Ordföranden har ordet
Kära Läsare av DiabetologNytt
SFD egen sektion i SLS
Midvitter natten är mörk och lång, men snart vänder
det! Vi ser fram mot den ljusnade vår. Men innan dess kan vi blicka
tillbaka på ett ovanligt händelserikt år! Låt oss
först gratulera varandra till vårt upptagande som fullvärdig
medlem i Svenska Läkaresällskapet. Beslutet togs enhälligt
vid sällskapets fullmäktigemöte i oktober, vilket innebär
att föreningen nu efter 18 års verksamhet blivit "myndig".
Vi får därmed mycket större tyngd som remissinstans och
samarbetspart inom allt som rör vård och omsorg kring sjukdomarna
vid diabetes. Vi har redan inom styrelsen känt av trycket av ett
ökande remissinflöde!
Riksstämman 2005
Något som också ligger i närminnet är intrycken
av 2005 års version av Svenska Läkarsällskapets Riksstämma,
där vi bidrog med ett digert men också välbesökt
program med rekordstort antal symposier (tre stycken), gästföreläsning
(professor Horowitz från Australien), liksom våra egna vetenskapliga
presentationer (föredrag och posters). Tack till Er alla som medverkade
till dessa mycket uppskattade aktiviteter, och grattis till pristagarna
för bästa poster respektive bästa föredrag.
Ett nytt inslag var parallella företagssponsrade symposier, något
som skall utvärderas inför kommande riksstämmor. Vissa,
men inte alla, av dessa möten var välbesökta. Föreningen
arrangerade också ett mycket uppskattat och välbesökt
kvällsmöte kring ett högaktuellt tema, nämligen konsensus
kring kontinuerlig glukosmonitorering under ledning av Per-Eric Lins.
Mer om detta på annan plats i tidningen!
SFDs riktlinjer för diabetes 2006
Ett angeläget tema under riksstämman, berörde föreningens
nya förslag till målvärden/ riktlinjer för personer
med diabetes. Föreningens vetenskapliga sekreterare Björn Eliasson,
hade före mötet fått i uppdrag att efterhöra vad
vi alla undrat över, nämligen när vårt förslag
kan bli föremål för officiell diskussion också med
Socialstyrelsen. Det besked vi idag kan ge är att det i Socialstyrelsens
verksamhetsplan finns en planering för första möten kring
uppdatering under hösten 2006.
Viktigt i sammanhanget är dock att betona att vi uppsatt visionära
mål. Självfallet är vi alla medvetna om det "omöjliga"
i att alla våra patienter skulle kunna uppnå ett nästan
nära normalt HbA1c värde (hos icke insulinbehandlade ner mot
5% med mono-S-metoden). Icke desto mindre bör vi alla sträva
däråt. Varje förbättring av HbA1c bör uppmuntras,
men samtidigt är individualiserade mål också en nödvändighet
och alltid rätt väg att gå! I avvaktan på "nya
nationella" riktlinjer, tycker vi att det är föreningens
uppgift, i analogi med exempelvis vår amerikanska motsvarighet ADA
(American Diabetes Association), att årligen i DiabetologNytt och
på webben sammanställa de styrdokument som föreningen
framtagit i samarbete med andra parter inom diabetesfältet, och då
främst med Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM),Endokrinologföreningen,
BLFs Sektion för Endokrinologi och Diabetes, Svensk Förening
för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD) och patient-organisationen
Svenska Diabetesförbundet (SDF).
Egenmätning av glukos
Ett oumbärligt verktyg att nå god kontroll hos insulinbehandlade
patienter är självtest av glukoshalten kapillärt. Dock
en förutsättning för detta är att personen i fråga
har kunskap och möjlighet att utnyttja mätresultaten till att
fatta adekvata beslut och åtgärder. Så är kanske
inte alltid fallet - och där får vi som läkare/sjuksköterskor
ta på oss en stor del av ansvaret. Det gör vi med lokala, regionala
och nationella initiativ de senaste åren. Frågan om mätstickorna
värde i vården av personer med typ 1 men framför allt
hos typ 2 diabetes är aktuell. Visserligen är testremsorna (inte
apparaturen) för patienterna kostnadsfria inom ramen för läkemedelsförmånen,
men för samhället dyra.
Totala kostnaden ligger på över 600 miljoner kronor år
2002. Kostnader för teststickor i Sverige enligt Apoteket AB blev
2004 553 MSEK och år 2005 enligt helt färsk statistik 555 MSEK,
dvs en minskning, och överstiger därmed kostnaderna för
alla våra diabetesläkemedel inklusive insulin. Enligt uppgift
finns det inget enskilt läkemedel som uppnår samma kostnadsvolym.
