Injektionsteknik

All insulinbehandling går ut på att man ska få in insulinet i blodbanan eftersom det bara är via blodet som insulinet kan påverka cellerna. Idag fungerar det bara med injektioner men det pågår forskning angående andra metoder att ta insulinet.

Hur vänjer man sig vid stick?

Det är aldrig roligt att sticka sig. Det är besvärligt och kan göra ont, åtminstone till en början. Men man vänjer sig vid det mesta, åtminstone om man får träna i sin egen takt. För att göra starten så smidig som möjlig när du först får din diabetes ger vi i Uddevalla alla injektioner i en Insuflon och tar alla blodsockerprover ur en droppnål. Insuflon kan du fortsätta med så länge du vill men blodproverna går bara att ta i fingret hemma. Och Insuflon är inget självändamål, det blir lite enklare när du klarar vanliga injektioner.

Mamma och pappa måste också prova på injektioner

Men hur lär man sig att ta vanliga injektioner? Börja med att barnet får leka med sprutan/pennan och sticka (eller sätta Insuflon på) nallar och dockor. Som vuxen är det mycket viktigt att föregå med gott exempel. Om mamma och pappa kan bearbeta sin spruträdsla så får barnet det lättare med sin. Låt barnet prova injektioner och blodprov på er föräldrar (och kanske på ett modigt syskon eller på farmor och farfar) så ofta som det vill och visa att det inte är så märkvärdigt. Tänk er in i barnets situation hur det är om ni föräldrar inte vågar eller vill: "Ska jag ta en massa stick varje dag hela livet - och pappa som inte vill ta ett enda. Han vågar ju allt som är farligt och svårt... Det måste vara fruktansvärt att ta sprutor???!!!"

Säg inte till yngre barn för långt i förväg när det är dags för en injektion eller blodprov. Många barn har en "förväntansångest", de gruvar sig mer om de vet om något i förväg. Andra barn vill veta precis när och vad som ska hända i god tid. Prova dig fram till vad ditt barn mår bäst av.

Hur sticker jag så att det gör minst ont?

Smärtan kommer från små tunna nerver och nervändslut som nålen skadar när du sticker i huden. Nerverna delar sig ungefär som grenarna på ett träd. Om du sticker mitt på en nerv så gör det mer ont. Du kan pröva med att trycka nålen försiktigt mot huden så känner du var det gör mer ont och var det känns mindre. Tänk på att vrida nålen så att den spetsiga, slipade delen på nålen går in mot huden. Vissa ställen på magen och på låret brukar kännas lite mindre. Nackdelen om du alltid sticker på dessa ställen är att det lätt bildas fettkuddar som gör att insulinet tas upp sämre. Själva sticket brukar kännas minst om du sticker in nålen snabbt och "snärtigt". En del diabetiker tycker dock att det känns bäst att sticka in nålen försiktigt och långsamt.

Var ger jag insulinet?

Insulinet ges i underhudsfettet (kallas subcutan injektion). Det är viktigt att lyfta upp huden och sticka med ca 45° vinkel mot huden för att undvika att insulinet kommer för djupt ( intramuskulär injektion). Vicka lite på nålen innan du sprutar in insulinet - om spetsen "sitter fast" så har du nog kommit in i muskelhinnan. Dra då ut nålen lite innan du injicerar.

Man kan även ge insulinet i skinkan där det finns ett tjockt lager underhudsfett. Utomlands ger man ibland insulinet i överarmen. I Sverige rekommenderar vi dock inte detta eftersom det ofta är svårt ett lyfta ett hudveck på armen som har ett tunnare lager av underhudsfett.

Insulinet tas upp långsammare med ett tjockare underhudsfett beroende på ett mindre blodflöde. I en undersökning togs det snabbverkande insulinet (8 enheter injicerades i magen) upp dubbelt så snabbt hos personer med underhudsfett på knappt 10 mm jämfört med de som hade drygt 20 mm. Samma resultat fann man hos de patienter som behandlades med insulinpump. Du kan utnyttja detta genom att sticka på det ställe i magen där underhudsfettet är som tunnast om du vill ha en extra snabb effekt av måltidsinsulinet.

