Priset utdelas av Svensk Förening för Diabetologi (SFD) vid SFDs höstmöte 8-9 nov 2012 i Stockholm. SFD har utsett pristagaren.

vetenskaplig sekr Michael Alvarsson Svensk Förening för Diabetologi (SFD)

Marcus Lind är överläkare NU (NÄL och Uddevalla)-Sjukvården och
Medicine Doktor, Institutionen för Medicin, Göteborgs Universitet.

Trots att följdsjukdomar vid typ 1 diabetes studerats i många undersökningar sedan 1940-talet så var det först
i juni 2011, som Marcus Lind visade i en studie i the Lancet att hjärtsvikt är ett vanligt förekommande tillstånd hos patienter med typ 1 diabetes.

 

http://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(11)60471-6/fulltext

Glycaemic control and incidence of heart failure in 20 985 patients with type 1 diabetes: an observational study

Studien omfattade 20 985 patienter med typ 1 diabetes från det Nationella
Diabetesregistret (NDR) och visade att hjärtsvikt var starkt kopplat till
blodsockerkontrollen oberoende av andra riskfaktorer inknlusive tidigare
hjärtinfarkt. Sambandet var starkt och visade ca 30%-35% högre risk för
varje procentenhets högre medel-HbA1c-nivå under 9 års tid.

Man fann också att patienter med typ 1 diabetes i medelåldern hade 10-20 gånger ökad risk jämfört med normalbefolkningen att bli inlagda på sjukhus pga hjärtsvikt. Man studerade också övergripande andra riskfaktorer för
hjärtsvikt och fann att högt BMI, systoliskt men inte diastoliskt, HDL men
inte LDL, rökning och längre diabetesduration var kopplat till ökad risk för hjärtsvikt.

– Hur går ni vidare med forskningen kring hjärtsvikt?
När vi finner en ökad risk för hjärtsvikt för våra patienter känns det som
en skyldighet som forskare att försöka studera om förekomsten av hjärtsvikt
kan minimeras. Vi fortsätter därför med prospektiva screeningstudier med
hjälp av ultraljud av hjärtat. Idag screenar vi patienter avseende ögon,
njur och nervskador, men inget för hjärtat i klinisk praktik. Vi kommer
undersöka om ultraljudsundersökningar av hjärtat i vissa patientgrupper med
typ 1 diabetes kan vara av värde utifrån  ålder eller om man har någon annan riskfaktor för hjärtsvikt.

 

Sammanlagt kommer 400 patienter med typ 1 diabetes som är över 40 år eller 30-40 år med någon riskfaktor för hjärtsvikt att undersökas samt 200 köns- och åldersmatchade kontroller från normalbefolkningen. Studierna utgår från NU-Sjukvården och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Marcus Lind disputerade 2009 och har sedan dess flera internationella och
nationella forskningssamarbeten. Han utförde sin postdoc period vid
Mid-America Heart Institute i USA som ansvarar för flera studier om nya
diabetesläkemedels effekter på hjärtkärlsjukdom och har pågående
forskningsarbeten med Diabetes Trial Unit, Oxford, University,
Storbritannien.

Vi passar på att fråga Marcus vad han har att säga om 20-årsdata vad gäller
blodsockerkontrollen och hjärtinfarkt och död i UKPDS-studien som han
presenterade vid ADA-kongressen, Philadelphia, USA, juni 2012, ihop med
Oxfordgruppen.

http://dagensdiabetes.se/index.php?option=com_content&view=article&id=530:ada-marcus-lind-sweden-late-breaking-abstracts-time-dependent-relationship-between-hba1c-and-subsequent-death-or-myocardial-infarction-may-explain-the-ukpds-legacy-effect&catid=25:forskning&Itemid=53

– Vi bekräftar tidigare resultat från uppföljningar av
intensiv- och konventionellgrupperna i UKPDS-studien där man såg en lägre
risk för hjärtinfarkt och död för tidigare intensivbehandlade patienter. I
observationella analyser finner vi att de tidiga HbA1c-värdena förklarar
senare händelser av hjärtinfarkt och död till stor del. Man ser också större och större vinster med bra blodsocker ju längre tiden går.

 

Vi får allt fler och fler evidens för att upptäcka diabetes tidigt och optimera blodsockerkontrollen redan under de första åren efter diagnos är avgörande för framtida prognos, säger Marcus Lind.

Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt