Käre DiabetologNytt läsare

Välkommen tillbaka till en ny höst fylld av diabetologisk verksamhet. Jag vill här inledningsvis, påminna om två viktiga milstolpar i vår förenings utveckling. Den ena är att svensk Förening för Diabetologi (SFD) ansökt om medlemskap som fullvärdig sektion inom Svenska Läkarsällskapet. Besked väntas i mitten av oktober, i samband med sällskapets fullmäktigemöte.
Det är min och styrelsens uppfattning att ett fullvärdigt medlemskap är en absolut förutsättning för att vi fullt ut skall kunna verka som motor och också som remissinstans kring frågor som berör sjukdomen diabetes, i allt från politiska beslut till spjutspetsforskning.

NDR 10 år 2006
Den andra milstolpen är att vi närmar oss ett 10-års jubileum våren 2006 för vårt Nationella Diabetes Register (NDR), världens största i sitt slag med över 100 000 registrerade patienter under 2004, täckande omkring 30% av HELA populationen av diabetespatienter i landet.
Denna stora anslutning till registret är unik och har möjliggjorts tack vare en mycket målmedveten långsiktig satsning från Soffia Gudbjörnsdottir och gruppen kring henne. Jag vill i sammanhanget också framföra allas vårt tack till alla de primärvårdsenheter liksom till enskilda distriktsläkare och sjuksköterskor som drivit på denna utveckling. Det är nu min förhoppning att vi alla skall kunna dra nytta av registret och att ett fortsatt deltagande både skall kännas som en arbetsbesparande och kvalitetsbefrämjande verksamhet. Med arbetsbesparande menar jag att registreringen i sig innebär en klinisk "komihågåtgärd" som faktiskt för många av oss både ger överblick och stöd i vårt kliniska vardagsarbete.

NDR - öppen redovisning
Patientföreningen, dvs Svenska Diabetesförbundet, landstingsförbundet liksom Socialstyrelsen har under flera år önskat en öppen redovisning från NDR. Från föreningen och från NDRs vetenskapliga råd har vi velat vänta till dess registret nått en tillfredsställande nationell spridning och täckningsgrad. Vi tycker att vi nu nått denna nivå och vill i år i samverkan med professionen starta den öppna redovisningen genom att visa några kvalitetsparametrar (HbA1c och blodtryck) från landets sjukhus. För nästa år vill vi gå vidare och också redovisa siffror från primärvården.
Inte helt oväntat är skillnaderna små mellan olika kliniker men med möjligen några avvikelser så väl till det bättre liksom till det sämre. Resultaten måste dock tolkas med försiktighet, bl a på grund av att vi inte idag vet hur fullständig rapportering är vid de enskilda klinikerna. Därför bör siffrorna i första hand värderas av medarbetarna vid respektive sjukhus. Det är vår förhoppning att vi för nästa år får en ännu mer fullständig rapportering från sjukhusen (liksom från primärvården) och att värdet av denna återkoppling av behandlingsresultat därmed blir ännu mer tillförlitlig.
NDR som koncept inom svensk diabetesvård har hitintills under dess snart 10-åriga existens har varit oerhört framgångsrik och värdefull. Vår förhoppning är att värdet ytterligare ökar genom inom kort med integrering också med barndiabetesregistret NDR-Barn (SWEDIABKIDS). En fråga som återkommande har diskuterats är om NDR har någon övre åldersgräns - men så är faktiskt inte fallet. Diabetesvårdens kvalitet är angelägen i alla åldrar. Visserligen har insatser i hög ålder liten effekt på antalet återstående levnadsår, men viktigare är att en god diabetesvård främjar livskvalitet. Dessutom finns idag övertygande bevis att god diabeteskontroll påtagligt reducerar risken att drabbas av försämrad mental och kognitiv kapacitet. Låt oss därför verka för att personer med diabetes fortsätter att registreras i NDR även efter uppnådd pensionsålder. En liten dröm vi har är att de första spirande försök till register som finns i såväl Danmark som Norge blir framgångsrika och att vi kanske inom ett par år har ett SDR dvs ett Skandinaviskt Diabetes Register.

Riktlinjer
Svensk Förening för Diabetologi har som de flesta av Er redan vet, tagit initiativ till en diskussion kring nya riktlinjer för vården av våra patienter. En rapport om "ros och ris" levererade jag i föregående nummer av DiabetologNytt.
Jag skulle här och nu gärna vilja återkomma till samma tema genom att anknyta till ett förslag från en journalist framkastade i samband med en intervju kring vårt förslag. Han frågade varför vi inte kallade målet "en ideal målsättning". Jag tycker han har en poäng här eftersom vi faktiskt i våra riktlinjer inte vill kritisera utan fastmer uppmuntra och stödja ambitionen att förbättra behandlingsresultaten i vården.
En dialog och diskussion med profession och patienter var hela syftet med vårt förslag till nya riktlinjer och där tycker jag att vi hitintills lyckats väl. Denna diskussion och dialog fortsätter inte minst i samband med ett av våra tre symposier vid årets riksstämma. Till dess skall vi också försöka utröna Socialstyrelsens ståndpunkt i denna fråga.
SFD:s förslag till nya riktlinjer stöds i allt väsentligt också i det dokument som framtagits av den internationella diabetes federationen (IDF) genom medverkan av ett flertal diabetologer i hela världen. IDF säter gränsen för HbA1c marginellt ngt högre än vi i våra rekommendationer (5,5 mot vårt 5,0%).
IDF:s rekommendationer kan sammanfattas i följande fyra punkter;

Riktlinjer kontinuerlig glukosmonitorering
I samband med förra årets riksstämma i Göteborg presenterade Svensk Förening för Diabetologi en uppdaterad version av nationella rekommendationer för insulinpumpbehandling. En av nyheterna var att vi integrerade i samma dokument barn och vuxna och att vi också tog med intra-peritoneal pumpbehandling, som ett exempel på de senaste och mest framtidsbetonade landvinningarna.
I år pågår ett likartat arbete kring ett likaledes högaktuellt område, nämligen kontinuerlig glukosmonitorering. Tekniken finns idag. Den är resurskrävande och ibland, men kanske inte alltid, värdefull i vårdarbetet. Precis som när det gäller insulinpumpar behöver vi riktlinjer för att motivera kostnader och resurser i situationer där tekniken kan rekommenderas.
Vi behöver också diskutera hur vi skall kunna bygga upp kunskap och kompetens i våra egna led. Vi ser fram emot en initierad och integrerad rapport från läkare, diabetes sjuksköterskor, industri liksom från läkemedelsförmånsnämnden i samband med ett av föreningen "sponsrat" kvällsmöte den 30 november i samband med årets riksstämma i Stockholm. En annons med information kring program, lokal mm finns längre bak i detta nummer.
Till sist möt upp på föreningens program på årets riksstämma som för diabetologin blir något utöver det vanliga! Spännande eller hur!

Allra bästa diabetologsika höst- och vinterhälsningar till Er alla

Ulf Adamson Ordf SFD