Det gör oftast inte mer ont att sticka i muskeln men insulinet tas upp snabbare. Insulint upptaget är minst 50 % snabbare vid en injektion i muskeln jämfört med en injektion i underhudsfettet på låret medan det däremot inte är någon skillnad mellan insulinupptaget från muskel och underhusfett vid en injektion i magen.

Hos vuxna tas insulinet upp långsammare efter en subcutan injektion i låret än i magen och man får även en sämre blodsockersänkande effekt. Detta beror på ett större blodflöde i underhudsfettet på magen jämfört med låret. På barn är detta inte så väl studerat men skillnaderna är nog lite mindre mellan mage och lår än hos vuxna enligt min erfarenhet. Upptaget från skinkan är snabbare än från låret men inte så snabbt som magen.

Insulinupptaget av medel-långverkande insulin (NPH-insulin) är jämnare efter en injektion i låret och ger en lägre insulineffekt på förnatten och högre på efternatten jämfört med en injektion i magen.

Eftersom insulinet tas upp lite snabbare från magen än från låret är det lämpligast att ge snabbverkande insulin till måltider i magen och medel-långverkande insulin till natten i låret eller skinkan. Man bör inte växla injektionsställen mellan mage och lår från dag till dag eftersom man då får en oregelbunden insulineffekt. Ett litet barn har inte så stor yta på magen att sticka eller sätta Insuflon i. Det kan då vara bra att även använda skinkan.

Ett litet barn som använder Insuflon och är besvärat av sticken kan prova med att ge även nattinsulinet (av NPH-typ) i Insuflon. Om det blir problem med nattliga känningar eller höga blodsockervärden på morgonen bör man dock ge nattinsulinet i låret istället.

Ge inte snabbverkande insulin i låret sent på dagen. Ett långsammare upptag av snabbverkande insulin givet i låret till middagen eller kvällsmaten kan ge känningar på förnatten. Upptaget av insulin påverkas även av många andra faktorer.

Behöver jag tvätta huden med sprit?

Du behöver inte tvätta huden med sprit innan du sticker med en insulinpenna eller spruta. Det är viktigare att tvätta händerna.

Om du använder Insuflon eller insulin pump bör du tvätta huden med Klorhexidinsprit (som du får på recept). Mediswab ® och Hibiscrub ® innehåller ett mjukgörande ämne för huden som gör att plåstret fäster dåligt.

Förvaring av insulinet

Insulinet tål rumsvärme bra, enligt tillverkarna kan det stå en månad i rumstemperatur (ej över 25°) utan att förlora i effekt. I Norge håller samma insuliner två månader i rumstemperatur enligt samma tillverkare! Upp till två månaders användning av samma insulinampull eller insulinflaska torde vara riskfritt och skulle dessutom avsevärt minska spillet av oanvänt insulin. Enligt Apoteksbolaget tappar insulinet bara 10 % i effekt efter förvaring i rumstemperatur i 500 dagar! Snabbverkande insulin är mindre stabilt än medellång- och långverkande insulin. I praktiken har man sitt förråd av insulin i kylskåpet och den flaska eller penn-ampull som man använder i rumstemperatur. Lägg inte insulinet för nära frysfacket, det tål inte att frysas. Vid förvaring över 35° inaktiveras insulinet snabbt. Det tål inte ljus eller stark värme, t ex solljuset i en bil eller värmen i bastun. Använd inte snabbverkande insulin som blivit grumligt eller medellång-/långverkande insulin som blivit flockigt.

Sprutor

Insulinsprutor för engångsbruk har funnits i Sverige sedan 60-talet. De är graderade i enheter för insulin med 100 enheter/ml. Det finns sprutor som innehåller 30, 50 och 100 enheter. Sprutor används om du vill blanda 2 sorters insulin i samma injektion eller till insulinsorter som inte finns till pennor. I tredje världen används fortfarande flergångssprutor av glas och flergångskanyler som måste slipas för hand när de blir slöa.

