Farliga åtgärder vid diabetes
Från Dagens Medicin 18/4 2000

Testade vårdbiträden föreslog farliga åtgärder vid diabetes
    Så skriver Dagens Medicin och anger att bristande medicinsk kunskap hos undersköterskor och vårdbiträden i den kommunala hälso- och sjukvården kan göra att hot för vårdtagares hälsa, och ibland kan även deras liv riskeras. Var tionde undersköterska och sjukvårdsbiträde utanför sjukhusen föreslog vid ett kunskapstest riskabla åtgärder, som att ge insulin till en patient med tecken på lågt blodsocker. Vårdforskaren Synnöve Ödegård vid Nordiska Hälsovårdshögskolan har tillsammans med Dan Andersson, läkare vid Socialmedicinska Institutionen vid Uppsala Universitet, testat kunskaperna om diabetes hos 2.966 vårdbiträden och undersköterskor som arbetar vid servicehus, äldreboenden, sjukhem och inomhemtjänsten i 15 kommuner i Sverige.

Angav fel behandling av patient
    I kunskapstestet ingick ett patientfall. Testpersonerna fick svara på hur de skulle agera i mötet med en vårdtagare som har diabetes och som haft magsjuka och svårt att äta de senaste dagarna. Vårdtagaren var dessutom yr, darrig och lättirriterad - alla tydliga tecken på insulinkoma. Så många som 10% svarade att de skulle ge patienten insulin, eller besvarade inte frågan alls, vilket enligt Ödegård tyder på ett riskbeteende. - De borde ha svarat att de direkt skulle kalla på sjuksköterska eller läkare. Att ge insulin i den situationen är direkt livshotande, säger hon. Till och med bland de undersköterskor och vårdbiträden, som hade delegation att ge insulin, och därmed av sjuksköterska, bedömts ha tillräcklig kompetens i diabetesfrågor, angav 6% eller 91 personer, svar som visade på ett riskbeteende. Av dessa svarade 44 stycken att de skulle ge insulin.

    - Att 44 stycken med delegation skulle ge insulin är allvarligt och visar på brister både i utbildningen och deelegationsrutinerna, säger Ödegård. Det visade sig också att kunskapsbrist var den faktor som hade tydligast samband med val av riskfyllt alternativ. De vårdbiträden och undersköterskor som inte kände till hur blodsockernivån ligger vid en insulinkänning, angav tre gånger så ofta som dem som hade svarat rätt en felaktig åtgärd i patientfallet. Bristande kunskaper om skälen till en insulinkänning ökade också risken för att svara fel. Det var också vanligare att vårdbiträden och personer som arbetade i vårdtagarens hem valde en riskfylld åtgärd än att undersköterskor och personal på servicehus, sjukhem eller äldreboende gjorde det.

Bristande utbildning
    Många ansåg sig själva okunniga, 8 av 10 vårdbiträden och undersköterskor angav själva att de inte har tillräcklig kunskap om diabetes. Och av dem som hade delegerad rätt att ge insulin hade bara en tiondel fått gå igenom en skriftlig kunskapstest. 25% hade inte fått utbildning i praktiska färdgheter, som att injicera insulin. Synneve Ödgård tror inte att kunskapsbristen gäller enbart diabetes, utan att resultatet av undersökningen är en indikator på att yrkesgruppens fortbildningsbehov är förbisedda. Man ska inte klandra enskilda vårdbiträden och undersköterskor istället måste ansvaret läggas på de chefer och politiker som har till uppgift att förebygga risker i vården, enligt Ödgård i Dagens Medicin, och anser vidare, att diskussionen måste upp på en organisatorisk nivå, till chefer och politiker - Det är ju så inom vården att man låter relativt lågutbildade människor utföra mycket avancerade uppgifter. Det är kanske så att vi inte ska ha delegering alls, avslutar Synnöve Ödgård intervjun i Dagens Medicin.

Insulin anmäls ofta
    Av de felbehandlingar och misstag inom vården som rapporteras till Socialstyrelsen, är incidenter med läkemedel de vanligast och det mest frekventa är rapporter om insulin. Under 2 år, 1996 + 1997 registrerades i Socialstyrelens riskdatabas 123 fall, ett fall var 6:e dag, fall som handlade om insulin. Bland dessa fanns fall då sjukvårdsbiträden hade givit insulin till patienter som hade lågt blodsocker, vilket är enligt Dagens Medicin mycket allvarligt, och kan orsaka insulinkoma och, i värsta fall dödsfall.

Kommentar
    Under senaste året har i Sverige på flera orter kommit igång utbildning av undersköterskor och sjukvårdsbiträden, speciellt i diabeteskunskap. Det är viktigt att denna fortbildningssatsning förstärks och fortsätter över hela landet.

Red