Medlemstidning för Svensk Förening för Diabetologi
Gå tillbaka

"Resultaten bättre, skillnaderna
mindre, men… Bara tre patienter
av tio går i mål"

Svenska sjukhus har över lag en jämn kvalitet på diabetesvården. Det innebär att de flesta med diabetes får en likvärdig vård, oavsett var de bor. Men det finns undantag, sjukhus som markant avviker från den jämna kvaliteten.
När det gäller blodsockerkontroll är medicinkliniken i Söderhamn bäst, där 60 procent av personer med typ 1-diabetes når målvärdet HbA1c 6,5 % eller lägre. Det är dubbelt så många som genomsnittet för hela landet. Bland de sämre är medicinkliniken i Eskilstuna där bara 17 procent når målvärdet.

NDR
Jämförelsen mellan de olika sjukhusen kommer från det Nationella Diabetesregistret (NDR), som i år för första gången öppet redovisar enskilda klinikers resultat. Soffia Gudbjörnsdottir, som är diabetesläkare på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och ansvarig för NDR, förklarar varför registrets redovisning, som tidigare bara presenterade de enskilda sjukhusen som anonyma staplar i ett diagram, nu blivit öppen.
- Vi i vården måste stå för våra resultat. Patienterna har rätt till det och det gagnar hela diabetesvården. Den blir både säkrare och mer enhetlig i landet, säger hon. Årets öppna redovisning omfattar enbart typ 1-patienter som behandlas på sjukhus. Nästa år kommer också resultat från primärvården, som har hand om den stora majoriteten av alla med typ 2-diabetes, att offentliggöras. 73 sjukhus och diabetesmottagningar med sammanlagt cirka 14 800 typ 1-patienter är med i rapporten, vilket gör NDR till världens största patientregister av det här slaget. NDR:s styrgrupp konstaterar att tillräckligt många patienter är med för att registret ska vara representativt för vården vid landets sjukhus.

Små avvikelser
De uppgifter som offentliggjorts där de olika sjukhusen jämförts är dels blodsockernivån (HbA1c-värde), dels blodtryckskontrollen. Siffrorna visar att de allra flesta har den enhetliga diabetesvård som Soffia Gudbjörnsdottir efterlyser.
Avvikelserna från riksgenomsnittet är i de allra flesta fall små. En annan märkbar trend under de gångna tio åren är att resultaten över lag blir allt bättre och att skillnaderna mellan olika sjukhus blir allt mindre. Den genomsnittlige typ 1-patienten i Sverige hade förra året 7,1 % i HbA1c. Målsättningen i riktlinjerna för diabetesvården är att HbA1c ska vara 6,5 eller lägre. Inte mer än ungefär 30 procent nådde målet.
Det finns inte heller någon tydlig skillnad i vårdkvalitet mellan stora och små sjukhus. Andelen patienter som nådde HbA1c-målet på de tre största enheterna, som tillsammans har rapporterat drygt 2 300 patienter, hamnar sammantaget på 30 procent, det vill säga samma resultat som landet i sin helhet. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg var siffran 32 procent. På Endokrinologiska kliniken Danderyds sjukhus i Stockholm 27 procent.
På Diabetesmottagningen Universitetssjukhuset MAS i Malmö 31 procent. Bland de sjukhus som lyckats bäst finns Söderhamns medicinklinik där 60 procent av patienterna har HbA1c 6,5 % eller lägre. Söderhamn har alltså det överlägset bästa resultatet.
- Roligt att det går så bra för oss, säger Åke Svahn, diabetesansvarige läkaren i Söderhamn och söker förklara varför. - Det kan bero på att vi bara är två personer som arbetar med diabetespatienterna och att båda två har en gedigen erfarenhet av diabetes. Vi träffas varje dag och diskuterar eventuella problem och jobbar aktivt med att lösa dem, förklarar han och tillägger.
- Dessutom har vi en lysande diabetessjuksköterska. Eva Jonsson heter diabetessköterskan som får beröm. - En orsak till att det går bra för oss är att vi är tillgängliga. Patienterna får tid snabbt om det behövs. Jag tror också att vi betonar den individuella behandlingen, att vi ska ha patienten med oss i det vi säger och gör, säger hon och exemplifierar med att om en patient ligger på 7,5 % i HbA1c är en sänkning till 7,0 ett bra steg framåt.
Genomsnittspatienten i Söderhamn hade 6,3 i HbA1c. - Vi kanske har haft tur också, tillägger Åke Svahn. Vi har knappast patienter som ligger över 10, vilket ju skulle försämra statistiken.

Allvarligt fel
Andra sjukhus i listans topp är Sahlgrenska Östra i Göteborg, S:t Görans sjukhus i Stockholm och sjukhuset i Härnösand, på alla tre hade 42 procent av patienterna nått målvärdet. I den andra ändan av listan, längst ned finns flera små kliniker, Norrtälje 15 procent, Lycksele 16 procent och Skene 17 procent.

