Recension: Rapsodiskt om diabetes
Recension av Åke Sjöholm
Karolinska sjukhuset
Solna
Recenserad bok:
Gaston R. Zahnd och Claes
B. Wollheim, editors.
Contributions of physiology to the
understanding of diabetes. Ten
assays in memory of Albert E.
Renold. 171 sidor. Springer
Verlag, 1997. ISBN 3-540-61385-
4.
Om patofysiologi
Denna bok utgöres av tio
stycken vitt skilda bidrag kring
olika aspekter på den
mångfasetterade diabetes-sjukdomens
patofysiologi, levererade
av olika auktoriteter inom
huvudsakligen europeisk diabetologi.
Boken kan sägas vara en 10 år
försenad festskrift till minnet av
Albert E. Renold (1923-1988), en
verklig gigant inom europeisk
diabetesforskning och därtill en av
grundarna av europeiska diabetesfederationen.
Diabetes mellitus är
en av de stora folksjukdomarna i
västvärlden och tenderar dessutom
att öka i incidens, speciellt i de
skandinaviska länderna. Sjukdomen
utgör ett massivt
socioekonomiskt problem, varför
forskningen kring dess orsaker,
förebyggande och behandling varit
föremål för intensiva forskningsinsatser.
Den här refererade boken
under schweizisk redaktion är
uppdelad i 10 kapitel, inkluderande
38 figurer och 7 tabeller. De
olika medarbetarna presenterar här
sina hypoteser och käpphästar,
vissa mer enkelspåriga än andra.
Efter att ha hört samma personer
presentera motsvarande på
diabeteskongresser under flera år,
förvånas man över hur stationära
och rigida modellerna är. Man
frapperas också över att vissa
författare i stort sett verkar ha
duplicerat texten från egna tidigare
alster, vilket naturligtvis lätt låter
sig göras med ordbehandlarens
benägna bistånd.
Basal betacellsfysiologi
Bokens första sektion
innehåller olika aspekter på den
insulinproducerande ß-cellens
fysiologi. Inledningsvis finner man
en kärnfull och auktoritativ
beskrivning av hur nobelpristagaren
Martin Rodbell under ett
sabbatsår i Renolds laboratorium
gjorde sin epokgörande upptäckt
av GTP-bindande proteiner som
kopplingsfaktorer i cellulär signalöverföring.
Tyvärr saknas en
beskrivning av den funktionella
betydelsen av malonyl-CoA som
regulator av ß-cellens
lipidmetabolism. Den fundamentala
betydelsen av denna molekyl i
ß-cellens stimulus-sekretionskoppling
har genom färska studier
visat sig vara större än man tidigare
trott.
I övrigt bjuds här på tre
kapitel som kort sammanfattar hur
insulingenens uttryck regleras av
glukos och cykliskt AMP, betydelsen
av intercellulär kommunikation
mellan angränsande ß-celler
samt elementära mekanismer som
kontrollerar ß-cellens substrat-metabolism och kalciumhantering.
Verkningsmekanismer
Nästföljande sektion avhandlar
mekanismerna för
insulinets verkan i de perifera
målcellerna, inkluderande
insulinreceptorns signalsystem och
effekterna av insulin på
glukostransportproteiner av olika
typer. Denna del framstår dessvärre
redan som föråldrad, och den
intresserade läsaren kan säkerligen
skaffa sig mer aktuell information
på annat håll.
Diabetes
Jörn Nerup sammanfattar i
ett välskrivet, om än något
dogmatiskt, kapitel sin rådande
syn på etiologin till insulinberoende
diabetes. En god och
översiktlig inblick ges i cellmedierad
autoimmunitet via cytokiner
(t.ex. interleukin-1) och
kvävemonoxid, där kunskapsutvecklingen
de senaste åren varit
snabbt accelererande. Häpnadsväckande
nog saknas dock någon
som helst beskrivning av typ-2
diabetes, vilken ju är 10 gånger
mer prevalent. Vare sig primär ß-cellslesion
eller perifer insulinresistens
diskuteras sammanhållet
någonstans, vilket är lika tråkigt
som förvånande. Visserligen
omnämns att vissa MODY-former
orsakas av mutationer i
glukokinasgenen, men inte att
andra varianter av samma
sjukdomsentitet är associerade
med mutationer i genen kodande
för hepatocyt-tillväxtfaktorn.
Målgrupp
Denna kortfattade bok
vänder sig till forskningsorienterade
kolleger vid
endokrinologiska och internmedicinska
kliniker. Bokens
främsta nytta synes vara som
bredvidläsningslitteratur för
kolleger inom internmedicin och
diabetologi. Dess kvalitet är dock
knappast över genomsnittet och i
vissa delar alldeles för ytlig för min
smak. Pga sitt behändiga format
lämpar den sig dock som översiktslitteratur
inom området experimentell
diabetologi. Emellertid
riskerar dess innehåll naturligtvis
att snabbt bli obsolet, och man
frågar sig hur mycket av dessa
sanningar som står sig om fem år.
Ett bättre sätt att skaffa sig
överblick över forskningsfältet
torde vara en Medline-baserad
datasökning av översiktsartiklar.
Doc Åke Sjöholm
Karolinska sjukhuset
Solna
Ake@crch.hawaii.edu