Medlemstidning för Svensk Förening för Diabetologi
Gå tillbaka

Mer resurser till diabetesvården!

Diabetesvården kan göra mycket mer nu. Nationella Riktlinjer för Diabetes från Socialstyrelsen 2010 har pekat på nya möjligheter i behandlingen. Metabol kontroll ska initieras redan i början och intensivt, både vid typ 1 och 2 diabetes, för att undvika komplikationer på lång och längre sikt. Det metabola minnet har diskuterats i olika dokument. Den tekniska utvecklingen inom typ 1 diabetes har på många sätt inneburit ett genombrott, moderna insulinpumpar, CGM. Bättre pedagogisk kunskap finns. MEN senaste 4 åren ökar medelvärdet för HbA1c. Flera förklaringar kan finnas kring detta                              resurser

1. I Socialstyrelsens hälsoekonomiska genomgång nämns flera gånger att ”kapital kan frigöras”. Detta har av en del tjänstemän och politiker felaktigt tolkats som så att diabetesvården ”kan genom olika åtgärder spara pengar åt landstingen”. Socialstyrelsen har i sin hälsoekonomiska genomgång varit pedagogiskt sämre på att specificera vad nysatsning kostar landstingen; högre prioriteten för insulinpumpar med ökade kostnader, grupputbildning vid typ 2 diabetes, etc. I någon region i Sverige sägs det att ”det är politikerna som infört de Nationella Riktlinjerna för Diabetes” - genom att snarast minska utbudet för diabetesgruppen. Svenska Diabetesförbundet har 9 maj kommit med en pressrelease, sidan 104, där man diskuterar att färre blodsockertest kan få allvarliga konsekvenser. Här beskrivs att patienter har fått besked att de själva får köpa sina teststickor på apoteket eller komma till mottagningen för att få blodsocker taget istället för att ha egna teststickor hemma. Att ekonomin avgör möjligheterna att hantera en livslång sjukdom diskuteras också i en avhandling av Åsa Audulv - se sid 119. Socialstyrelsen har under våren tillskrivit ett par hundra vårdcentraler och sjukhusmottagningar och ansvariga inom landstingen för att utvärdera vilka nysatsningar man gjort inom uppdraget för Nationella Riktlinjer. Rapporten blir klar i höst. Sverige har Europas lägsta antal vårdplatser per capita efter att en halvering av platser skett på 20 år. Sverige har lägst antal vårdplatser inom OECD (Organisation for Economic Co-operation), som består av 40 länder. Se sid 118, ”För dem som vill ha en sängplats är det en kamp”, både för doktorn - och patienten. I Stockholms landsting riktar revisorerna nu mycket skarp kritik mot tjänstemän och politiker. Nu ska 500 nya vårdplatser snarast skapas. För få vårdplatser finns på många svenska sjukhus för akut inneliggande vård. En läkare har därför skapat ett upprop, ett upprop mot överbeläggningar, utlokaliserade patienter, överarbetad och underbemannad personal. Se längre fram.

2. På många sjukhus har det införts totalt anställningsstopp. Detta gör att om någon slutar på en diabetesmottagning för att gå till primärvårdens diabetesvård, sjukskrivning hos personal eller om någon går i pension så ersätts inte vederbörande. Diabetesvården är personalkrävande verksamhet. Det behövs tid med kompetens för att påverka metabol kontroll, diskutera livsstilsåtgärder, ha diabetesskola, och utbilda patienter i kunskap kring insulinpump, CGM, etc. På många sjukhus ligger man långt från de ledtal som finns framtagna för antalet patienter per dietist, diabetessköterska och diabetolog - se föregående nummer av DiabetologNytt. Från många vårdcentraler i Sverige upplever specialister i allmänmedicin, att tiden för att klara av ökad tillgänglighet för telefon, akutbesök för enkla infektioner, etc - allt detta tar tid från patienter med kroniska sjukdomar, såsom diabetes och astma. Denna grupp får därför allt för lite tid och resurser. Detta problem kommer att diskuteras på ett möte i samband med Riksstämman i Stcokholm från primärvårdens företrädare - och också förslag på hur detta ska lösas.

3. Teststickor och insulinpumpar har sedan årtionden varit ett fritt hjälpmedel, utskrivs på hjälpmedelskort, subventionerat, och därmed utan kostnad för patienten. Det som verkar vara motorn och drivkraften nu inom TLV är egna krav på högsta kostnadseffektivitet. I Karlstad på SFD-mötet och efteråt upplever många, att TLV med ”snillrika” drag nu försöker ändra definitionen på ”förbrukningsartiklar”, ett sätt för att vilja avhända sig kostnadsansvar framöver för redan subventioinerade insulinpumpar och CGM - utan att lagtexten i sig har ändrats. TLVs uppgift att definiera nationella indikationer/kriterier för subventionerade diabeteshjälpmedel kan inte med juridiskt nytänkande tas bort - utan att detta ansvar övertas av någon annan landstingsövergripande institution. I annat fall kommer förskrivning dikteras av regionala och lokala regelverk – och ekonomi. Regioner med stark ekonomi klarar sig, medan andra kan komma att undanhålla patienter redskap för egenvård.

Sverige är inget fattigt land. Det rikaste i Europa med en kraftfull tigerekonomi. Ja, vi har hört detta flera gånger, varje månad. I slutet av april kom kvartalsrapporter från bankerna, en av flera banker hade en vinst på 22 miljarder SEK första 3 månaderna. Chefsekonomen vid Sveriges kommuner och landsting (SKL) skickar 3/5 ut en pressrelease. Se denna sidan 119. ”Mycket stark ekonomi i kommuner och landsting”. 2010 19,3 miljarder SEK i överskott. ”Även 2011 och 2012 blir år med ekonomiska överskott skriver SKL”. Det finns ekonomiska resurser i Sverige - också för en bättre diabetesvård.

Mer resurser till diabetesvården!

Njut av Livet - och Sommaren 2011! Frihet, glädje och livskvalitet!

stig attvall, redaktör

|Upp|


Till Förstasidan - Diabetolognytt.com