Äldre med diabetes får inte rätt vård

Rapport från SFDs höstmöte oktober 2011

Inför en kommunal diabetessjuksköterska, tycker Marie Olsen vid Högskolan i Dalarna. − De allra äldsta är en sårbar grupp som ofta inte får den diabetesvård de behöver, säger hon.

En rad problem samverkar
mot diabetesvården för de riktigt gamla typ 2-patienterna. Det gäller både forskning, behandling och egenvård, säger Olsen. – Äldregruppen exkluderas ur studier eftersom de är svåra att studera. De faller ju ofta ifrån.
Det finns också mycket få studier med livskvalitet som utfallsmått, de flesta studier fokuserar på HbA1c-värdet. I Sverige har mellan 35 000 och 70 000 personer över 75 års ålder diabetes. De allra äldsta har ofta svårt med egenvården. De har fysiska funktionshinder, kognitiva hinder, lider av depression, är multisjuka och är ordinerade många mediciner.
Dessutom har de det så kallade geriatriska syndromet. Det geriatriska syndromet består av en samling komplexa problem: smärta, falltendens, urininkontinens och undernäring. Risken att drabbas av det geriatriska syndromet ökar hos äldre med diabetes, säger Marie Olsen.

Demens ett hinder
En patient med begynnande demens som bor själv, hoppar kanske över eller tar dubbelt så mycket insulin som hon behöver. – Man vill kanske inte ta insulin.

Tabletter brukar gå bra, men injektioner är svårare. Många upplever inte att de verkligen har någon sjukdom förrän de måste börja med insulinbehandling. Många tror att de bara har en ”släng av socker”.Reumatism gör det svårt att ställa in rätt dos. Kanske hör man inte heller det knäppande ljudet på insulinpennan som indikerar rätt dos.

Depression ökar vid typ 2
och leder till sämre följsamhet. Dessutom kan det leda till falsk demens. Minskad rörlighet ger problem med att handla och laga mat.
– Man kanske inte har varit på affären på fem år och vet inte vad man ska önska hem heller. Marie Olsen tycker att vården bör screena för det geriatriska syndromet och för depression.
Inkontinens ger lättare hyperglykemi (högt blodsocker) och får man bråttom till toa faller man och slår sig oftare. Typ 2-patienter faller oftare och får oftare höftfrakturer, vilket i genomsnitt leder till död inom ett år för hälften av de drabbade.

Insulin ges för tidigt
Det kan ta en timme för en äldre person att få i sig maten. Men insulin har getts före maten − vilket förstås inte är en bra tajming.
Självklart är den äldre patientens blodtryck viktigt − men det finns inga rutiner för att ta blodtrycket inom kommunal vård. – Det gör man − kanske − om patientens status ändras.
Äldre tycker ofta att de inte har fått information om egenvården.
– En av deltagarna i en studie hade fått sin diagnos för fem år sedan. Under studien blev hon informerad om diabetes, och utbrast: ”ingen har berättat det här för mig tidigare”.
Patienterna tycker att vården ställer för höga krav på blodsockerkontroll. De fokuserar själva på livskvalitet. De är oroliga för komplikationer, för försämrad syn och sår på benen framför allt, enligt Marie Olsen.

Felbehandling vanligt
Många äldre över 75 år har lågt blodsocker på natten och faktiskt också mitt på dagen. Man vet inte varför.
Tyvärr råkar den här gruppen också ut för felbehandlingar. I en studie visade sig undersköterskor och vårdbiträden inom hemtjänst och äldreomsorg ha undermåliga medicinska kunskaper om diabetes.
− De fick svara på om de skulle ge insulin till en 80-årig kvinna med diabetes som varit förkyld i flera dagar. Hon sades ha svårt att äta, ha yrsel, vara irriterad, och darrade så mycket att hon inte kunde ta ett glas vatten och dricka. Tio procent svarade att de skulle ge insulindosen:
– Vi måste utbilda bättre. Och vi borde ha kommunala diabetessjuksköterskor som har ansvar att åka runt och följa upp diabetesbehandlingen, säger Marie Olsen:

Text; Jonas Fredén

Ur Leva med Diabetes
nummer 8-11,
Storstockholms Diabetesförenings medlemstidning.

Publiceras med tillstånd av
tidskrift och författare.

|Upp|