Recension: "Sexualitet och hälsa"
Recension av "Sexualitet och hälsa - begränsningar
och möjligheter", skriven av Birgitta Hulter och
utgiven på Studentlitteratur 2004.
Författaten är leg sjuksköterska och vårdlärare,
doktor i medicinsk vetenskap och auktoriserad specialist i klinisk sexologi.
Hon har sedan tio år bedrivit klinisk sexologisk habilitering och
rehabilitering vid bl.a. Akademiska Sjukhuset i Uppsala och Karolinska
Universitetssjukhuset i Huddinge.
Sexuellt välbefinnande och hälsa är något eftersträvansvärt
i människors liv. Somatiska, psykologiska men även sociala omständigheter
komplicerar möjligheterna. Många med svårigheter inom
området, känner ett stort motstånd att söka hjälp
- och upptäcker ibland, när de samlat sig och gör det,
att beredskapen inom den svenska hälso- och sjukvården ännu
är begränsad.
För den som arbetar inom vårdsektorn och är ny inom det
område boken täcker, men vill söka kunskap, väcker
just denna samlande bok i sexologi troligen starka förväntningar
vid en genombläddring. Motsvarar den då dessa?
Boken är på ett överskådligt och pedagogiskt sätt
indelad i fyra delområden;
I. Det särskilda med sexologin
II. Könens utveckling; Biopsyko-socialt
III. Funktion och problem
IV. Att vårda sexualiteten
För att framhålla vissa påståenden eller frågor
extra tydligt har man tagit ett lay out-mässigt grepp; dessa meningar
är speciellt inramade. Boken har en gedigen referenslista med väl
uppdaterad litteratur. Dessutom finns som bilagor frågeformulär
om sexuell funktion (dock endast inriktat mot män) och ett frågeformulär
för livstillfredsställelse. I texten finns också exempel
på hur en utredning inom området kan läggas upp och vad
som bör täckas upp vid en sexuell anamnes.
Författaren har infört en brasklapp i början av boken,
som jag ställer mig frågande till. Hon skriver : "den
kritiske läsaren kan upptäcka att det ibland förekommer
en del generaliseringar om kvinnor och män i denna framställning.
Det är ibland medvetet, som en utmaning för läsaren att
reflektera över och ifrågasätta, och ibland kan uttalandena
vara omedvetet fördomsfulla." Jaha, gardera med x!
Vad är då egentligen fakta och vad är endast tendensiöst
tyckande och vidareförmedling av gamla fördomar i denna bok?
Det är nödvändigt, enligt min mening, att i lärosammanhang
noga granska innehållet i de olika kapitlen och genomföra samtal
med eleverna om det ena respektive det andra. Vid egenläsning är
det risk att man inte har samma observanta öga utan tar allt för
fakta.
Likaså ställer jag mig ibland undrande hur författaren
har valt ut det som inramats och därmed också fått större
tyngd (ex. "Att ha blivit våldtagen innebär att ha blivit
sexuellt missbrukad och att ha blivit utsatt för våld, hot
och tvång under en viss tid. Ibland ingår utvidgad grym fysisk
och psykisk misshandel i övergreppet. Kvinnan blir mer eller mindre
skadad till kropp och själ.") - och det som inte inramats (ex.
Vi som arbetar inom hälso- och sjukvården har särskild
skyldighet att anmäla missförhållanden enligt bestämmelser
i 14 kap. 1§ andra stycket socia-tjänstlagen), vilket för
mig har större tyngd.
Boken anges bl.a. som lämplig att användas som läromedel
på universitets- och högskole-utbildningar där Sexualitet
och Hälsa ingår som kursmoment. Den andas LÄROBOK (lust
och sinnlighet känns rätt långt borta, även om detta
också tas upp) med stora bokstäver, vilket är på
både gott och ont. Den är mycket gedigen i sin bredd, i sitt
försök att täcka in det mesta. Författaren försöker
också sätta in sexualiteten i ett socialt och kulturellt sammanhang,
vilket är mycket ambitiöst. Språket är enkelt och
rättframt. Korta meningar, korta avsnitt och tydliga, ibland lite
provocerande rubriker gör den lättläst. Hon tittar också
på oss behandlare, och påtalar, bl.a. utifrån en undersökning
(G Röndahl m. fl. 2004) om vårdpersonalens attityder mot homosexuella
patienter, risken med att vår egen "sexofobi" kan vara
en förklaring till återhållsamhet i engagemanget för
patienters sexuella problem. Den avdelning som för mig framstår
som mest begränsad, ja, lite ytlig, när man som behandlare söker
specifika kunskaper i sitt arbete är "Vad göra?"-avsnitten
som finns som rubrik under varje beskriven svårighet. Här räcker
bokens innehåll inte till, här blir det nödvändigt
att söka och läsa vidare bland mera specialiserad litteratur
(då räcker inte heller kapitlet som tar upp farmakologisk behandling
och behandlande samtal). Detta är dock ingen allvarligare invändning
mot boken, som jag tvärtom tycker väl fyller målsättningen
att vara en bred introduktion i sexologi - med nödvändighet
kan man inte på 270 sidor få med allt och referenslistan är
till god hjälp när man skall göra en djupdykning! M.a.o.
kan frågan om boken motsvarar förväntningarna med ett
"Ja!" besvaras.
Ylva Öman
|