Recension av Fettskrämd l

Recension av Fettskrämd, skriven av Lars-Erik Litsfeldt. Utgiven på Optimal förlag 2005 Pris: 250 SEK

Så var det dags igen. Med en person som utifrån sin egen lyckade viktminskning vill berätta hur felaktiga myndigheternas råd är och hur mycket bättre hans, på sig själv utprövade, metod är. Lars Erik Litsfeldt fick år 2001 diagnos diabetes typ-2 och ordinerades omedelbart mediciner och en sträng diet på bland annat grovt bröd, grönsaker och lättprodukter samt att motio-nera mera. Han formulerar diabetikerexperternas rekommendationer som "60% socker, 20% protein och 20% fett".
Tio månader senare fick författaren en liten hjärtinfarkt trots att han följt kostrekommendationerna och motionerat varje dag. Ett år efter konstaterandet av hans diabetes hade Litsfeldt lyckats få ner HbA1c-värdet till 5,8% - men viktnedgången var högst måttlig. Han beslöt sig för att pröva något radikalt annorlunda. Han valde att "så långt som möjligt minska kroppens produktion av insulin genom att hålla sig till fett som energikälla." Bacon, ägg och grädde in - bröd, pasta, ris ut. Lågkolhydratmetoden m.a.o. Vi har hört det förut, eller?! Författaren föredrar dock att kalla det för "kontrollerat kolhydratintag": 5% kolhydrater, 25% proteiner och 70% fett. Författaren lyckades med denna metod gå ner många kilon och ytterligare förbättra sitt blodsockervärde.
Lars-Erik Litsfeldt inleder boken med ett kapitel med genomgång av näringslära, fortsätter med ett annat som inriktar sig på hur det har kunnat bli så divergerande åsikter bland forskare beträffande bäst sammansatt kost, har några historier om individer i extrem miljö och så avslutar han med lite recept och kolhydratlistor och en snålvattenframdrivande beskrivning av hur man räddar allt fettet i sin stekta bacon så att inget går förlorat.
Lars Erik Litsfeldt har en rapp kvällstidningsstil; han blandar och ger friskt bland gammal och ny forskning, väljer ut det som bekräftar de egna hypoteserna på just det sätt som är möjligt för en fri författare men knappast för en seriöst granskande forskare - samtidigt som han har ett kapitel om just detta tillvägagångssätt hos forskare med annan "trosriktning" när det gäller kost. Han lättar upp ämnet genom skämtsamma kommentarer i stil med; "Men de vet och jag vet att grönsaker är något som bara trillar av gaffeln och det lilla man lyckas få i sig gör knappast att man blir så mätt som de påstår. Dessutom ser de helst att man tillbringar resten av sin lediga tid med att kippa efter andan kämpande i en klorstinkande kommunal simbassäng". Han är ironisk mot Livsmedelsverkets rekommendationer, jämför dem med sumobrottarnas diet, utan att närmre påpeka att de är tänkta som rekommendationer för normalviktiga, friska personer och ingen specialkost för viktnedgång.
På omslaget finns, förutom författarens glada nuna, ett (för vetenskaplighetens skull?) citat av fysikprofessor Bodil Jönsson om hur bra den här boken är. Författaren hänvisar flera gånger till dr. Ulf Ravskov som Bodil Jönsson i sin tur i en av sina tidigare böcker har agerat vapendragare för då hon uttryckte att han var oförtjänt ifrågasatt beträffande sin forskning om kolesterolmyterna. Ett av de båda förorden är skrivet av professor emeritus Lars Werkö, som menar att författaren har ovanligt goda förutsättningar att analysera den relevanta litteraturen och bedöma bakgrunden till de olika förslag om kost som kommit fram under de senaste decennierna eftersom författaren varit skattejurist och varit van att gräva fram sanningen...
Boken kan ses som ett roande debattinlägg - och en viss ödmjukhet inställning bör experterna ändå ha när det gäller detta med att gå ner i vikt - vad som passar den ene kanske ej passar den andre. Sista ordet är knappast sagt i ämnet - i USA har Joslin Diabetes Center 2005 man nyligen ändrat rekommen-dationerna för överviktiga patienter med typ 2 diabetes till att andelen kolhydrater satts till 40% och man avråder från renframställt socker eller stärkelserika kolhydrater som exempelvis vitt bröd, potatis, i Sverige är man ännu ej där.
Det finns mycket skrivit om ämnet viktnedgång - som de flesta väl ändå menar är relativt enkelt i jämförelse med att behålla sin nya, lägre vikt... Om jag får komma med en liten personlig åsikt så är livsstilen det allvarligaste hotet, barnens främst, men även naturligtvis hos oss vuxna för egen del och därför att det är vi som styr barnens. Frestelserna är oändliga; nyss beställde jag några böcker genom Internet med några fingerklick. För ett par år sedan hade jag skuttat nerför trapporna, plockat fram cykeln och själv drivit mig fram de ca 4-5 km som tur/retur-färden till bokhandeln hade krävt. Jag finner en tragik i efterfrågan på alla olika koster - med en uppsjö av nya böcker i detta ämne i julhandelns boklådor, och TV-Mat-Tina i Skåne finns nu också på frimärke. Mat har tappat något av sin starka positiva psykologiska laddning; närhet och ömhet mellan mor och barn i amningsstunden, mat som socialt trivsamt kitt mellan två livskamrater och goda vänner. Framförallt har vi tappat bort ett naturligt förhållande till kroppens egen förmåga att reglera aptiten och näringsintaget i förhållande till vår fysiska aktivitet. Rör Dig mera så kan Du njuta mera!

