Fysisk aktivitet - en bra medicin!

Det är svårt, om inte omöjligt, att finna någon medicin som skulle ha alla de positiva effekter som regelbunden idrottsutövning har. För den som har diabetes är fördelarna också så pass många och viktiga att fysisk aktivitet borde prioriteras vid sidan om provtagning och dosering av insulin.

Idrott som medicin

Människan är gjord för att vara i rörelse och aktivitet. Vid inaktivitet drabbas därför kroppen av olika typer av sjukdomar. Ett inaktivt liv medför bland annat risker som hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck, typ II diabetes och cancer. Skälen till att försöka vara fysiskt aktiv kan därför vara många.

Fysisk aktivitet har också visat sig ge en rad positiva effekter för den som har ”typ 1” eller ”typ 2” diabetes. Insjuknade och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom minskar, blodfetterna förbättras, ledbesvären minskar, livskvaliteten förbättras och... Listan går att göra ännu längre och allt detta får man via medicinen ”fysisk aktivitet”. För den som har typ I diabetes finns dock svårigheten att bibehålla en bra sockerkontroll under och efter en aktivitet. Tidigare studier har visat nedslående resultat vad gäller långtidsinställningen av sockervärdet (HbA1c). I vissa studier har man sett en förbättring och detta har då gått att uppnå genom hög grad av motivation hos deltagaren och undervisning om åtgärder i anslutning till fysisk aktivitet. Det är många saker som påverkar sockerläget under fysisk aktivitet. Olika idrotter påverkar förstås sockervärdet olika. Durationen av den fysiska aktiviteten spelar också in. Därtill finns det förstås stora individuella variationer. Utöver rena dosskillnader kan viss insulinsort passa en individ bättre medan en annan insulinsort passar bättre för en annan individ. Insulinpenna passar vissa medan insulinpump kan vara till stor hjälp för andra.

Kunskap genom provtagning

Provtagning har varit genomgående moment under de idrottsläger för ungdomar med diabetes som vi organiserat. Denna har skett med olika sorters blodsockermätare men också genomgående med en CGMS - kontinuerlig sockermätare.

Mätning av blodsocker bör ske före - under och efter varje typ av träning initialt. Med dessa värden som grund kan vissa mönster sedan utläsas. Vi har använt olika sorters blodsockermätare vid varje läger. Delvis för att se hur bra varje mätare fungerat, men också för att tydliggöra både för- och nackdelar. Detta är till gagn både för patienten, oss och tillverkaren. Vid sidan om insulinsort och sätt att administrera insulinet är det självklart av stor vikt att individen är nöjd med sin mätare.

Att hitta sin egen modell

Först bör man kontrollera blodsockervärden före, under och efter fysisk aktivitet. Detta bör ske vid upprepade tillfällen för att man skall kunna se ett bestämt mönster. Skulle känningar uppstå under aktiviteten kan man gå steg för steg med dosreduktion och kolhydrattillskott för att slutligen nå en fungerande modell. Jag upplever att en del hellre ligger högt före träningen än att få en känning under densamma Att lägga till kolhydrater av rätt sort och mängd parallellt med ett bra startvärde vore förstås att föredra. Idrott och diabetes är inte alltid något enkelt. En förutsättning för självhjälp eller hjälp från diabetesteamets sida är att man har värden att utgå från. Visa intresse för patientens fysiska aktivitet Med tanke på idrottens positiva effekt är det viktigt att också prata fysisk aktivitet med patienterna. Genom frågor och diskussion lär vi oss successivt mer och mer, men genom att ställa frågor om i vilken grad de rör sig och på vilket sätt de löser detta, bidrar vi indirekt till att peka på vikten av att röra sig.

Mer Forskning behövs

Vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus har vi intresserat oss för den idrott som våra barn och ungdomar bedriver. Vi har genomfört totalt tre idrottsläger med olika profil där vi bland annat noterat vikten av frekvent B-glukoskontroll men också fördelen av att använda CGMS i dessa sammanhang. Under vårt fotbollsläger 2000 kunde vi först och främst konstatera att CGMS var en lämplig metod att använda i anslutning till pågående aktivitet. Under vårt läger med längdskidåkning och innebandy 2001 kunde vi se vikten av frekvent B-glukoskontroll och att CGMS påvisade en rad annars oupptäckta episoder med hypo- och hyperglykemi.

Vid det riksomfattande golflägret 2002 kunde vi sedan öka totalantalet kurvor med optimal accuracy efter det att vi konsekvent skiftat sensor (CGMS) vartannat dygn. Diabetesläger i allmänhet och idrottsläger i synnerhet är bara ett sätt i raden av många att skaffa sig mer kunskap om vad som sker i anslutning till fysisk aktivitet. Därför genomför vi nu också projekt där vi genomför olika grad av fysisk belastning bland såväl friska som ungdomar med diabetes. Inom detta projekt skapar vi möjlighet att se vad som bland annat sker i anslutning till sådan aktivitet som våra barn och ungdomar bedriver. Vi har dessutom inkluderat en tidigare glömd grupp inom detta område - våra flickor. Mer forskning behövs för att idrottsutövningen skall bli bra, trygg och säker för våra ungdomar med diabetes.

Peter Adolfsson
Barnläkare och forskarstuderande Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg
peter.adolfsson@vgregion.se

Motion ger bättre minne - celler i hjärnans minnescentrum nybildas

Flera forskargrupper har tidigare sett att fysisk aktvititet hos unga möss påverkar nybildningen av stamceller i hjärnan, framförallt i minnescentret - hippocampus. Men det man nu visat är att nybildningen av celler i hjärnan också sker hos fysiskt aktiva vuxna djur som motionerar frivilligt. Det tycks som om endorfinerna, de kroppsegna smärtstillande ämnen som brukar kallas kroppens eget morfin, kan ge stamcel lerna extra starka impulser att dela sig.

Hos vuxna råttor som fått röra sig obehindrat i en motionsstimulernade miljö såg man efter redan en vecka att stamcellerna i minnescentrat delat sig 5 gånger så ofta som hos ostimulerade djur. De stamceller som bildades var också i hög grad nya nervceller.

Detta verifierades genom att tillföra endorfin direkt till stamceller tagna från hippocampus. När man hindrade endorfinerna från att nå målcellerna påverkades både ökningstakten och utmognaden.

- Vi fann också att stamcellerna själva har förmåga att tillverka sina egna endorfiner. Det verkar alltså som om stamcellerna i minnescentrum har ett eget endorfinsystem som kan reglera nybildningen av nervceller.
Eftersom det välbefinnande man känner efter ett motionspass kan kopplas till de frigjorda endorfinerna kan man inte utesluta att psykologiska faktorer i sig också har betydelse för nervcellsnybildning i de centra som reglerar minne, inlärning och känslor. Vänder man på resonemanget kan det innebära att ett stillasittande liv har stora negativa effekter på hjärnan, antingen man är ung eller gammal.

Madeleine Sahlman
www.gp.se

NyhetsINFO 2004 01 08
www red DiabetologNytt