Medlemstidning för Svensk Förening för Diabetologi
Gå tillbaka

Ordföranden har ordet

Kära Läsare av DiabetologNytt

SFD egen sektion i SLS
Midvitter natten är mörk och lång, men snart vänder det! Vi ser fram mot den ljusnade vår. Men innan dess kan vi blicka tillbaka på ett ovanligt händelserikt år! Låt oss först gratulera varandra till vårt upptagande som fullvärdig medlem i Svenska Läkaresällskapet. Beslutet togs enhälligt vid sällskapets fullmäktigemöte i oktober, vilket innebär att föreningen nu efter 18 års verksamhet blivit "myndig". Vi får därmed mycket större tyngd som remissinstans och samarbetspart inom allt som rör vård och omsorg kring sjukdomarna vid diabetes. Vi har redan inom styrelsen känt av trycket av ett ökande remissinflöde!

Riksstämman 2005
Något som också ligger i närminnet är intrycken av 2005 års version av Svenska Läkarsällskapets Riksstämma, där vi bidrog med ett digert men också välbesökt program med rekordstort antal symposier (tre stycken), gästföreläsning (professor Horowitz från Australien), liksom våra egna vetenskapliga presentationer (föredrag och posters). Tack till Er alla som medverkade till dessa mycket uppskattade aktiviteter, och grattis till pristagarna för bästa poster respektive bästa föredrag.
Ett nytt inslag var parallella företagssponsrade symposier, något som skall utvärderas inför kommande riksstämmor. Vissa, men inte alla, av dessa möten var välbesökta. Föreningen arrangerade också ett mycket uppskattat och välbesökt kvällsmöte kring ett högaktuellt tema, nämligen konsensus kring kontinuerlig glukosmonitorering under ledning av Per-Eric Lins. Mer om detta på annan plats i tidningen!

SFDs riktlinjer för diabetes 2006
Ett angeläget tema under riksstämman, berörde föreningens nya förslag till målvärden/ riktlinjer för personer med diabetes. Föreningens vetenskapliga sekreterare Björn Eliasson, hade före mötet fått i uppdrag att efterhöra vad vi alla undrat över, nämligen när vårt förslag kan bli föremål för officiell diskussion också med Socialstyrelsen. Det besked vi idag kan ge är att det i Socialstyrelsens verksamhetsplan finns en planering för första möten kring uppdatering under hösten 2006.
Viktigt i sammanhanget är dock att betona att vi uppsatt visionära mål. Självfallet är vi alla medvetna om det "omöjliga" i att alla våra patienter skulle kunna uppnå ett nästan nära normalt HbA1c värde (hos icke insulinbehandlade ner mot 5% med mono-S-metoden). Icke desto mindre bör vi alla sträva däråt. Varje förbättring av HbA1c bör uppmuntras, men samtidigt är individualiserade mål också en nödvändighet och alltid rätt väg att gå! I avvaktan på "nya nationella" riktlinjer, tycker vi att det är föreningens uppgift, i analogi med exempelvis vår amerikanska motsvarighet ADA (American Diabetes Association), att årligen i DiabetologNytt och på webben sammanställa de styrdokument som föreningen framtagit i samarbete med andra parter inom diabetesfältet, och då främst med Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM),Endokrinologföreningen, BLFs Sektion för Endokrinologi och Diabetes, Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD) och patient-organisationen Svenska Diabetesförbundet (SDF).

