Folkhälsopolitisk rapport 2005

För två år sedan fick Sverige ett övergripande mål för folkhälsan. Elva målområden antogs av riksdagen. Nu har den första uppföljningen presenterats av Folkhälsoinstitutet. Den visar att utvecklingen går framåt på en del punkter, samtidigt har hälsan försämrats bland många invånare. Särskilt oroväckande är utvecklingen bland unga kvinnor och invandrare.
Folkhälsoinstitutet (FHI) är den myndighet som fått i uppdrag att följa upp folkhälsopolitiken, men totalt har 22 stycken statliga myndigheter deltagit i arbetet med att ta fram rapporten, berättar Gunnar Ågren, generaldirektör på FHI. Dessutom har alla landsting intervjuats och alla kommuner har fått svara på en enkät. Med hjälp av det underlag man fått fram har 400 förslag utformats. Av dem lyfter FHI fram 42 av särskilt stort intresse.
- Flera av förslagen har bäring på flera områden. Bland annat vill vi stärka arbetet mot långtidsarbetslöshet och diskriminering, säger enhetschefen Bernt Lundgren och berättar att Sverige haft en form av folkhälsorapportering ända sedan folkbokföringen infördes på 1700-talet. Men det här är första gången vi har en systematiskt folkhälsopolitik, och meningen är att regeringen från och med nu ska få en ny rapport vart fjärde år.

Många fallolyckor bland äldre
- Vi har varit bra på det förebyggande arbetet inom många områden. Till exempel har trafikolyckorna minskat och vi är fortfarande bra på att förebygga barnolycksfall. Å andra sidan har vi inte alls lyckats med det förebyggande arbetet när det gäller fallolyckor bland äldre. Det är den typ av olycka som orsakar de överlägset största kostnaderna och dödstalen. Behandlingen av höftledsfrakturer kostar 4,7 miljarder kronor om året. Det här är ett bra exempel på ett område som skulle kunna förbättras, säger han. Därför föreslår Folkhälsoinstitutet att kommunerna tar fram preventiva åtgärdsprogram.
- Det kan handla om att ge dem äldre hjälp med att sätta upp gardiner och byta lampor. Just lampbyte är faktiskt en väldigt vanlig orsak till frakturer, som dels kan leda till en förtidig död, men de ger även höga kostnader för samhället. Varje höftfraktur kostar 250 000 kronor så det är klart att ett bättre förebyggande arbete på det området skulle vara lönsamt, säger Göran Ågren och berättar att under år 2001 dog 1 100 personer över 65 år till följd av fallskador. 42 000 personer var tvungna att uppsöka sjukhus av samma anledning.

Vi röker mindre
Rökningen är däremot ett område där det preventiva arbetet fungerat. Nu är det bara omkring 15 procent av den vuxna befolkningen som röker, vilket är den lägsta siffran i Europa.
- Vi har dessutom goda skäl att tro att den kommer att minska ytterligare efter det rökförbud som införts, säger Bernt Lundgren.
- Man skulle kanske kunna tycka att vi kan lämna tobaksfrågan åt sidan, men riksdagen har antagit ett delmål som innebär att vi användandet ska minska ytterligare, och därför måste satsa ännu mer på detta. FHI föreslår att tobakspriset höjs och att det internationella samarbetet kring tobaksfrågor blir bättre. - Vi har också den högsta alkoholkonsumtionen vi haft på 100 år. Det är vi i allra högsta grad oroade över, säger han.

Den psykiska ohälsan ett stort hot
Men den allra största försämringen av folkhälsan står den psykiska ohälsan för.
- Vi kan konstatera att Sverige har en väldigt hög sjukfrånvaro, 15 procent av den arbetsföra befolkningen jobbar inte på grund av sjukdom, säger Gunnar Ågren. Av årets 360 dagar är de svenska männen i genomsnitt borta 34 dagar från jobbet, kvinnorna 50. 800 000 av svenskarna jobbar inte överhuvudtaget på grund av att de är sjuka eller förtidspensionerade. Ökningen av andelen människor med sömnsvårigheter sedan 80-talet är avsevärd, och i dagsläget äter sex procent av befolkningen antidepressiv medicin.
- Den psykiska ohälsan drabbar kvinnor i betydligt högre grad än män. Vi ser också en åldersfaktor: det verkar som att de framförallt är de unga som fått en sämre psykisk hälsa. Det finns säkert många orsakar till den försämrade hälsan, men vi påpekar bland annat att det finns ett starkt samband mellan upplevelsen av att känna sig kränkt och psykiska ohälsa, säger Gunnar Ågren. Bland kvinnor i åldern 18 till 20 år säger sig 47 procent ha blivit kränkta, medan 33 procent av männen uppger samma sak. Även bland personer med invandrarbakgrund är det vanligt att man anser sig ha blivit kränkt.
- Den starka kopplingen vi fann mellan upplevt kränkning och nedsatt psykiskt välbefinnande var lite överraskande för oss, säger han. Bland de som utsätts för upprepade kränkningar är psykisk ohälsa två till tre gånger vanligare än bland resten av befolkningen. Den psykiska ohälsan står för en tredjedel av sjukskrivningarna bland kvinnor och en femtedel bland män.

