RIKTLINJER DIABETES 2006

Ett förslag från Svensk Förening för Diabetologi till interimistiska riktlinjer för diabetesbehandlingen publicerades för ett år sedan i DiabetologNytt (Nr 1, 2005; http://www.diabetolognytt.se/detta_nummer01-2005/artikel3.html). Förslaget, som stöddes av bland andra SFSD och Barnläkarföreningens Sektion för Endokrinologi och Diabetes, mottogs på det hela taget väl och har gett upphov till en stimulerande diskussion om riktlinjer, mål och möjligheter att uppnå uppsatta behandlingsmål. Uppfyllelsen av 1999 års behandlingsmål har förvisso sakta förbättrats, men gapet mellan målen och de kliniska resultat som ses i den kliniska verkligheten är fortfarande otillfredsställande stort (1, 2).
Vid Svenska Läkarsällskapets Riksstämma 2005 arrangerades ett sektionssymposium 30 november med titeln: Lägre men mer individualiserade mål för diabetesbehandlingen. Vid det mycket välbesökta symposiet gavs bakgrunden till de nya redan etablerade målen för blodtrycks- och blodlipidbehandlingen, liksom ett värdefullt inlägg om konsten att individualisera mål och behandling i klinisk praktik. Dessutom sammanfattades det underlag som finns för de internationella rekommendationer (ADA och IDF t.ex.) för behandlingsmål som redan finns för glykemisk kontroll.
Från styrelsens i SFD sida upplever vi att det råder god samsyn inom diabetesprofessionerna inklusive allmänmedicin om att de nu föreslagna riktlinjerna är användbara i avvaktan på Socialstyrelsens officiella revision. Arbetet med denna startar under andra hälften av 2006, enligt Kjell Asplund, SoS, den 12/1 2006. Styrelsen i SFD har tagit intryck av den mycket värdefulla diskussion som pågått under året och betonar ytterligare att behandlingsmålen vid typ 2 diabetes i ännu högre grad måste individualiseras beroende på den kliniska bilden och rådande behandling.
För att sammanfatta några av de viktigaste slutsatserna efter den diskussion som förts under 2005:

• Det är uppenbart att målen för diabetesbehandlingen (glykemisk kontroll, blodtryck, blodlipider) bör anpassas till internationellt etablerade nivåer
• Betydelsen av individualisering av mål och behandling är avgörande både vid typ 1 och typ 2 diabetes
• Hos många patienter är det orealistiskt att ens närma sig de generella behandlingsmålen (t.ex. äldre, psykiskt sjuka, vissa barn och ungdomar)
• Kostbehandlade patienter i primärvård och vid medicinkliniker bör ha HbA1c-nivåer som är lägre eller i nivå med övre normalvärdet
• SFD välkomnar en fortsatt diskussion om mål och medel för diabetesbehandlingen, och ser fram mot det arbete i Socialstyrelsens regi som kommer leda fram till nya officiella riktlinjer för vård och behandling av diabetes. Intill dess hoppas vi att målen i bifogade tabell kan vara till stöd och hjälp i diabetesvården.

Stockholm och Göteborg
den 12 januari 2006

Ulf Adamson, Ordförande
ulf.adamson@ds.se

Tomas Fritz, Distriktsläkare
tomas.fritz@slpo.sll.se

Björn Eliasson, Vetenskaplig sekr
bjorn.eliasson@medic.gu.se

Referenser
1. Gudbjörnsdottir S, Nilsson, PM, Cederholm J, Eliasson B, Berne C. Förbättrad diabetesvård och sjunkande riskfaktorer i ny rapport från det nationella diabetesregistret NDR. Läkartidningen. 2004;101:3790, 3793-7.

2. Eliasson B, Cederholm J, Nilsson P, Gudbjörnsdóttir S for the steering committee of the Swedish National Diabetes Register. The gap between guidelines and reality: Type 2 diabetes in a national diabetes register 1996-2003. Diabet Med 2005:22:1420-6.

|Upp|