Injektion med spruta

Insulin som är grumligt (medellång- och långverkande) måste först blandas vilket du gör genom att vända flaskan några gånger. Snabbverkande insulin behöver inte blandas. Börja med att dra upp luft i sprutan motsvarande den mängd insulin du tänker injicera. Spruta ner luften i insulinflaskan, vänd den upp och ner och dra sedan upp rätt mängd insulin. Håll sprutan med spetsen uppåt, knacka några gånger på den och spruta ut överflödig luft.

Om du ska dra upp två olika sorters insulin i sprutan så börja med att spruta in luft i flaskan med medel-långverkande insulin. Spruta sedan in luft i flaskan med det snabbverkande insulinet och dra upp på samma sätt som ovan. Stick därefter försiktigt in sprutan i ampullen med medel-långverkande insulin och dra upp rätt mängd insulin (utan att spruta in någon luft i flaskan). Du ska dra upp insulinerna i den här ordningen eftersom det gör mindre om det kommer in en droppe snabbverkande insulin i det medel-långverkande än tvärtom.

Insulinpenna

En insulinpenna är egentligen en praktisk flergångsspruta som man kan ladda med en ampull med insulin. Standard-ampullen innehåller 150 enheter (1,5 ml) men det finns också pennor med större ampuller (3 ml = 300 enheter). Insulinpennorna ger en noggrannare dosering av insulinet jämfört med sprutor, speciellt vid små doser. Tänk på att pennan måste kunna ge även udda enheter (1,3,5 enheter osv...) för att passa till mindre barn. När du använder en insulinpenna så börja med att hålla pennan med nålen uppåt och tryck ut 1 - 2 enheter för att bli av med eventuell luft i nålen och ampullen.

Insulinpennorna är gjorda för 100 E/ml insulin. Det finns även en penna för 40 E/ml.

Det finns även engångspennor med inbyggda 1,5 ml ampuller (Penset). De kan dock bara ge jämna enheter. Om du ställer in pennan mittemellan t ex 6 och 8 enheter så får du i alla fall 6 enheter. Engångspennorna är praktiska att ha som reserv-insulin och på resor. Se till att du har placerat ut insulin i reserv t ex i skolan/på jobbet, hos farmor/mormor och på andra ställen där du ofta är.

Varför finns inte alla insulinsorter till pennor?

Medellång- och långverkande insuliner är grumliga och ampullen måste vändas (inte skakas) minst 10 gånger innan injektionen. Normalt finns det en liten glaskula i penn-ampullen som blandar insulinet när man vänder pennan. Sk lente-insuliner (t ex Monotard, Ultratard) är dock i kristallform och kristallerna går sönder om man blandar med en glaskula. Därför finns det förutom snabbverkande insulin bara insulin av NPH-typ (t ex Insulatard) i ampullerna till insulinpennor.

Nålbyte med insulinpenna

Du bör byta nålen till det snabbverkande insulinet minst en gång/dag. Om du använder nålen fler gånger blir den dels lite slöare och dels ökar du risken för att nålen kan sprida en hud-infektion. Om du får problem med luft i ampullen bör du ta av och byta nålen efter varje injektion. Man bör byta även nålen till det medel-långverkande varje dag trots att du då bara använt den till en injektion (om du använder flerdosbehandling). Detta beror på risken för att det ska komma in luft i ampullen, se nedan. Bäst är att ta av nålen direkt efter injektionen och vänta med att sätta på en ny nål till nästa dag.

Spruta ut någon enhet i luften efter att du har bytt nål på pennan för att försäkra dig om att det är insulin ända framme i spetsen.

Olika pennor på dagen och natten

Det är lätt att förväxla dag- och nattinsulinet om pennorna ser likadana ut. Se därför till att du har helt olika pennor till dag- och nattinsulin så att du känner skillnad på pennorna även om det är mörkt ute.

Vad gör jag om jag tagit fel insulin!?

Det är inte så ovanligt att man råkar ta snabbverkande insulin istället för natt insulin till natten. Ta det lugnt, det är ingen katastrof men det blir problem med lågt blodsocker några timmar och du får en uppesittar-natt med täta blodsockerkontroller. Du måste ha druvsocker och mat nära till hands. Kontrollera blodsockret varje timma i början, även oftare vid behov och ät ett eller flera extra kvällsmål/nattmål. Se till att du inte är ensam hemma över natten utan att någon finns hos dig som kan hjälpa dig. Har du ingen som kan se till dig så måste du åka in till sjukhuset.