Egenmätning av glukos
Ett oumbärligt verktyg att nå god kontroll hos insulinbehandlade patienter är självtest av glukoshalten kapillärt. Dock en förutsättning för detta är att personen i fråga har kunskap och möjlighet att utnyttja mätresultaten till att fatta adekvata beslut och åtgärder. Så är kanske inte alltid fallet - och där får vi som läkare/sjuksköterskor ta på oss en stor del av ansvaret. Det gör vi med lokala, regionala och nationella initiativ de senaste åren. Frågan om mätstickorna värde i vården av personer med typ 1 men framför allt hos typ 2 diabetes är aktuell. Visserligen är testremsorna (inte apparaturen) för patienterna kostnadsfria inom ramen för läkemedelsförmånen, men för samhället dyra.
Totala kostnaden ligger på över 600 miljoner kronor år 2002. Kostnader för teststickor i Sverige enligt Apoteket AB blev 2004 553 MSEK och år 2005 enligt helt färsk statistik 555 MSEK, dvs en minskning, och överstiger därmed kostnaderna för alla våra diabetesläkemedel inklusive insulin. Enligt uppgift finns det inget enskilt läkemedel som uppnår samma kostnadsvolym. Fördelning av kostnaden i relation till ålder på patienterna framgår av bifogad figur från Stockholms läns landsting. Om bilden är representativ för riket kan man se att huvuddelen av de hjälpmedelskort avseende testremsor som expedieras avser patienter som är 55 år eller äldre. Visserligen ökar incidensen av diabetes markant i högre åldrar, med flera med mig hade möjligen förväntat sig en något större andel i yngre åldrar, där insulinbehandling är mer vanligt förekommande. En fråga som inställer sig är om testremsor kanske alltför frikostigt skrivs ut till personer som inte har insulinbehandling. Vid typ 1 diabetes finns fortfarande en underanvändning. Frågan diskuterade vid årets riksstämma av Carl Johan Östgren (et al) som talade över "kostnad och nytta av egenkontroller av blodsocker hos patienter med typ 2 diabetes i primärvården".
Denna spalt har inte för avsikt att ge rekommendationer hur ofta blodsockertester bör utföras hos olika patientgrupper, men en genomgång av gällande aktuella rekommendationer kan vara på sin plats. I våra egna rekommendationer från 2002 i DiabetologNytt http://www.diabetolognytt.com/detta_nummer3-02/artikel14.html avseende personer med typ 2 diabetes som behandlas med kost och/eller tabletter att "absolut behov av egenkontroll föreligger ej då risken för hypoglykemi är betydligt lägre än vid insulinbehandling. Det finns däremot behov av egenkontroll för framtagande av underlag för individuellt val av bästa behandling".
Denna bedömning överensstämmer i allt väsentligt med ADAs rekommendationer 2005 liksom den gjord av Läkemedelssakkunniga i Stockholms Läns Landssting, där egenmätning av glukos för denna patientgrupp kommenteras på följande sätt: "Vid kost- och tablettbehandlad diabetes finns det inget absolut behov av egenkontroll av blodsocker. Inledande egenmätning är av vikt för att patienten ska förstå värdet av livsstilsförändringar. Det är också väsentligt vid inställning av tablettbehandling. När målet för HbA1c har uppnåtts ska blodsockermätningarna glesas ur."Måhända skulle en hel del blodsockerkontroller hos denna patientgrupp kunna ersättas med återkommande av HbA1c (ev självmätningar) några gånger per år. I jämförelse med självmätning av glukos skulle detta kunna vara kostnadseffektivt.

Uppenbart är försäljning av testremsor en inkomstbringade verksamhet för de företag som marknadsför sig i Sverige och vi har på senare år sett ett ökande utbud av antalet produkter. För närvarande finns det nära 30 olika. Den situation vi just nu upplever är olika försök att hantera kostnaden genom regionala prisförhandlingar, och begränsningar av utbudet via "parallella system". Trots att läkemedelsförmånen är ett nationellt system, har utvecklingen visat på senare år att den tillämpas på olika sätt i olika delar av landet. Förskrivning av produkter sker via landstingens egna system parallellt i varierande grad i olika landsting. Denna utveckling anses av Socialstyrelsen inte vara i överensstämmelse med de intentioner som låg till grund för 1997 års läkemedelsförmån. Stefan Leufstedt, ordförande i Svenska Diabetesförbundet, har i en aktuell skrivelse till socialministern påpekat detta förhållandet. Mot den bakgrunden kan det vara av värde att beskriva läget ute i landet. Vad som komma skall är ovisst och heterogent.
I princip har idag alla landsting upphandling eller listor på "godkända" testremsor. Problemet är att de "godkända " listorna är olika i olika landsting. Dessutom sker distributionen olika. I Stockholms-landstingen har upphandlingen resulterat i att hjälpmedelskorten inte längre utnyttjas/gäller (utan ett databaserat beställningssystem) samt att distributionen inte längre sker via apoteken. Företrädare för diabetesvården i Stockholm har till vederbörande myndighet ställt ett antal frågor, som dock inte alla hitintills besvarats trots att det "nya" systemet införs från 2006-01-01. Visst vore det bra om de fyra stora dvs Socialstyrelsen (tillsyn), Apoteksbolaget (distribution), Läkemedelsförmånsnämnden (kvalitet och nationell samordning) samt Landstingen (som sitter på pengarna) kunde hitta en nationellt samlande princip. De flesta företrädare för vården är inte negativa till viss upphandling syftande till besparingar, men vi vill gärna delta än mer i processen och vi efterlyser bättre nationell enhetlighet.