Möjligen är patienterna så få på de små kliniker vilket kan göra siffrorna osäkra och kanske inte helt rättvisande. Men också på Mälarsjukhusets medicinklinik i Eskilstuna, med drygt 200 patienter, låg resultatet långt under riksgenomsnittet, enbart 17 procent. Medelvärdet för patienterna var HbA1c 7,5 %.
Ansvarig för verksamheten där, Eva Basilier, menar att det är ett allvarligt fel av NDR att offentliggöra siffrorna. - Sjukhusen väljer ju själva vilka patienter de rapporterar in till registret och då är de inte jämförbara, säger hon och antyder att andra kliniker på det sättet söker frisera siffrorna till det bättre. Soffia Gudbjörnsdottir, ansvarig för NDR, har mycket svårt att tro att så är fallet.
- Det vore mycket allvarligt om sjukhusen väljer att rapportera bara de som har bättre resultat och dessutom en väldig underlig metod för att säkra kvaliteten på vården, säger hon. Lars Steen är överläkare och direkt ansvarig för diabetesvården i Eskilstuna. - Vårt dåliga resultat är ett bekymmer, erkänner han och han tror inte att andra kliniker fuskar med rapporteringen. Den främsta anledningen till det dåliga resultatet i Eskilstuna är enligt Lars Steen personalbrist.
- För några år sedan då vi hade en bättre personalsituation var HbA1c-värdet bättre. Vi måste få mer personalresurser så att vi får mer tid med patienterna. Vi har länge krävt ytterligare en diabetessjuksköterska utöver de två vi redan har. Men det svar vi får är att det inte finns pengar, säger Lars Steen som tänker utnyttja den offentliga NDR-redovisningen för att påverka de som sitter på pengarna.
- Jag kan visa att så här ser det faktiskt ut. Jag tror det är ett bra argument. Då kanske vi kan vända det faktum att vi ligger dåligt till något positivt. En ljusning är redan på gång. Läkarna blir fler vilket innebär att antalet mottagningstider kan utökas.

Njurdialys snedvrider
Lars Steen menar att det är just blodsockerkontrollen som inte matchar riksgenomsnittet. När det gäller annan behandling, till exempel blodtryck och blodfetter, släpar inte Eskilstuna efter.
- De är lättare att behandla men just när det gäller blodsockret krävs det ett intimare samarbete med patienterna än vad vi just nu mäktar med, säger han. Det finns också andra förklaringar till Eskilstunas dåliga resultat. Lars Steen nämner till exempel att en del av de välinställda med typ 1-diabetes går i primärvården och inte är med i årets offentliga NDR-redovisning.
- Det drar ju ned siffrorna för sjukhusets patienter, säger han. Ett annat faktum som också försämrar siffrorna är, enligt Lars Steen, att de patienter som går i njurdialys och ofta har dålig sockerkontroll är med i Eskilstunas redovisning.
- Och jag vet att de patienterna på många håll inte rapporteras till NDR. Soffia Gudbjörnsdottir har varit i kontakt med flera av de sjukhus som hade mindre bra resultat. - Ofta är det just resursbrist som ligger bakom. Sjukhusen är medvetna om situationen och försöker göra något åt den. Därför kan man säga att den öppna redovisningen redan lett till förbättringar i diabetesvården, säger hon.
Att en del kliniker rapporterar misstänkt få patienter kan bero på brister i registreringen. I Uppsala, till exempel, behandlas patienter både på medicin- och endokrinmottagningen plus att många går på medicinmottagningen i Enköping.

Svenska Diabetesförbundet:
- Tvinga fram registrering. Det enda man med säkerhet kan säga är att NDR måste bli större. Trots att registret funnits i tio år är det alldeles för få patienter som rapporteras in, säger Stefan Leufstedt, ordförande för Svenska Diabetesförbundet. Han har länge arbetat för att registreringarna till NDR ska bli fler och att redovisningen ska vara öppen och menar att ju större andel patienter som inte rapporteras desto osäkrare blir jämförelsen mellan olika kliniker. - Rapporteringen till NDR är fortfarande en frivillig verksamhet och det är inte bra. Om inget annat hjälper tycker jag att man ska tvinga fram en obligatorisk rapportering.

Länk till NDR-rapporten i fulltext:
http://www.diabetolognytt.se/ndrutdata2005/

Tord Ajanki
Från patient-tidskriften Diabetes
dec 2005, Svenska Diabetesförbundet Publiceras med tillstånd från författaren och tidskriften

NyhetsINFO 2006 01 02
www red DiabetologNytt

|Upp|


Till Förstasidan - Diabetolognytt.com