Tänk på att effekten av det snabbverkande insulinet oftast är slut efter 5 timmar (senare om du tagit en stor dos, mer än ca 10 enheter). Du behöver därför ta en extra dos snabbverkande insulin ca 5 - 7 timmar efter den felaktiga injektionen. På morgonen kan du börja med dina ordinarie doser igen.

Om du råkar ta medel-långverkande insulin på dagen så kan du räkna med att det insulinet inte verkar så bra just då men däremot desto bättre några timmar senare. Om du t ex tagit fel till frukosten så kan du prova med att ta en liten dos snabbverkande insulin (förslagsvis halva den ordinarie dosen) direkt så får du bättre insulineffekt på frukosten. Mät ditt blodsocker före lunch och ta då halva din ordinarie lunchdos om det är högt (mer än ca 10 mmol/l).

Riktigt farligt blir det bara om du tar snabbverkande insulin till natten utan att du upptäcker det. Om du dessutom är van att ligga lågt i blodsocker så varnar inte din kropp med symtom på känningar förrän blodsockret är riktigt lågt. Vid ett par oklara dödsfall nattetid i Sverige under senare år har misstanken funnits att detta kan ha varit orsaken.

Vi rekommenderar därför alltid att du har två helt olika insulinpennor till dag- och nattinsulinet för att slippa ta fel insulin. Om det hänt dig en endaste gång att du tagit fel insulin så är det ett måste, en livförsäkring.

Luft i insulinampullen eller sprutan

Om ampullen värms upp med nålen på (t ex när du har den i en innerficka) så utvidgas vätskan i ampullen. När sedan temperaturen sänks igen så sugs det in luft. Vid en undersökning sänkte man temperaturen på en Novo-penna från 27° till 15° och det sögs då in luft motsvarande 4 enheter.

Med medel-långverkande insulin blir det ett speciellt problem när temperaturen ändras. Eftersom insulinet finns i kristallerna som sjunker till botten i ampullen så är det bara lösningsmedel som rinner ut genom nålen. Problemet är att det kvarvarande insulinet blir starkare, upp till 120 eller 140 E/ml. Om pennan förvaras upp och ner blir problemet det omvända. Insulinet i kristallform finns då närmast nålen och rinner ut när ampullen värms upp och vätskan utvidgas. Kvarvarande insulin blir då lite svagare, kanske 90 E/ml.

Med snabbverkande insulin uppstår inte problem med att koncentrationen ändrar sig eftersom insulinet är helt löst i vätskan. Däremot kan luften i sig orsaka problem. Minst problem får du om du förvarar pennan så att nålen pekar uppåt, t ex i en ficka på jackan.

Ibland händer det att man råkar spruta in lite luft som fanns i sprutan eller ampullen under huden. Luften är helt ofarlig för kroppen och sugs snabbt upp av vävnaden. Däremot ska du vara medveten om att du missat en viss mängd insulin eftersom du sprutat in luft istället och att du kan behöva ta någon enhet extra för att du inte ska få för lite insulin.

Samma resonemang gäller om du använder insulinpump, dvs det är helt ofarligt med luften som sådan men du får för lite insulin om du har luftbubblor i slangen.

Droppe på penn-nålen?

Det kan komma ut en droppe insulin från penn-nålen sedan man dragit ut den. Droppen innehåller - 1 enhet insulin. Denna droppe som sitter på nålen beror på att det finns luft i ampullen som komprimeras när man injicerar med pennan och sedan utvidgar sig något senare. Man undviker problemet genom att vänta något (ca 15 sekunder) innan man drar ut penn-nålen. Du kan också ta av nålen efter varje injektion så sugs det inte in någon luft i ampullen (se ovan). Det här problemet kan uppstå både vid injektion genom Insuflon och med vanliga penn-injektioner direkt i huden, däremot inte med sprutor eftersom trycket från kolven i sprutan verkar direkt på insulinet.