Ylva Öman Psykolog

Recension av Fettskrämd ll

Lars-Erik Litsfeldt som har skrivet boken "Fettskrämd" använder bra liknelser för att förklara mekanismer och förlopp i kroppen. Han berättar i boken att han har diabetes typ 2 och hur han själv behandlat sin diabetes genom att börja motionera och gå ner i vikt, vilket är samma strategi som vi använder inom vården. När han berättar om den diet som han äter, så visar det sig vara en låg-kolhydratdiet och som inte täcker energibehovet. Det är alltid positivt med ett nytänkande, men jag saknar uppgifter på hur blodfetterna påverkas av denna dietregim.
Dieten innehåller kött, fågel, fisk, skaldjur, ägg, ost, smör, grädde creme fraiche, oljor, svamp, oliver, nötter, mandel och grönsaker som växt ovan jord (t ex broccoli, sallad, sparris, spenat), bär, koffeinfritt kaffe och grönt te. Livsmedel som inte får förekomma på matbordet är stärkelse i form av rotfrukter inklusive potatis, majs, ris, pasta, couscous, ärtor och bönor, frukt, bröd och alla andra spannmålsprodukter som gröt, müssli, gryn och mjöl till redningar, lightprodukter (lightost, lättmargarin, minimjölk, lättmajonnäs), socker samt drycker som mjölk, juice, läskedrycker och saft. Han förordar att ha vispgrädde i det koffeinfria kaffet, smör på de varma grönsakerna och olja på de kalla grönsakerna.
En dags meny kan se ut på följande sätt: Frukost: omelett med bacon (där man är noga med att få med allt baconfettet i omeletten) och spenat. Lunch: kokt fisk med skirat smör, kokt spenat och broccoli. Middag: rökt skinka med pepparrotsgrädde, gorgonzolafylld kycklingfilé i baconrock, varma och kalla grönsaker med smör samt ostbricka (utan bröd och kex) och oliver. Fika: fläsksvålar. Egentligen anser han att fika inte behövs, så jag blir förvånad över att han har fika-alternativ med. Han medger att det är en svår diet att följa, speciellt i början och sedan i perioder. Han syndar då med att ta en frukt. Själv har han lördag som "syndardag", annars skulle han inte klara det. Då äter han en frukt. Det viktiga vid viktnedgång är att resultatet håller sig långsiktigt. Det borde vara svårare att hålla denna diet under en längre tid, om det är svårt i kortare perioder. Jag har inte sett några långtidsstudier, som visar ett positivt resultat med denna diet.