Fördelning av kostnaden i relation till ålder på patienterna
framgår av bifogad figur från Stockholms läns landsting.
Om bilden är representativ för riket kan man se att huvuddelen
av de hjälpmedelskort avseende testremsor som expedieras avser patienter
som är 55 år eller äldre. Visserligen ökar incidensen
av diabetes markant i högre åldrar, med flera med mig hade
möjligen förväntat sig en något större andel
i yngre åldrar, där insulinbehandling är mer vanligt förekommande.
En fråga som inställer sig är om testremsor kanske alltför
frikostigt skrivs ut till personer som inte har insulinbehandling. Vid
typ 1 diabetes finns fortfarande en underanvändning. Frågan
diskuterade vid årets riksstämma av Carl Johan Östgren
(et al) som talade över "kostnad och nytta av egenkontroller
av blodsocker hos patienter med typ 2 diabetes i primärvården".
Denna spalt har inte för avsikt att ge rekommendationer hur ofta
blodsockertester bör utföras hos olika patientgrupper, men en
genomgång av gällande aktuella rekommendationer kan vara på
sin plats. I våra egna rekommendationer från 2002 i DiabetologNytt
http://www.diabetolognytt.com/detta_nummer3-02/artikel14.html avseende
personer med typ 2 diabetes som behandlas med kost och/eller tabletter
att "absolut behov av egenkontroll föreligger ej då risken
för hypoglykemi är betydligt lägre än vid insulinbehandling.
Det finns däremot behov av egenkontroll för framtagande av underlag
för individuellt val av bästa behandling".
Denna bedömning överensstämmer i allt väsentligt med
ADAs rekommendationer 2005 liksom den gjord av Läkemedelssakkunniga
i Stockholms Läns Landssting, där egenmätning av glukos
för denna patientgrupp kommenteras på följande sätt:
"Vid kost- och tablettbehandlad diabetes finns det inget absolut
behov av egenkontroll av blodsocker. Inledande egenmätning är
av vikt för att patienten ska förstå värdet av livsstilsförändringar.
Det är också väsentligt vid inställning av tablettbehandling.
När målet för HbA1c har uppnåtts ska blodsockermätningarna
glesas ur."Måhända skulle en hel del blodsockerkontroller
hos denna patientgrupp kunna ersättas med återkommande av HbA1c
(ev självmätningar) några gånger per år. I
jämförelse med självmätning av glukos skulle detta
kunna vara kostnadseffektivt.
Uppenbart är försäljning av testremsor en inkomstbringade
verksamhet för de företag som marknadsför sig i Sverige
och vi har på senare år sett ett ökande utbud av antalet
produkter. För närvarande finns det nära 30 olika. Den
situation vi just nu upplever är olika försök att hantera
kostnaden genom regionala prisförhandlingar, och begränsningar
av utbudet via "parallella system". Trots att läkemedelsförmånen
är ett nationellt system, har utvecklingen visat på senare
år att den tillämpas på olika sätt i olika delar
av landet. Förskrivning av produkter sker via landstingens egna system
parallellt i varierande grad i olika landsting. Denna utveckling anses
av Socialstyrelsen inte vara i överensstämmelse med de intentioner
som låg till grund för 1997 års läkemedelsförmån.
Stefan Leufstedt, ordförande i Svenska Diabetesförbundet, har
i en aktuell skrivelse till socialministern påpekat detta förhållandet.
Mot den bakgrunden kan det vara av värde att beskriva läget
ute i landet. Vad som komma skall är ovisst och heterogent.
I princip har idag alla landsting upphandling eller listor på "godkända"
testremsor. Problemet är att de "godkända " listorna
är olika i olika landsting. Dessutom sker distributionen olika. I
Stockholms-landstingen har upphandlingen resulterat i att hjälpmedelskorten
inte längre utnyttjas/gäller (utan ett databaserat beställningssystem)
samt att distributionen inte längre sker via apoteken. Företrädare
för diabetesvården i Stockholm har till vederbörande myndighet
ställt ett antal frågor, som dock inte alla hitintills besvarats
trots att det "nya" systemet införs från 2006-01-01.
Visst vore det bra om de fyra stora dvs Socialstyrelsen (tillsyn), Apoteksbolaget
(distribution), Läkemedelsförmånsnämnden (kvalitet
och nationell samordning) samt Landstingen (som sitter på pengarna)
kunde hitta en nationellt samlande princip. De flesta företrädare
för vården är inte negativa till viss upphandling syftande
till besparingar, men vi vill gärna delta än mer i processen
och vi efterlyser bättre nationell enhetlighet.