Nålförkortare

Ibland kan en vanlig 13 mm nål kännas för lång att injicera med, speciellt om du har tunnt underhudsfett. Nyligen har det kommit 8 mm nålar till insulinpennor som du kan be din diabetessköterska skriva ut. Du bör lyfta ett hudveck vid injektionen även om du använder de korta 8 mm nålarna. Om du använder Insuflon bör du alltid använda 8 mm nålar. Om du använder 13 mm nålar och sticker in hela nålen i Insuflon är det risk att du sticker hål på slangen med läckage av insulin som följd.

Du kan också klippa av nålskyddet till en 13 mm penn-nål och sätta tillbaka det igen för att förkorta nålen.

När ska jag byta insulin- ampull?

Snabbverkande insulin (måltidsinsulin)

Medel-långverkande insulin (nattinsulin)

I ampullerna för medelångverkande insulin finns en liten glaskula (stor som ett knappnålshuvud) som blandar insulinet när du vänder pennan. Den måste ha ett visst utrymme för att kunna blanda insulinet ordentligt och det fungerar inte om gummikolven syns nedanför färgmarkerigen. Byt alltså ampull när kolven kommer in i färgmarkeringen.

Begagnade nålar och sprutor

Släng begagnade blodsockerstickor, nålar och sprutor i en tom mjölkförpackning så riskerar ingen att sticka sig på dom. Det finns också en speciell klippare som man kan klippa av spetsarna med (Safeclip®).

Injektionshjälpmedel

Insuflon

Om injektionssmärtan är ett problem kan man ge injektionerna genom en kvarliggande mjukrörskateter, Insuflon ("mjuk insulinknapp"). Man slipper då sticka barnet i huden. Istället sprutar man in insulinet genom ett gummi-membran.

I Uddevalla ger vi alla nyupptäckta diabetiker en Insuflon inför den första subcutana (= i underhudsfettet) insulininjektionen. Blodsockerprover tas ur en intravenös kanyl. Vi tycker att det är mycket väsentligt att barnet får en så smärtfri start som möjligt på sin livslånga sjukdom. Detta gör att familjen kan tillgodogöra sig samtal och utbildning bättre istället för att behöva oroa sig inför nästa injektionstillfälle. Efter första veckan när barnet haft tid för psykologisk och teknisk träning med injektioner får det pröva vanliga injektioner (utom de allra minsta barnen). Vid utskrivningen kan barnet välja metod för injektioner - ca 75 % väljer då vanliga injektioner utan Insuflon.

Med Insuflon blir det lättare att på ett enkelt sätt genomföra flerdosbehandling för små barn och för andra personer utan vana vid injektioner (t ex dagispersonal, far- och morföräldrar eller barnvakten) att ge insulin. Det är också lättare för föräldrarna till ett litet barn att prova sig fram och experimentera om en extra injektion "inte kostar barnet något extra". Ofta vill man t ex bara ge halva insulindosen före en måltid om det är osäkert hur mycket barnet kommer att äta.

Vi har inte funnit att fler barn använder Insuflon med denna tidiga introduktion jämfört med vår föregående policy som var att presentera Insuflon bara för de barn som hade problem med injektionerna. Vi fann i en undersökning att de patienter som använde Insuflon och flerdosbehandling mycket ogärna skulle använt flerdosbehandling om de inte haft Insuflon tillgänglig.

Risken för att smärtkänsliga barn och ungdomar ska ha kvar sin spruträdsla i vuxen ålder minskar om de slipper plågsamma injektioner vid diabetesdebuten. Barnen och ungdomarna slutar med Insuflon efterhand när de själva tycker att de är mogna för det. Många, speciellt tonåringar, använder Insuflon i perioder. Ofta gör man då avbrott på sommaren när man vill visa magen på badstranden.

Hur ofta ska jag byta Insuflon?

Den genomsnittliga tiden mellan byten är ca 5 dagar. En del klarar att byta en gång i veckan medan andra som har mer problem med biverkningar måste byta 2 gånger/vecka. Risken för infektion minskar om du tvättar huden med Klorhexidinsprit innan du sätter in Insuflon.

Vilket insulin kan jag ge i Insuflon?