I Litsfeldts kost kommer 75 procent av energin från fett, där mättat fett utgör huvudparten av fett. Halten energi från protein och kolhydrater är 25 procent respektive 5 procent. I de nationella rekommendationerna i Sverige (1), Norden (2), Europa (3) och USA (4) för den friske eller för den individ som har övervikt eller diabetes finns inte denna kostregim. Rekommendationen är i stället 25-30 % av energin från fett varav < 10 % av energin får komma från mättat fett, 55-60 % av energin från kolhydrater och 10-20 % av energin från protein samt 27-30 gram fibrer/dag. En annan rekommendation är att 60-70 % av energin får komma från fett och kolhydrater tillsammans. För viktnedgång är det energibalansen som är intressant. Om energiintaget är lägre än energibehovet, så sker alltid en viktnedgång på alla individer. Ur viktsynpunkt är det inte intressant om energin kommer från kolhydrater eller fett!
Lisfedts påstående att man går upp i vikt vid ett kraftigt insulinpåslag för att fett då inlagras i cellerna, bygger på att energiintaget är större än energibehovet! Om jag har ett energibehov på 1800 kcal och jag konsumerar 1400 kcal i form av kolhydrater så går jag inte upp i vikt. Fettväven skulle minska lika mycket, om jag istället skulle äta 1400 kcal från fett. Finns det inget överskott av energi så kan inte insulin lagra in varken fett eller kolhydrater och är då inte anabolt! 1 gram fett innehåller ca 9 kcal och 1 gram kolhydrater eller protein ger 4 kcal. Vi äter mest av det mättade fettet. Vid en näringsberäkning innehöll innehöll denna diet mer mättat fett (35 % energi ) än vad rekommendationen är av totala fettintaget. Rekommendationen för mättat fett är 8-10 % av energin.
I de nationella rekommendationerna beror den låga fetthalten på att det är visat att mättat fett ger ett högt LDL-kolesterol (ont kolesterol= orsakar hjärtkärlsjukdom) (5) och sänker skyddsfaktorn mot hjärt-kärlsjukdom, HDL-kolesterol (6). Det enkelomättade fettet höjer skyddsfaktorn, det goda HDL-kolesterolet (7). Författaren tar tyvärr inte upp att mättat fett ökar insulinresistensen och att enkelomättat fett sänker den(8,9). Grynberg konstaterar i en översiktsartikel att mättat fett gav en progressiv ökning av blodtrycket (10). Intaget av mättat fett sjönk i Finland från 19 till 14% mellan 1982 och 2002 och i Norge från 21 till 15% mellan 1975 till 2001. Mortaliteten i hjärt-kärlsjukdom har minskat med mer än hälften sedan 1970 både i Finland och Norge. 30 -50 % av reduktionen beror på ett sänkt kolesterolvärde i Norge och Finland.
På WHO:s hemsida går att läsa att mortaliteten i ischemisk hjärtsjukdom minskade per 100 000 kvinnor och män i åldern 25-64 år, se tabell.


Tabell. Mortaliteten i ischemisk hjärtsjukdom per 100 000, kvinnor och män i åldern 25-64 år

