REGERINGEN KRäVER NU ATT MATINDUSTRIN TAR SITT
ANSVAR FöR FOLKHäLSAN

Snabbmaten gör oss allt fetare. Särskilt alarmerande är det att barnen ökat kraftigt i vikt det senaste årtiondet. Nu måste livsmedelsindustrin hjälpa till att förbättra folkhälsan, genom att ta fram mat som är både nyttig och god, kräver de fyra statsråden Thomas Östros, Lena Sommestad, Ann-Christin Nykvist och Morgan Johansson på DN Debatt.

”Ge oss nyttigare livsmedel”
Snabbmaten gör oss allt fetare. Antalet överviktiga barn har tredubblats sedan slutet av 80-talet. Övervikt är dessutom en tydlig klassfråga. Utvecklingen är alarmerande och måste brytas, skriver statsråden Morgan Johansson, Ann-Christin Nykvist, Thomas Östros och Lena Sommestad. Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet får i dag regeringens uppdrag att ta fram underlag till en handlingsplan mot fetman. Livsmedelsindustrin bör åta sig att ta fram mat som är både god och nyttig, skriver de.
I dag är det fler och fler människor i världen som ”äter ihjäl sig”. Det är främst västvärlden som fått en allt fetare befolkning. Andelen överviktiga svenskar ökar stadigt, från 30 till 40 procent på 20 år. I dagarna har vi sett forskningsrapporter som visat att antalet överviktiga barn i Sverige nästan tredubblats sedan slutet av 80-talet. Det är alarmerande.
Orsakerna till att fler och fler lider av övervikt och fetma är kopplade till många delar av samhällsutvecklingen. Från regeringens sida ser vi därför det som nödvändigt att söka lösningarna inom flera politikområden.
Det är viktigt att vi hittar en balans när vi tar oss an denna fråga. När vi talar om ätandet, vikt och kropp tar det sig flera uttryck - övervikt och fetma är ett men vi måste också diskutera självsvält - anorexi och bulimi.

Viktigt lyfta fram måltidens roll
En viktig del i en strategi för att minska övervikt och fetma måste också vara att lyfta fram måltidens roll i våra liv och att mat i grunden är något lustfyllt.
Livsmedelsindustrin i västvärlden producerar betydligt fler kalorier per invånare än vad vi biologiskt behöver. Industrin marknadsför och säljer allt större portioner och drastiskt ökade storlekar på bland annat läsk och godispåsar.
Kanske har vi också lyckats lite för väl i våra strävanden efter bekvämlighet. Kroppsarbetet minskar och stillasittande arbete ökar. I dag tar vi hissen upp och ser trappan som en nödutgång. Vi har byggt bort rörelsen i vardagen.

Tv-kockar och det digra utbudet av kokböcker vittnar om svenskarnas stora intresse för matlagning. Men vi ser mer tidskrävande matlagning som en aktivitet bland andra fritidsaktiviteter.

Till vardags
äter vi allt oftare snabbmat vilket i dag ofta innebär höga fetthalter och ett stort sockerintag. För tio år sedan drack vi i genomsnitt 56 liter läsk per person och år, i dag är siffran 81 liter. Vi vill äta hälsosamt men oregelbundna arbetstider, stressig livsstil, bristande matlagningskunskap och höga matpriser ses av oss svenskar som hinder för att lyckas.
Övervikt och fetma har en tydlig koppling till en rad allvarliga sjukdomar, exempelvis diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Det påverkar livskvaliteten på ett negativt sätt. Samtidigt ger det höga sjukvårdskostnader för samhället. Men feta och överviktiga diskrimineras också i vardagen. Det är ett fysiskt och ett psykiskt lidande vi inte får acceptera.

Koppling mellan övervikt och samhällsklass
Något som är djupt oroande är kopplingen mellan övervikt och samhällsklass. En undersökning gjord av Centrum för tillämpad näringslära (CTN), riktad mot barn i tredje klass, visade att i de mest resursstarka bostadsområdena i Stockholms län var andelen feta och överviktiga 5 procent medan andelen ökade successivt för att nå 29 procent för det mest resursfattiga området. Man fann också vissa skillnader i mat- och motionsvanor mellan de olika områdena. När det gällde den fysiska aktiviteten i skolorna fanns dock inga nämnvärda skillnader.
Vi måste undersöka orsakerna till de här skillnaderna för att kunna hitta en lösning på problemet. Vi kan aldrig acceptera klasskillnader när det gäller hälsan. Det är grunden för regeringens nya folkhälsopolitik.

Goda matvanor
måste grundläggas hos barnen så att de senare i livet har kunskap att välja det som är bra för kroppen. Här spelar skolan och skolmaten en viktig roll. Regeringen har bidragit till flera projekt som handlat om matvanor och flertalet har haft barn och ungdomar som målgrupp. På uppdrag av regeringen genomför Livsmedelsverket för närvarande en undersökning av barns, ungdomars och invandrares kostvanor.

