Redaktören har ordet

Bästa Diabetes-Kollega

Hur kunna få 40% förbättrad produktion och kvalitet 2003?
- på mottagning, vårdcentral, forskningslaboratorium etc.
- 2003, det bästa året!

Tio kriterier på ett gott arbetsklimat, egentligen enkla men ack så svåra att förverkliga - här måste vi samverka, hela diabetesteamet eller forskningsteamet, vi har ett ansvar, gentemot oss själva, men i förlängningen mot den enskilda patienten, för att kunna ge så bra diabetesvård som möjligt. Vi måste också i förlängningen samverka med ledningen, politiker och beslutsfattare.

• · Som medarbetare måste Du uppleva att Du kan påverka Din arbetssituation
• · Alla behöver vi få erkänsla för våra arbetsinsatser
• · Vi som medarbetare måste få uppleva att vi får en "rättvis" belöning, avseende lön, arbetsuppgifter och fortsatt egen utveckling, att vi har en uppgraderad arbetsbeskrivning
• · Väl fungerande interninformation
• · Att kunna förstå och se helheten och sin del i helheten i uppdraget
• · Att känna till, arbeta efter och följa upp lokala, regionala och nationella diabetesmål
• · Personlig utveckling
• · Lätt att få saker genomförda
• · Respekt för oss medarbetare från ledningen - ibland kanske "lite" civil olydnad krävs av teamet, för att uppmärksamma ledningen på kanske en del "kejsarens-nya-kläder"-aktiviteter. Dessa kan kanske besparas eller bearbetas så att det gagnar verksamheten - och patienterna.
• · Ledningen måste skapa samverkan inom sin avdelning eller mottagning för att kunna hantera konflikter, också i tidigt skede innan dessa blir ett arbetsproblem - man måste få känna att man gillar att gå till sitt arbete.

Påverkar lönsamheten

Arbetsklimatet påverkar lönsamheten med ungefär ±20% enligt de slutsatser som redovisas i studier som gjorts av företaget Netsurvey och statistiker vid Uppsala universitet. Sambandet är statistiskt säkerställt.

Arbetsklimatet är viktigt

Arbetsklimatet kan påverka lönsamhet, produktion, både positivt och negativt, med upp till 20%. Peter Bollinder, stor och respekterad guru inom arbetsmiljöarbete i Sverige. Han bygger sitt material på intervju- och attitydundersökningar av 1 miljon personer, både i och utanför Sverige, under 20 års tid. Analyser av ekonomiska resultat och attitydundersökningar på tjänste- och varuproducerande företag visar ett tydligt samband mellan arbetsklimat och lönsamhet/kvalitet med positiva resultat vid uppföljning redan efter något år och statistiskt säkerställt också efter 10 år.

"Ledare eller bara chef"

Lars Hessner beskriver i sin bok "Ledare eller bara chef" en negativ spi
ral där ett dåligt arbetsklimat skapar en negativ inställning hos personalen. Detta gör att medarbetarna inte kan ta till sig den information som kommer från ledningen. Detta i sin tur innebär att att gruppen inte gör det som förväntas av var och en.

Konflikter måste lösas

Den mest betydelsefulla faktorn av de tio i undersökningen är den om konflikter på arbetsplatsen. Här finns en oerhört potential. Dessa konflikter måste tidigt löses upp av ledningen. Denna måste vara mer tydlig.

Intuition och kroppsspråk som feltolkas är en annan källa till konflikter. Intuition är knappast fel men måste följas upp med frågor för att undvika missuppfattningar. Att försöka lösa en konflikt eller relationsstörning via email är knappast att rekommendera - risk finns för djupare och mer svårlösta konflikter. Istället är en förlösande kaffe- eller testund, gärna på neutral plats, bästa konfliktlösaren.

En arbetskamratstund

Varför enbart kaffe- eller testund - varför inte en gemensam långpromenad med frisk luft, skarp naturupplevelse och avstängda mobiltelefoner - att i handling visa sig onåbar är att prioritera utvecklingssamtalet/medarbetarsamtalet och medarbetarens kapital - så sker inte bakom en dörr på vilket det knackas och framför en icke avstängd telefon eller person- eller minicallsökare.

Jag tror också på en formell dialog, skriver kollega Melcher Falkenberg vid emaildiskussion i veckan. Han har arbetat många år som vårdcentralschef; att man för mycket korta minnesanteckningar i samband med månadsvisa eller akuta arbetsplats- eller kollegieträffar, med samtidigt uppsättande av mål att för




Ja, då finns det knappast någon möjlighet att ytterligare optimera - då får man under 2003 satsa på annat, tjänstledighet med vikarie för egen personlig utveckling? Kanske mer humor, fördjupad fortbildning, investera i ett extra långt fågelskådartubkikare för att göra utlandsresa under någon månad eller bara tillbringa några månader vid Hornborgasjön eller ta en sabbatical inom Sverige eller till Joshlinkliniken i USA en termin eller två eller segla jorden runt. Gå från öppenvård till slutenvård ett kvartal eller mer, eller om man arbetar i slutenvård arbeta en period i öppenvård. 10% av arbetstiden, minst, måste man ha roligt!

Har Du och Ni redan uppnått maximal produktion och kvalitet?

Kanske är det så att Du på Din verksamhet har den bästa kvalitet och produktion, har nått de +40%, kanske ännu mer? Så är det på många ställen i Sverige. Eller i förhållande till den arbetssituation man har, brist på läkare, brist på diabetesteampersonal, brist på lokaler.

vekliga för båda parter - och dessa skall följas upp nästa gång och årligen. De bör också ingå i verksamhetens årsberättelse.

Om det vid utvecklingssamtal framkommer behov av snar uppföljning exempelvis inom ett par dagar eller en vecka ges detta allra högsta prioritet. Den personliga utvecklingen skall garanteras i ett årligt utvecklingssamtal.

That's Life! Stig Attvall
Redaktör