Trots detta hävdar Lifstedt att det inte finns ett samband mellan intaget av mättat fett och dödligheten i hjärt-kärlsjukdom. Sambandet mellan ett minskat kolesterolvärde och en minskning i kranskärlssjukdom visas i de placebokontrollerade interventionsstudierna, ALLHAT, LRC, LIPID, HPS, CARE, AFCAPS, ASCOT, WOSCOPS, POSCH, PROSPER och 4S sammanfattade i Läkartidningen 2004;13:1218-22.
I en epidemilogisk studie jämfördes effekten mellan en typ av Medelhavskost och en kost med låg fetthalt på 169 individer med moderat risk för hjärt-kärlsjukdom. Trots att försökspersonerna inte gjorde förändringar som nådde det uppsatta målet med ökat protein, kolhydrat och fiberintag samt fettkvaliteten förbättrades (minskad mängd av mättat fett och ökat enkelomättat och fleromättat fett), så blev BMI, cholesterol, triglycerider, insulinnivån och blodglukosnivån signifikant bättre efter 3 månader. Minskningen av total cholesterol, triglycerider och insulinnivån var fortfarande signifikant efter justering för BMI. Data predikterade en reduktion på 9% i hjärtkärlsjukdom med den fettlåga kosten och 15%:s reduktion med denna Medelhavskost (11). Transfett i mejerifett har samma inverkan på blodfetterna som mättat fett har (10). Då Litsfeldts mat har en hög halt av transfett då det inte sparas på varken grädde eller fet ost.
Resonemanget om kolesterol, som förs i boken är den information patienterna fick på -70-talet. Då begränsade man kolesterolintaget för att inte få ett högt kolesterolvärde. Idag visar forskningen precis vad författaren säger i boken, att kroppen anpassar mängden kolesterol i kroppen genom att tillverkat kolesterol för att kompensera ett lågt kolesterolintag. Av denna anledning nämns inte kolesterolintaget i de aktuella näringsrekommendationerna. Det kraftiga insulinpåslaget erhålls vid konsumtion av snabbt blodsockerhöjande mat, vilket inte ingår i rekommendationerna vid metabola syndromet och diabetes (1,2,3,4). Alla kolhydrater påverkar inte blodsockret på samma sätt och rankas därför efter sin blodsockerhöjande förmåga, Glykemiskt index (12).
Det är mycket viktigt att vara uppmärksam på detta. Detta nämner inte Litsfeldt i sin bok. Det är till och med så att kolhydratens molekylstorlek inte har betydelse (12). 55-60 energiprocent från kolhydrater bygger på långsamt blodsockerhöjande mat, som ger en lång mättnadskänsla och inga kraftiga blodsockerfall med sötsug pga ett svagt insulinpåslag. Det är dessutom så att långsamt blodsockerhöjande kolhydrater förbättrar LDL-kolesterol och ökar HDL-kolesterol på samma sätt som enkelomättat fett gör (13, 14). Alla ärtor och bönor som är uteslutna i Litsfeldts diet ger svagt insulinpåslag (12).
Att äta lite men ofta och att då äta långsamt blodsockerhöjande mat medför en minskad insulinresistens pga att koncentrationen av de fria fettsyrorna trycks ner till en låg nivå (15, 16). Litsfeldt hävdar att styrketräning minskar insulinresistensen, men det kan varje insulinbehandlad patient intyga att då krävs det samma insulindos. Det är promenader, löpning, simning, skidåkning etc som ökar insulinkänsligheten.
Förutom att författaren för ut ett kostbudskap som är förödande så är det allvarligt att Litsfeldt menar att forskningen sällan är seriös. Han påstår att rutinerna runt en publicering av en studie i en vetenskaplig tidskrift är sådana, att granskarna som bedömer kvaliteten av studien inte godkänner den om forskningsresultatet inte stämmer med vad granskaren vill att resultatet ska vara. Han ger också exempel på att forskarna tar fram suddgummit och suddar ut resultat i en korrelationsanalys för att få det att stämma med forskarens egen teori.
Litsfeldt själv refererar till Richard Bernsteins bok från 1997, Dr Bernstein´s Diabetes Solution och U Ravnskovs bok The Cholesterol Myths och Sanningens dödgrävare av Broad & Wade från 1983. Det är alltså inte studier på flera håll som visat samma sak som Litsfeldt refererar till. Det ligger kanske något i vad en av årets nobelpristagare sa i ett föredrag, att i en bok kan man skriva vad som helst för att få tryckas, men en studie genomgår en granskning av flera experter för att få tryckas. (Experterna granskar samtidigt fast de inte vet om varandra). Det är en kvalitetsbedömning av material, metoden, design och studieprotokoll som ger resultatet som bedöms.

