Ordföranden har ordet

NDR.nu

Online-versionen av Nationella Diabetesregistret har nu varit öppen över sommaren. Ett antal tusen registreringar har redan kommit in, vilket är ett glädjande tecken på att diabetesvården välkomnat denna moderna satsning på ett internetbaserat diabetesregister. Soffia Gudbjörnsdottir har nyligen sammanställt årsrapporten till Socialstyrelsen. Över 60.000 patienter registrerades 2001.

Det är min förhoppning att internetversionen under nästa år ska överträffa denna registrering till världens idag största diabetesregister. Myndigheterna följer med stort intresse detta Sveriges första riktigt stora kvalitetsregister för personer med en folksjukdom. Inte minst registrets betydelse för primärvårdens uppföljning av sina patienter med diabetes följs med stort intresse. Det var därför särskilt roligt för oss registeransvariga att just ökningen av registrerade pateinter i primärvård var så kraftig 2001. Jag välkomnar alla medlemmar att i höst i stor skala börja registrera i det nya internetbaserade NDR.

Det har varit en del initiala problem att få ut lösenord och koder, men rutinerna fungerar bra nu och det är bara till att sätta igång. NDR fick glädjande nog ett tilläggsanslag från Socialstyrelsen för att utveckla kontaktytan mellan registret och de största journaldatasystemen i primärvården. Vi ser fram emot att ytterligare förenklingar i registreringen skall komma till stånd som följd av detta arbete tillsammans med vår samarbetspartner C&S Health Care.

Möten

I år har vi inget höstmöte. Året har präglats av betydande mötesaktiviteter i föreningen, ett framgångsrikt och välbesökt vårmöte i Falun, Svenska Diabetesförbundets Diabetesforum där vi var med i organisationen och flera möten med NDR-profil.

I november hälsas alla välkomna till föreningens aktiviteter vid Svenska Läkaresällskapets riksstämma i Göteborg, där föreningen (som framgår i en särskild del i Diabetolognytt) i år är mycket aktiv.

Programmet omfattar två egna symposier och ett samarrangerat om rökning, ett kvällsmöte om blodglukoskostester och en högkvalitativ rad av föredrag och posters som förtjänstfullt sammanställts av föreningens vetenskapliga sekreterare docent Jan Eriksson i Umeå. Nästa höst planeras vårt första gemensamma möte med Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, vilket ska bli en stimulerande och en rolig utmaning, helt i linje med diabetesvårdens traditionella teamtänkande. Detta möte skall äga rum i Stockholm (Danderyd).

Diabetesvårdens roll i folkhälsoarbetet Det sista året har livsstilsfrågornas betydelse för diabetesutvecklingen kommit i fokus. Två stora interventionsstudier där livsstilsförändringar hos patienter med nedsatt glukostolerans medförde ett markant minskat (-58 %) insjuknande i diabetes över en 3-årsperiod har publicerats från USA och Finland. Andra studier har visat att man med medicinsk behandling med glitazoner, metformin och akarbos kan förhindra eller åtminstone förskjuta diabetesinsjuknande.

I en banbrytande studie i Lancet från Stockholm och Västerås fann Lars Rydén och Klas Malmberg tillsammans med Anna Norhammar och Åke Tenerz att diabetesprevalensen hos patienter på hjärtinfarktavdelning är förfärande hög. Normal glukostolerans hade endast en minoritet av hjärtinfarktpatienterna. Detta visar att oupptäckt diabetes är en viktig orsak till koronarsjukdomens svåraste manifestationer.

Samtidigt ser vi inte bara i vårt samhälle utan globalt en kraftigt accelererande epidemi av övervikt påskyndad utav förändrade kostvanor och kanske framför allt minskad fysisk aktivitet. Det finns en överhängande risk för kraftig ökning av typ 2 diabetes och hjärt-kärlsjukdom även i vår befolkning. Undertecknad har tillsammans med Carl-David Agardh framfört tanken på en allmän screening för att hitta tidig diabetes.

Mera frekvent användning av oral glukosbelastning för att fånga upp riskgrupper är en annan möjlighet att identifiera riskindivider och hejda en framtida diabetesepidemi med livvstilsförändringar. Jag vet att många ibland oss bävar inför att hitta kanske lika många nya diabetiker som vi har på våra mottagningar. Man fruktar att resurserna helt enkelt inte räcker till.

Jag vill gärna öppna en debatt i denna tidnings spalter om screeningfrågorna och folkhälsoarbetet ansvaret ligger på oss alla, men där resurserna inte räcker och vi tvingas prioritera vården av de redan sjuka. Glädjande initiativ till livsstilsförändringar vid diagnosticerad sjukdom har kommit under året, i form av FYSS, där vi dock fortfarande väntar på diabeteskapitlet. Det ter sig dock i ett framtidsperspektiv omöjligt att sköta prevention av diabetes och övervikt inom sjukvårdens ram. Folkhälsoarbetet måste stimuleras och intensifieras. Här har alla inom diabetesvården en viktig uppgift som inspiratörer och opinionsbildare. Vi har kunskaper och metoder.

Christian Berne
ordförande