DiabetologNytt på Internet i 10 år
Svensk Förening för Diabetologi var först ut inom den medicinska
professionen i Sverige med en internetbaserad kunskapsspridning. Det startade
som ett projekt inom KK-stiftelsen (Kunskap och kompetens) med på
så sätt uppbyggnad av dagens plattform, script och gränssnitt.
Under något år skedde mailutskick, som var populärt en
period, med som mest 2.500 kollegor i utskicken. Nu då internet
översvämmas av information har SFDs www ändå 135.000
besökare per månad, www.sdn.nu
är Svenskt Diabetologiskt Nätverk med 7 olika användargrupper
med lite olika aktivitet och lösenordsskyddat, Barndiabetes-, Vuxendiabetes-,
Distriksläkardiabetes-, Diabetessköterske-, Dietist-, Diabetesfotvårdare-,
och Psykologi-, Pedagogik Nätverk. Utan lösenord dygnet runt
når man http://diabetolognytt.se/update/index.html
med dagliga färska diabetesnyheter och www.diabetolognytt.se.
Inget behov av lösenord. Det senare är mer ett arkiv med totalt
15.000 sidor sedan 1995, och på första www.diabetolognytt.se-sidan
finns en lätt användbar sökmotor.
NDR 10 år
Till sist några ord om vår jubilar 2006, vårt Nationella
Diabetes Register (NDR), som firar sitt 10-års jubileum. NDR är
ett verkligt framgångskoncept för diabetesvården och
den öppna redovisning på sjukhus och landstingsnivå har
skett under lugna och konstruktiva former. Vi gratulerar lasarettet i
Söderhamn som presenterade högst andel välbehandlade patienter
2005. Vi ser mycket fram mot fortsättningen av hur sjukhusen förhoppningsvis
kan demonstrera ytterligare förbättringspotential, men också
från resultaten från den öppna redovisningen i prel oktober
2006 från primärvården 2005. Antalet rapporterade patienter
i NDR för 2005 tenderar uppgå till över 120 000! Stort
tack till Er alla, och kanske detta år främst till Er i primärvården
med där nu den största ökningen 2005, för ett fantastiskt
arbete.
Ett första försök till validering av NDR-data från
Skåne, var i huvudsak positiv, innebärande att det som rapporterats
är sant. Däremot finns ett varierande bortfall och en mycket
varierande mix av typ 1/typ 2 patienter på olika sjukhusmottagningar.
Något som vi vill arbeta för och förbättra är
migrationsmedicin i relation till NDR, att patienter bör kvarstå
i NDR även i högre åldrar och också som rutin kvar
i NDR efter överflyttning till njurmedicinsk vård.
2006 RÖKSLUTSÅRET
För 2006 gäller en storsatsning mot rökning. Någon
verklig trend till mindre rökning är svårt att se under
10 år med NDR. Därför till ER alla, Ett Gott Nytt och
Rökfritt 2006
Från
Ulf Adamson
Ordförande SFD
PÅMINNELSE!
Bästa Diabetolog-Nytt-läsare och Medlem i SFD!
Detta är en påminnelse om att betala medlemsavgiften.
För endast 100 kronor får Du fyra nummer av den kunskapsdigra
tidningen DiabetologNytt, tillgång till vår hemsida www.diabetolognytt.se
och www.sdn.nu med totalt 15.000 sidor
på nätet och med 135.000 besökare per månad. Dessutom
kan Du deltaga i föreningens Vår- och Höstmöte till
ett reducerat pris som medlem. Föreningen bevakar frågor av
intresse för diabetesvården, rapporterar från nationella
och internationella möten och ansvarar för det viktiga kvalitetsinstrumentet
Nationella Diabetes Registret (NDR).
Dessvärre "glömmer" många att
använda inbetalningskortet. Efter påpekande från vår
revisor kommer nu av såväl ekonomiska som principiella skäl
en uppstramning att ske. För att få fortsatt tillgång
till tidning och medlemskap måste Du betala in 100 kr senast
060830. Om Du önskar avsluta Ditt medlemskap eller om något
är oklart så kan Du skicka fax - faxnummer 031 27 00 87
Vill Du fortsätta Ditt medlemskap och få tidning
etc: Vänligen BETALA DIREKT!
Med vänliga hälsningar
Åke Tenerz Kassör
PS. Om Du som läkare redan betalar automatiskt medlemsavgiften
till SFD via Läkarförbundet kan Du vänligen bortse från
dessa rader liksom inbetalningskortet. DS
|Upp|
|