit att Sverige kan berömma sig av att vara ett av länderna i världen med den lägsta rökarfrekvensen (cirka 12 procent). Beräkningar av priselasticiteten på alkohol har genomgående visat att prisökningar medfört att alkoholkonsumtionen har minskat och prissänkningar har medfört att alkoholkonsumtionen har ökat. Det finns välgrundade skäl att anta att samma förhållande även gäller för ohälsosamma livsmedel. Till exempel visar praktiska studier vid Minnesotauniversitetet i USA att en 50-procentig prissänkning på mer hälsosamma mellanmål som minimorötter och färsk frukt leder till en fördubblad respektive fyrfaldigad försäljningsökning. Motargumenten utgår från mångas principiella motvilja mot punktskatter och "pekpinnar". Men vi menar att hänsynen till folkhälsan väger tyngre. Sockerskattmotståndare hävdar också att det är orättfärdigt att enbart isolera sockerprodukter som den enda boven i det fetmadrama, som vi nu upplever. Detta är naturligtvis korrekt. Fetma är en i alla avseenden multifaktoriell sjukdom och det kommer aldrig att gå att få bukt med fetman med någon enstaka enskild åtgärd. Alla vägar måste prövas sammanslagna för att uppnå bestående långtidseffekter. Staten har flera instrument att arbeta med när det gäller att få fram önskvärda beteendeförändringar: information, skatter och subventioner, lagstiftning och regler, direkt stöd samt forskning och utbildning. I arbetet mot tobak och alkohol har man använt sig av alla fem. Detsamma borde gälla i arbetet mot fetma och övervikt! Ponera att staten använder sockerskatten till att sänka skatten på färsk frukt och grönsaker. En sådan söt skatteväxling skulle vrida tillbaka kostnadsbalansen till vad som gällde för 20 år sedan. Detta skulle vara till nytta för folkhälsan.
Det finns starka kommersiella krafter, som tillsammans med individens belöningssystem i hjärnan driver oss mot ökad konsumtion av energitäta livsmedel. Det krävs ett tydligt regelverk för att inte godis, glass, läsk, saft och bullar långsamt ska smyga sig in i våra barns vardagstillvaro. Men när Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet för några år sedan lade fram sina 79 punkter om bättre folkhälsa fanns ingenting om skatt som styrmedel av livsmedelsval. Varken regelverk för kosten på daghem och skola, skattesänkning på nyttig kost eller skattehöjning på onyttiga produkter som socker nämndes.
 I den takt som allt fler oroar sig för barns och ungdomars hälsa kanske vi svenskar, på samma sätt som amerikanerna och våra nordiska grannar, kommer till insikt om att vi måste hitta ett sätt att hejda viktuppgången. Fler feta barn och ungdomar än vad som finns i dag har vi aldrig haft i Sverige. Vem vill ha sockerskatt? Det är hög tid att diskutera frågan på allvar.

Claude Marcus, professor i pediatrik vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknologi, Karolinska institutet

Stephan Rössner, professor i hälsoinriktad beteendeforskning, Institutionen för medicin, Karolinska institutet

Lennart Levi, professor emeritus, Karolinska institutet, riksdagsledamot (C)

André Persson, författare till boken "Godis åt folket"

Thomas Hedlund, författare till boken "Godis åt folket"

|Upp|


Till Förstasidan - Diabetolognytt.com