Till små barn använder vi Insuflon både för snabbverkande insulin till måltider och till nattinsulin av NPH-typ (t ex Insulatard). Man bör däremot inte blanda insuliner av lente-typ (t ex Monotard) med snabbverkande insulin och ge i Insuflon eftersom en del av den snabba effekten då försvinner. Äldre barn brukar använda Insuflon på dagen men ta nattinsulinet i benet.

Hur mycket insulin "fastnar" i Insuflon?

Maximalt dead space (död-volym, dvs tomrummet inuti Insuflon som fylls med insulin vid första insulininjektionen) i Insuflon är teoretiskt uträknat 0,0075 ml, vilket motsvarar 0,75 enheter (av 100 E/ml insulin). När vi mätt genom att väga Insuflon efter injektioner visar det sig att den fylls med ca enhet insulin vid första injektionen. Det innebär att den första injektionen efter att man bytt Insuflon blir ca enhet mindre.

För de flesta äldre barn och vuxna spelar enhet mer eller mindre ingen roll. Med sprutor är noggrannheten när man drar upp insulinet ofta inte bättre än 1 - 2 enheter. Eftersom 1 droppe motsvarar knappt en enhet insulin (av insulin med styrkan 100 enheter/ml) så är det små marginaler om barnet tar bara 1 eller 2 enheter som måltidsdos. Med så små doser använder vi därför oftast 40 E/ml insulin. Många patienter föredrar att ge sig själva en extra enhet insulin med första dosen efter byte. Detta går bra bara man är medveten om att man på det viset får i sig enhet extra utöver sin vanliga dos.

När man ger nattinsulinet så är Insuflon redan fylld med snabbverkande insulin. Detta byts till en del ut mot nattinsulin vid injektionen. Kvar i Insuflon blir en blandning med ca 0,3 enheter nattinsulin och 0,2 enheter snabbverkande insulin. För praktiskt bruk spelar dessa mycket små mängder ingen roll.

Högt blodsocker efter några dagars användning av Insuflon?

En del patienter tycker att blodsockret ibland stiger efter några dagars användning av Insuflon. Om detta händer ofta finns det vanligen tecken på lipohypertrofi (fettkudde) på injektionsstället. Vi rekommenderar då tätare byten av Insuflon. Röntgen-fotografering har visat att insulinupptaget i sådana situationer ibland kan vara fördröjt.

Vi fann i en studie ingen skillnad i diabeteskontroll på kort sikt (mätt genom 24-timmars värden av blodsocker och insulin) eller på lång sikt (mätt genom HbA1c) med eller utan Insuflon. Studien var en sk cross-over studie, dvs alla patienter använde Insuflon i 10 veckor och jämförde sedan med 10 veckor utan Insuflon.

Studier av insulinpumpar har visat både ett jämnt insulin-upptag under 5 dagars användning och ett ökat upptag efter 3 dagars användning med samma injektionsställe. Studier från Finland med Insuflon visar ingen förändring av insulin-upptaget under 5 dagars användning. En studie i Uddevalla med radio-aktivt märkt insulin har visat att insulin-upptaget inte förändras efter 5 dagars användning av Insuflon.

De flesta diabetiker har ibland förhöjt blodsocker utan att man kan hitta någon säker förklaring. Detta händer naturligtvis även för patienter som använder Insuflon. Som försiktighetsåtgärd rekommenderar vi alltid patienten att byta Insuflon i denna situation även om det långtifrån alltid är Insuflon som är orsaken.

Infektion och rodnad

Vi har haft mycket få fall av infektion i stick-kanalen (1/140 patient-månader vilket motsvarar 1 av 850 använda Insuflon).

Om rodnader runt hålet där katetern går in är ett problem bör man använda klorhexidinsprit (kostnadsfritt på recept) till tvätt av huden innan man sätter Insuflon. Tvätta då även händerna med klorhexidinsprit. Använd inte Mediswab® eller Hibiscrub® eftersom dessa innehåller ett mjukgörande medel för händerna som gör att plåstret fäster sämre.