Fyra sjukdomsgrupper dominerar
Psykiska sjukdomar är en av de fyra sjukdomsgrupper som dominerar i Sverige, enligt en forskargrupp vid Karolinska Institutet som beräknat den svenska sjukdomsbördan (enligt den modell som WHO använder). Förutom psykiska sjukdomar hör även hjärt- kärlsjukdomar, cancersjukdomar och skador till dem fyra. Tillsammans står de för 70 procent av sjukdomarna bland Sveriges befolkning.
- En väldigt stor del av sjukdomsbördan är påverkbar genom insatser. Det har uppskattats att man kan minska hjärt- kärlsjukdomarna med omkring 50 procent genom systematiska och förebyggande åtgärder, säger Gunnar Ågren. Bland män är det vanligast med hjärt- kärlsjukdomar, hos kvinnor är i stället de psykiska sjukdomarna dominerande. Och prognosen är att den psykiska ohälsan kommer att stå för en större del än hjärt- kärlsjukdomarna även totalt sett om några år.
- Samtidigt ser vi att den fysiska aktiviteten minskar och medelvikten ökar. Elva procent lider av fetma, vilket hotar folkhälsan avsevärt. Det är viktigt att försöka påverka de samhällsfaktorer som medverkar till minskad fysisk aktivitet och överkonsumtion av energirik och näringsfattig mat, menar FHI, som föreslår att "stödjande miljöer för fysisk aktivitet och goda matvanor utvecklas".

Frihet från könsrelaterat våld
Dessutom vill Folkhälsoinstitutet att det ställs upp ett helt nytt folkhälsomål; frihet från könsrelaterat våld. - Det könsrelaterade våldet måste kartläggas bättre, statistiken är för dålig idag, säger Bernt Lundgren. Man kan ofta inte särskilja när män och kvinnor drabbas. Men vi vet att många kvinnor känner sig hotade eller utsatta för våld, dels på arbetsplatserna, men även i hemmen, säger han och hänvisar till undersökningar som visar att 16 procent av de förvärvsarbetande kvinnorna uppger att de har utsatts för sexuella trakasserier på arbetsplatsen under det senaste året. 12 procent har utsatts för våld i en parrelation och 22 procent av 18-24-åringarna har upplev våld från någon man.
- Samtidigt ökar sexualbrotten, och på grund av överfallsrisken aktar sig många kvinnor för att utnyttja gemensamma motionsområden och grönområden. Det är kanske det största problemet; att halva befolkningen får sina möjligheter inskränkta samtidigt som de känner rädsla. Det leder även till att de avstår från fysiska aktiviteter, vilket naturligtvis påverkar hälsan ytterligare, säger han.

Fakta/Folkhälsopolitisk rapport 2005:
Folkhälsopolitisk rapport 2005 har tagits fram av Folkhälsoinstitutet i samarbete med drygt 20 andra statliga myndigheter. Det är den första i sitt slag, och tanken är att det ska komma en ny vart fjärde år. Underlaget bygger bland annat på en stor enkät som skickats till 60 000 människor. Några av de förslag som läggs fram i årets rapport är; en kraftfullare satsning på föräldrastöd, mer förebyggande insatser inom vården, ökad kompetens kring psykisk ohälsa på ungdomsmottagningarna, utbyggnad av en effektiv rökavvänjning, prioritering av äldre i det skadeförebyggande arbetet, samt insatser för en minskad tillgänglighet av alkohol och ett minskat berusningsdrickande.
- Jag vill vända på tesen "en bra ekonomi ger bättre hälsa". Hälsan har en avgörande betydelse för Sveriges ekonomi. Friska personer jobbar effektivare, de har fler produktiva år, lär sig nya saker bättre, är mer kreativa. Dessutom går en mindre andel av resurserna åt till vård och omvårdnad om vi skulle vara friskare. En investering i folkhälsa är väldigt lönsamt även i rent monetära termer.

Sveriges elva folkhälsomål:
- Delaktighet och inflytande i samhället
- Ekonomisk och social trygghet
- Trygga och goda uppväxtvillkor
- Ökad hälsa i arbetslivet
- Sunda och säkra miljöer och produkter
- En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
- Gott skydd mot smittspridning
- Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa
- Ökad fysisk aktivitet
- Goda matvanor och säkra livsmedel
- Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhäller fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande

HM

|Upp|