Världsdiabetesdagen 14 November 2012 har passerat och många evenemang har
ägt rum runt om i Sverige och i världen. Årets tema ”Protect our future”,
skydda vår framtid är fokuserad på barn, ungdomar och kommande
generationer så att dessa får en adekvat vård. Målet bör också vara
att kommande generationer inte skall behöva få diabetes eller om en
individ drabbas av diabetes ska komplikationer förhindras – men för detta
krävs forskning på en bredare front.
I regeringspropositionen 2012/13:30 ökar anslagen till forskningen vilket
är glädjande. Diabetesforskning satsas med 56 miljoner kronor per år.
Detta är givetvis mycket bra för alla drabbade av Diabetes – men tyvärr
är satsningen alldeles för blygsam. Detta speciellt som WHO (World Health
Organisation) har konstaterat att ökningen globalt av diabetes är av en
sådan dimension att man kan betrakta det en epidemi.
Den största ökningen är typ 2, även kallad vuxendiabetes, men även typ
1, barndiabetes, ökar och de nordiska länderna toppar ökningen i procent
av populationen. Detta har man för närvarande ingen förklaring till. Hur
ser framtiden då ut om ingen lösning på problemet diabetes sker.
Skulle antalet drabbade bli för stor kan kostnaderna komma att läggas på individen
själv – och behandlingen blir en klassfråga. Insulin, mediciner för
följdsjukdomar, blodsockertest och tekniska hjälpmedel kommer inte att vara
subventionerade eller kostnadsfritt. Bara kostnaderna av komplikationerna kan
bli mycket stora.
När samhället står inför en epidemi brukar alla krafter sättas in för
att minimera skadorna på medborgarna.
Man kan konstatera att den insats staten gjorde när Sverige stod inför influensan A(H1N1)
2009 gjordes en riktad insats inför en förväntad pandemi. Regeringen avsatte 2009
1 miljard kronor till landstingen för inköp av A(H1N1) vaccin. Ytterligare
1.5 miljarder kronor fick landstingen 2012 för inköp av ett nytt bättre
vaccin, således 2.5 miljarder totalt för att bara ha en beredskap.
Lek med tanken att diabetesforskare i Sverige fick samma summa över fyra år.
Sverige skulle få ett genombrott i diabetesforskningen, kunna knyta till
sig fler toppforskare från andra länder och lägga fokus på flera
fronter, t.ex. ta fram ett vaccin mot typ 1 alternativt skydda
insulinproducerande celler från att slås ut, bättre och mer effektiva
mediciner vid typ 2 diabetiker att bli insulinresistenta. Diabetes är den
största kroniska sjukdomen i Sverige. Min uppmaning till Sveriges riksdag
är att avsätta än mer riktade resurser till diabetesfältet.
Kanske har Landstingen spelat ut sin roll. Om denna organisation skulle
försvinna, frigörs mycket pengar. Lägg all sjukvård, som i Norge, under
ett departement som fördelar pengar efter individantal.
Göteborgs Diabetesförening
genom Lars-Göran Jurin