Rodnad och/eller klåda efter plåstret beror på en allergisk reaktion. Du kan smörja huden med hydrokortisonkräm 1% (receptfri). Om det blir mer besvärligt så använd ett plåster av sk stomi-typ, t ex Compeed® eller Duoderm®. Fråga din diabetessköterska så kan hon visa hur de ser ut.

Vi har en speciell "Insuflon Guide" där det finns mer information för dig som använder Insuflon. Fråga din diabetessköterska så får du veta mera om Insuflon som är ett kostnadsfritt hjälpmedel.

Injektionspistol

En injektionspistol skjuter in nålen snabbt vilket gör att själva sticket känns mindre. Det finns två olika typer av injektionspistoler för insulinsprutor. Med den ena (Injectomatic®) skjuts nålen in automatiskt men du får själv injicera insulinet. Med den andra typen (Auto Injector®) skjuts nålen in och insulinet doseras automatiskt. Bägge är kostnadsfria hjälpmedel.

Jet-injektor

En jetinjektor fungerar genom att med hjälp av ett mycket högt tryck skjuta in insulinet i form av en tunn vätskestråle (ca 0,4 mm i diameter, dvs ungefär som en vanlig insulin-nål). Jet-injektorer med tunnare vätskestråle är under utveckling. Insulinet tas upp bra men metoden är lite omständlig. Smärtan vid injektion är jämförbar med en vanlig nål. Man kan också få problem med blåmärken och ibland gör det ont en stund efter injektionen. En jet-injektor används fr a om man har en uttalad sprut-rädsla och det inte fungerar med Insuflon.

Biverkningar av insulinbehandling

Smärta

Om det gör extra ont när du sticker in nålen så har du förmodligen träffat en nerv eller känselkropp. Om du står ut med smärtan så kan du utan nackdel injicera insulinet, i annat fall får du sticka en gång till.

Insulinet rinner ut igen

Det är inte ovanligt att det kommer ut en droppe insulin när du dragit ut nålen. En droppe från en insulinpenna motsvarar en knapp enhet insulin (100 E/ml). Det kan vara svårt att undvika att det rinner ut insulin men risken är mindre om du lyfter ett hudveck och sticker snett in (även om du använder en 8 mm nål). Försök med att injicera lite långsammare. Du kan också prova med att dra ut nålen halvvägs och sedan vänta lite innan du drar ut den helt. Tidigare sträckte man huden i sidled vid injektionen för att undvika detta problem men det är inte så bra för då riskerar du att injicera i muskeln.

Stopp i kanylen

Ibland kan det bli stopp i kanylen när du injicerar ett långverkande eller medel-långverkande insulin. Det kan bero på att kristallerna i insulinet klumpar ihop sig. Det tycks vara så att det beror på hur snabbt man injicerar insulinet. Prova med att injicera långsammare eller snabbare nästa gång.

Blåmärken efter injektioner.

Om du sticker igenom ett ytligt blodkärl i underhudsfettet kan det uppstå en liten blödning. Blodkärlen i underhudsfettet är dock så små att det aldrig är någon risk för att insulinet ska injiceras direkt i kärlet. Ibland kan det bli en liten blödning under huden. Det känns då som en liten kula under huden som ibland kan se blåfärgad ut. En sådan blödning är helt ofarlig och den sugs upp av kroppen efter en tid utan att lämna några spår.

Fettkuddar

Fettkuddar (lipohypertrofier) uppkommer lätt när insulinet injiceras på samma ställe för ofta. Det beror på att en av insulinets uppgifter i kroppen är att bygga upp fettväven och att denna effekt är starkast just där insulinet injiceras. Det är ett vanligt problem när man inte sprider sina stick-ställen tillräckligt. Barnet vill alltid sticka där det känns minst och sticken kommer gärna för tätt. Det är viktigt att förklara detta noga för barnen och hjälpa dem att hitta ett system för att kunna rotera sina injektionsställen på ett effektivt sätt. Yngre barn (under ca 10 - 12 års ålder) bör föräldrarna hjälpa med 1 - 2 injektioner/dag och då gärna sticka på platser som barnet själv har svårt att nå (t ex skinkan).