Referenser

1. Svenska Näringsrekommendationer 2005. 4:e upplagan Svenska Livsmedelsverket, Uppsala.
2. Becker W. New Nordic nutrition recommendations 2004. Physical activity as important as good nourishing food] Lakartidningen. 2005 Sep 26-Oct 2;102(39):2757-8, 2760-2. Review. Swedish.
3. Evidence-based nutritional approaches to the treatment and prevention of diabetes mellitus. Nutr med Cardivasc Dis. 2004; 14: 373-394.
4. Anderson JW, Randles KM, Kendall CW, Jenkins DJ.Carbohydrate and fiber recommendations for individuals with diabetes: a quantitative assessment and meta-analysis of the evidence. J Am Coll Nutr. 2004 Feb;23(1):5-17. Review.
5. Allman-Farinelli MA, Gomes K, Favaloro EJ, Petocz P. A diet rich in high-oleic-acid sunflower oil favorably alters low-density lipoprotein cholesterol, triglycerides, and factor VII coagulant activity.J Am Diet Assoc. 2005 Jul;105(7):1071-9.
6. Varady KA, Jones PJ. Combination diet and exercise interventions for the treatment of dyslipidemia: an effective preliminary strategy to lower cholesterol levels? J Nutr. 2005 Aug;135(8):1829-35. Review.
7. Jenkins DJ. Optimal diet for reducing the risk of arteriosclerosis. Can J Cardiol. 1995 Oct;11 Suppl G:118G-122G. Review. . Sanchez de Medina Contreras F, Zamora Navarro S. [Diet and coronary disease]. Nutr Hosp. 1995 May-Jun;10(3):152-7. Review.
8. Vessby B, Uutistupa M, hermansen K et al Substituting dietary saturated for monosaturated fat impairs insulin sensitivity in health men and women: the KANWU study. Diabetologia 2001;44:312-319
9. Riccardi G, Giacco R, Rivellese AA. . Dietary fat, insulin sensitivity and the metabolic syndrome. Clin Nutr. 2004 Aug;23(4):447-56. Review.
10. Grynberg A. Hypertension prevention: from nutrients to (fortified) foods to dietary patterns. Focus on fatty acids.. J Hum Hypertens. 2005 Dec;19 Suppl 3:S25-33.
11. Vincent-Baudry S, Defoort C, Gerber M, Bernard MC, Verger P, Helal O, Portugal H, Planells R, Grolier P, Amiot-Carlin MJ, Vague P, Lairon D. The Medi-RIVAGE study: reduction of cardiovascular disease risk factors after a 3-mo intervention with a Mediterranean-type diet or a low-fat diet. Am J Clin Nutr. 2005 Nov;82(5):964-71.
12. Jenkins DJ, Kendall CW, Axelsen M, Augustin LS, Vuksan V. Viscous and nonviscous fibres, nonabsorbable and low glycaemic index carbohydrates, blood lipids and coronary heart disease.Curr Opin Lipidol. 2000 Feb;11(1):49-56. Review.
13. Thomsen C, Storm H, Holst JJ, Hermansen K. Differential effects of saturated and monounsaturated fats on postprandial lipemia and glucagon-like peptide 1 responses in patients with type 2 diabetes. Am J Clin Nutr. 2003 Mar;77(3):605-11
14. Sheard NF, Clark NG, Brand-Miller JC, Franz MJ, Pi-Sunyer FX, Mayer-Davis E, Kulkarni K, Geil P. Dietary carbohydrate (amount and type) in the prevention and management of diabetes: a statement by the american diabetes association.Diabetes Care. 2004 Sep;27(9):2266-71. Review.
15. Bjorck I, Elmstahl HL. The glycaemic index: importance of dietary fibre and other food properties. Proc Nutr Soc. 2003 Feb;62(1):201-6. Review.
16. Axelsen M, Arvidsson Lenner R, Lonnroth P, Smith U.Breakfast glycaemic response in patients with type 2 diabetes: effects of bedtime dietary carbohydrates. Eur J Clin Nutr. 1999 Sep;53(9):706-10.

Eva Olausson,
diabetesdietist Diabetescentrum
SU Sahlgrenska

NyhetsINFO 2006 01 05
www red DiabetologNytt

|Upp|