Implementering av de nationella riktlinjerna för diabetesvården i Örebro läns landsting, vad har vi gjort!

Implementering av ny medicinsk kunskap i vården är till stora delar outforskat och ett svårt område. Dessutom kräver det mycket tid och planering för att kunna ha någon effekt. Under 2008 inrättades i Örebro läns landsting (ÖLL) ett råd för medicinsk kunskapsstyrning (RMK) i syfte att förstärka och tydliggöra den professionella delaktigheten och dialogen i landstingets ledning.Rådet har till uppdrag att bereda ärenden av medicinsk karaktär till landstingets ledningsgrupp t ex nya nationella riktlinjer. I rådet sitter representanter för länets förvaltningar och de har medicinsk kompetens d v s de ärej administratörer.

Våren 2009 presenterades de preliminära nationella diabetesriktlinjerna i s k regionala hearings. Efter detta ombads vi (Erik Schvarcz och Stefan Jansson) att presentera våra synpunkter för RMK men även för den politiska ledningen i landstinget. Vi hade då gjort en preliminär analys av hur vi såg på diabetesvården i länet.

Våren 2010, efter att de nationella riktlinjerna hade publicerats slutgiltigt fick vi av RMK ett projektdirektiv i syfte att:

• Utarbeta mål och uppföljningsparametrar för diabetesvården i länet utifrån de nationella riktlinjerna
• Föreslå och prioritera insatser som krävs i länet för att förbättra diabetesvården
• Beräkna kostnaderna för de olika insatserna

Vi skulle också bilda en referensgrupp (diabetesnätverk) bestående av professionella företrädare från sjukhusen och Primärvården, där alla länsdelar skulle vara representerade. Vårt underlag skulle vara klart sista oktober 2010.
Vi bildade nätverket bestående av läkare och sköterskor från länet, sammantaget blev vi tretton stycken. Vi enades om fem områden, utan inbördes prioritering, där vi ansåg att behovet var stort att få tillstånd en förbättring för patienter med diabetes inom ÖLL. Förslagen var;

1. Fotterapeuter saknas för den förebyggande fotvården, en åtgärd som minskar antalet amputationer, fler amputationer i ÖLL jämfört med riket. Preventiva åtgärder får hög prioritet i de nationella riktlinjerna.
2. Dietistresursersaknas både inom primärvården och på sjukhusen. I det preventiva-såväl som inom det sjukdomsbehandlande arbetet med att förebygga övervikt och fetma, bör en matrådgivning/intervention ingå.
3. Diabetessjuksköterskor bör beredas möjlighet till utbildning i vuxenpedagogik i allmänhet och med speciell inriktning mot människor med olika etnisk bakgrund. Detta som ett led i att kunna erbjuda gruppbaserad patientutbildning.
4. Vi har nära nog lägst antal patienter med insulinpumpar inom ÖLL jämfört med riket. Vi föreslår att antalet användare av insulinpump ökar till ett riksgenomsnitt, vilket skulle innebära en fördubbling av antalet och att användandet decentraliseras till alla tre sjukhusen i länet.
5. Andelen patienter som har ett HbA1c över 8 % och ett systoliskt blodtryck över 160 mmHg har en särskilt hög risk att drabbas av hjärt-kärlkomplikationer, vilket är den dominerande orsaken till ohälsa. Att förebygga komplikationer får en mycket hög prioritet i de nationella riktlinjerna. Vi föreslår att andelen patienter i ÖLL med dessa nivåer inte får vara fler än riket i stort. Målet bör uppnås till utgången av 2012.

Förslaget presenterades för RMK vid ett tredje besök hösten 2010. Förslaget mottogs väl och Landstingsstyrelsen tog i början av mars 2011beslut om att tillsätta fem dietisttjänster i primärvården och Universitetssjukhuset fick en diabetesskötersketjänst. Dessutom gick pengar till kompetensutveckling av diabetessköterskor inom vuxenpedagogik. Förebyggande fotvård tyckte däremot landstingsstyrelsen att kommunen skulle fortsätta att bedriva då kommunerna redan i samband med husläkarreformen 1992 hade fått pengar för det ändamålet.

Utöver detta, för att implementera diabetesriktlinjerna i länet föreslog vi, som ett första steg i denna kvalitetsförbättring, att genomföra workshops i länsdelarna tillsammans med Läkemedelskommittén våren 2011.

I dagarna genomför vi den sista workshopen i länet. Dessa workshops går praktiskt till så att vi inleder med några sammanfattningar av de centrala rekommendationerna och hur läkemedelsanvändningen ser ut i länet. Sedan får deltagarna logga in på egen dator för att se på sina egna NDR-data. Varje enhet föreslås sedan fokusera på delar av diabetesvården som behöver förbättras. Patientfall tas upp och diskuteras. En erfarenhet vi gjort är att uttag av lokala NDR data har medvetandegjort läkare och sköterskor om kvaliteten på diabetesvården på ett helt annat sätt jämfört med tidigare. Att ta del av ”egna” data ökar engagemanget av vårdkvalitetens betydelse. Egna analyserade data används bl a till att se om man som vårdcentral ”sticker ut” i något avseende och på så vis ha möjlighet till att sätta in lämpliga åtgärder för att motverka detta.
Fortsättningsvis tänker vi oss att ge feedback och följa upp indikatorer över tid. Återkoppling fortlöpande från ledning till varje vårdcentral och sjukhusmottagning är nödvändigt för att på sikt kunna åstadkomma en reell påverkan på vårdkvaliteten hos patienter med diabetes.

Örebro maj 2011

Erik Schvarcz överläkare
medicinkliniken
Universitetssjukhuset Örebro

Stefan Jansson distriktsläkare
Brickebackens VC Örebro

|Upp|