Fysisk aktivitet
Breddidrott och friluftsliv är de vanligaste formerna för fysisk aktivitet i Sverige. Vi vet att tillgången till tätortsnära natur har betydelse för om vi rör oss eller inte. Vi hoppas kunna stimulera detta genom en del av de åtgärder som regeringen föreslagit i skrivelsen ”en samlad naturvårdspolitik” och genom frivilligorganisationernas viktiga arbete. Regeringen har också inrättat ett friluftsråd vid Naturvårdsverket samt gett verket ett särskilt ansvar för att bevaka friluftslivets förutsättningar.
I budgetpropositionen lanserades en särskild satsning om 300 miljoner kronor på kommunala och lokala naturvårdsprojekt. Vi vill med detta stimulera till åtgärder som främjar friluftslivet och naturområden och på så sätt bidra till en god folkhälsa.
Fler har börjat idrotta mer regelbundet de senaste 20 åren. Det är positivt. Men spontanidrotten bland barn och ungdomar har minskat. Barnens stillasittande har ökat. För många barn är skolidrotten den enda regelbundna motionsformen. Daglig fysisk aktivitet och motorisk träning förbättrar koncentrations- och prestationsförmågan, det vet vi inte minst genom det så kallade Bunkefloprojektet.
Mål i läroplanen om 30 min fysisk aktiviter per dag per elev Situationen är allvarlig, både med tanke på barnens och ungdomarnas hälsa och deras förmåga att ta till sig kunskap. Den här utvecklingen måste vändas. Från i höst har läroplanerna ändrats och skolan är skyldig att erbjuda daglig och regelbunden fysisk aktivitet inom ramen för den samlade skoldagen. Myndigheten för skolutveckling ska rapportera hur skolorna lyckas förverkliga målet om 30 minuters fysisk aktivitet om dagen för varje elev.

Nationellt centrum för fysisk aktivitet
Som stöd och för att sprida goda erfarenheter har ett nationellt centrum för fysisk aktivitet och andra hälsofrämjande åtgärder inrättats vid Örebro universitet. Genom regeringens handslag för idrott tillförs idrottsrörelsen en miljard kronor mer under mandatperioden, på villkor att de bland annat ökar samarbetet med skolorna.

Många bra insatser
görs således men det behövs en nationell kraftsamling för att bryta och vända trenden. För att nå denna kraftsamling måste alla medverka: individen, frivilligorganisationer, livsmedels- och dryckesindustrin, dagligvaruhandeln, landsting, kommuner och staten. Det handlar om att ge bättre förutsättningar för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet och därmed också en bättre folkhälsa.

Nationell lednings-grupp har bildats
För att stimulera detta arbete har regeringen bildat en nationell ledningsgrupp för folkhälsa. Syftet är att berörda myndigheter, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet gemensamt ska lägga upp strategierna för att stimulera en utveckling för en bättre folkhälsa.
Vi anser att vi i Sverige har goda möjligheter att göra något åt utvecklingen. Vi är ett litet land med medvetna och utbildade invånare. Den svenska livsmedelsindustrin och handeln har uttalat sin ambition att ta sig an problemet från sitt håll.

Handlingsplan för goda matvanor och fysisk aktivitet
Regeringen kommer att ta fram en handlingsplan för goda matvanor och fysisk aktivitet. Regeringen ger därför i dag Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet i uppdrag att ta fram ett gediget underlag för en sådan handlingsplan.
Underlaget ska innehålla förslag på mätbara mål och strategier att nå målen. Myndigheterna ska ge förslag på insatser och vilka aktörer som är ansvariga. De ska beakta tidigare och pågående insatser och identifiera nyckelaktörer och i övrigt ge förslag som kan förbättra situationen. Som exempel kan nämnas att livsmedelsindustrin bör åta sig ett ansvar att ta fram livsmedel som både är goda och nyttiga.
Via konsumentpolitiken bör vi verka för att öka medvetenheten om riskerna med ett för högt sockerintag. Skolan har en central roll att fylla när det gäller fysisk aktivitet, men också när det gäller undervisning om mat och hälsa. Även här kan vi bli bättre.
Regeringen kommer inte passivt att vänta på resultaten från myndigheterna. Olika utfrågningar och andra aktiviteter kommer att genomföras för att öka kunskapen och påverka olika aktörer. Vi behöver inte vänta. Om alla aktörer medverkar så kan vi starta redan nu för att förändra situationen.

MORGAN JOHANSSON
ANN-CHRISTIN NYKVIST
THOMAS ÖSTROS
LENA SOMMESTAD
Jordbruks-, konsument-, folkhälso-, utbildnings- och miljöminister

Från DN Debatt 03 11 06

NyhetsINFO 03 11 06
www red DiabetologNytt