DiabetologNytt på Internet i 10 år
Svensk Förening för Diabetologi var först ut inom den medicinska professionen i Sverige med en internetbaserad kunskapsspridning. Det startade som ett projekt inom KK-stiftelsen (Kunskap och kompetens) med på så sätt uppbyggnad av dagens plattform, script och gränssnitt. Under något år skedde mailutskick, som var populärt en period, med som mest 2.500 kollegor i utskicken. Nu då internet översvämmas av information har SFDs www ändå 135.000 besökare per månad, www.sdn.nu är Svenskt Diabetologiskt Nätverk med 7 olika användargrupper med lite olika aktivitet och lösenordsskyddat, Barndiabetes-, Vuxendiabetes-, Distriksläkardiabetes-, Diabetessköterske-, Dietist-, Diabetesfotvårdare-, och Psykologi-, Pedagogik Nätverk. Utan lösenord dygnet runt når man http://diabetolognytt.se/update/index.html med dagliga färska diabetesnyheter och www.diabetolognytt.se. Inget behov av lösenord. Det senare är mer ett arkiv med totalt 15.000 sidor sedan 1995, och på första www.diabetolognytt.se-sidan finns en lätt användbar sökmotor.

NDR 10 år
Till sist några ord om vår jubilar 2006, vårt Nationella Diabetes Register (NDR), som firar sitt 10-års jubileum. NDR är ett verkligt framgångskoncept för diabetesvården och den öppna redovisning på sjukhus och landstingsnivå har skett under lugna och konstruktiva former. Vi gratulerar lasarettet i Söderhamn som presenterade högst andel välbehandlade patienter 2005. Vi ser mycket fram mot fortsättningen av hur sjukhusen förhoppningsvis kan demonstrera ytterligare förbättringspotential, men också från resultaten från den öppna redovisningen i prel oktober 2006 från primärvården 2005. Antalet rapporterade patienter i NDR för 2005 tenderar uppgå till över 120 000! Stort tack till Er alla, och kanske detta år främst till Er i primärvården med där nu den största ökningen 2005, för ett fantastiskt arbete.
Ett första försök till validering av NDR-data från Skåne, var i huvudsak positiv, innebärande att det som rapporterats är sant. Däremot finns ett varierande bortfall och en mycket varierande mix av typ 1/typ 2 patienter på olika sjukhusmottagningar. Något som vi vill arbeta för och förbättra är migrationsmedicin i relation till NDR, att patienter bör kvarstå i NDR även i högre åldrar och också som rutin kvar i NDR efter överflyttning till njurmedicinsk vård.

2006 RÖKSLUTSÅRET
För 2006 gäller en storsatsning mot rökning. Någon verklig trend till mindre rökning är svårt att se under 10 år med NDR. Därför till ER alla, Ett Gott Nytt och Rökfritt 2006

Från
Ulf Adamson
Ordförande SFD


PÅMINNELSE!
Bästa Diabetolog-Nytt-läsare och Medlem i SFD!

Detta är en påminnelse om att betala medlemsavgiften. För endast 100 kronor får Du fyra nummer av den kunskapsdigra tidningen DiabetologNytt, tillgång till vår hemsida www.diabetolognytt.se och www.sdn.nu med totalt 15.000 sidor på nätet och med 135.000 besökare per månad. Dessutom kan Du deltaga i föreningens Vår- och Höstmöte till ett reducerat pris som medlem. Föreningen bevakar frågor av intresse för diabetesvården, rapporterar från nationella och internationella möten och ansvarar för det viktiga kvalitetsinstrumentet Nationella Diabetes Registret (NDR).

Dessvärre "glömmer" många att använda inbetalningskortet. Efter påpekande från vår revisor kommer nu av såväl ekonomiska som principiella skäl en uppstramning att ske. För att få fortsatt tillgång till tidning och medlemskap måste Du betala in 100 kr senast 060830. Om Du önskar avsluta Ditt medlemskap eller om något är oklart så kan Du skicka fax - faxnummer 031 27 00 87

Vill Du fortsätta Ditt medlemskap och få tidning etc: Vänligen BETALA DIREKT!

Med vänliga hälsningar

Åke Tenerz Kassör

PS. Om Du som läkare redan betalar automatiskt medlemsavgiften till SFD via Läkarförbundet kan Du vänligen bortse från dessa rader liksom inbetalningskortet. DS

 

 

|Upp|


Till Förstasidan - Diabetolognytt.com