Injektion i fettkuddar medför vanligen ett långsammare upptag av insulin blir. Man bör då låta detta injektionsställe vila några veckor. Ett sätt kan vara att använda Insuflon som man på ett aktivt sätt kan byta injektionsplats med. Tänk på att insulinet verkar snabbare när du ger det i ett "fräscht" område utan lipohypertrofi. Du kanske måste sänka dosen för att undvika känningar.

Lipatrofi

Med lipatr ofi menas en grop i underhusfettet. Orsaken till detta är lite oklar. Det brukar inte uppstå där man stuckit mest. Man tror att det snarast är en allergisk reaktion på insulinet där underhudsfettet bryts ned. Ofta har patienten med lipatrofi en hög halt av in sulinantikroppar. Man kan behandla groparna genom att injicera insulinet i kanterna. Det bildas då nya "fettkuddar" och så småningom brukar gropen försvinna.

Rodnader efter injektion

Rodnad, ibland med klåda, som uppträder omedelbart eller några timmar efter insulininjektion kan vara orsakade av all ergi mot insulinet eller konserveringsmedlet. Oftast upphör denna typ av reaktion efter en tids fortsatt insulinbehandling. Tala om det för din läkare om detta inträffar. Det finns ett speciellt hudtest för att se om du är överkänslig mot insulinet eller konserveringsmedlet.

Ofta har man också en förhöjd halt insulinantikroppar i blodet (se ovan). Om problemen kvarstår kan man med god effekt tillsätta en liten mängd kortison till insulinet.

Nickel allergi mot själva kanylen kan också ge rodnader efter insulininjektioner. Nålar till sprutor och pennor innehåller nickel. Nålarna är belagda med silikon som glidmedel. Om du är nickelallergisk bör du inte använda nålarna mer än en gång eftersom silikonlagret då slits ner och nicklet kommer i kontakt med huden. Sprutnålar har ett tjockare silikonlager eftersom de också ska användas till att sticka genom gummimembranet på flaskan när du drar upp insulinet. Om du har nickelallergi så reagerar du oftast mot detta även i andra sammanhang, t ex att du får eksem av örhängen, av spännet på bälten eller under klockan. Man kan hudtesta för att se om du tål nickel.

EMLA®- kräm (som används vid blodprovstagning och innan byte av Insuflon) kan också ge en allergisk rodnad som kan vara lätt att förväxla med plåster allergi.

Insulinantikroppar

Kroppen bildar antikroppar mot främmande ämnen som den inte känner igen. Tidigare, när vi använde insulin från svin eller nötkreatur var det vanligt med insulinantikroppar. Numera är det ovanligt med så höga halter av antikroppar att det ställer till problem. Insulinantikropparna fungerar så att de binder insulin till sig när det finns gott om insulin i blodet, t ex efter en måltidsinjektion. När det finns lite insulin i blodet, t ex på natten, släpper de istället ifrån sig insulin. På så vis slätas insulinkurvan ut på ett olyckligt sätt. När du vill ha mycket insulin i blodet efter en måltid blir det för lite (med högt blodsocker som följd) och när du vill ha lite insulin i blodet på natten får du istället för mycket (med lågt blodsocker som följd). Man kan säga att med höga halter av insulinantikroppar tillverkar man sitt eget långverkande insulin av det snabbverkande insulinet.

Många olika metoder har försökts för att minska dessa problem men utan större framgång. Det som har visats sig fungera rätt så bra är att ge en stor dos snabbverkande insulin på morgonen för att "mätta" insulinantikropparna. På dagen ger man allt mindre doser snabbverkande insulin till måltiderna. På kvällen ges bara en liten dos nattinsulin för att minska risken för nattliga känningar.

Man kan med ett blodprov mäta hur mycket av insulinet som är bundet till antikroppar. Normalt ligger nivån på ca 6 % men vi har sett värden på över 90 % när problem enligt ovan uppstått. Även om det kan vara mycket besvärligt med insulinantikroppar så brukar de med tiden minska så att besvären klingar av.

Insulin ödem

Ibland kan man få en lokal eller en generell svullnad i kroppen när man rätt så snabbt förbättrar diabetesinställningen. Det beror på en tillfällig vätskeansamling i kroppen och är ett övergående fenomen.