Screeningundersökning för
påvisande av diabetesretinopati -
aspekter på fotografiska metoder

Diabetesretinopati (DRP) är en av de viktigaste orsakerna till blindhet och förvärvad synskada hos befolkningen i arbetsför ålder och befolkningen äldre än 65 år. Runt 3-4 % av befolkningen har diabetes, 35-65 % av den diabetiska populationen har någon form av DRP och 10-35% har synhotande förändringar.

Regelbundna ögonbottenundersökningar med en sensitiv metod är viktiga för att upptäcka de ofta symptomfria men behandlingskrävande lesionerna i tid. Endast då, kan laserbehandlingen minska risken för synskada med 50-90 %. Fyrtiofem graders fotografering från ett eller två fält på färgdia- eller polaroidfilm har hittills varit den förhärskande fotografiska screening metoden. Definitionen för de fotografiska fälten, framför allt för det makulacentrerade fältet, har även varierat enligt olika rekommendationer.
Sextio graders vidvinkelfotografering erbjuder större upptagningsområde och kan, trots mindre förstoring, förbättra möjligheten att upptäcka de diabetiska näthinneförändringarna. Dessutom kan man förvänta sig att upptäckten av såväl kärlförändringar som röda lesioner förbättras om fotograderingen utförs med rödfritt ljus då kontrasten av blodkärl och hemoglobin innehållande strukturer ökar då ett monokromatisk grönfilter används vid fotograferingen.

I denna metodstudie utvärderades varierande fotografiska screening metoder för upptäckt av DRP. Med 60º ögonbottenkamera studerades det om DRP kunde upptäckas mera tillförlitligt från rödfria filmbaserade eller digitala svartvita bilder i jämförelse med fotografering på traditionell färgdiafilm. Dessutom kartlades om två 60º fotografiska fält behövdes för screening eller om ett 60º fält var tillräckligt i detta avseende. Dessutom jämfördes det fotografiska upptagningsområdet av ett och två 60º fält med upptagningsområdet för den Gyllene Standard metoden (30º fotografering från sju fält).
Likaså utvärderades hur retinala nybildade blodkärl (NVE) kunde upptäckas från ett och två 45º fält i jämförelse med motsvarande ett och två 60º fält. För att utvärdera om något av tre olika rekommenderade 45º makulafält var överlägset för upptäckten av NVE jämfördes antalet av de upptäckta NVEn i de olika fälten med det antal som kunde upptäckas från ett makulacentrerat 60º fält.
Våra resultat pekade på att speciellt tidiga DRP lesioner ("röda prickar") men även IRMA-förändringar (intraretinal microvascular abnormalities) såväl som kaliberväxlingar i venerna (VB), vilka båda är tecken på allvarlig DRP, kunde upptäckas lättare med den rödfria filmbaserade och digitala tekniken i jämförelse med konventionell fotografering på färgdiafilm. Detta är viktigt då upptäckten av både tidiga förändringar som av allvarligare DRP förändringar påverkar beslut om screening intervaller och ställningstagande till vidare remittering och behandling.
Vita lesioner, såsom "mjuka exsudat", var de enda förändringarna som var svårare att upptäcka med den rödfria tekniken. För den fortsatta prognosen har det dock visat sig att dessa är av mindre betydelse än de förstnämnda förändringarna. Bruket av ett 60º fält är försvarbart endast då fyndet i detta är normalt. Annars kan allvarliga DRP förändringar missas.
Upptagningsområdet för ett- och tvåfälts 60º fotografering täckte 60% respektive 80% av upptagningsområdet för 30º sjufältsfotografering. Ett och två 45º fält avslöjade 53% respektive 77% av de NVEn som upptäcktes från två 60º fält. Av de makula fälten som studerades avslöjade det mest temporalt centrerade fältet NVEn mest tillförlitligt.
Sammanfattningsvis visade studien att den "rödfria" tekniken kan rekommenderas vid fotografisk screening av DRP samt att fotografifältens upptagningsområde är en begränsande faktor för upptäckten av de synhotande neovaskulära förändringarna. Detta är ett observandum framför allt hos Typ 1 diabetespatienter med en lång sjukdomsduration, hos vilka perifera nybildade kärl kan förekomma trots att ett eller två 45º fält endast indikerar lätta DRP-förändringar (Fig).

Gunvor von Wendt, St Görans sjh
Stockholm, avhandling nov 2005

|Upp|