Medlemstidning för Svensk Förening för Diabetologi
Gå tillbaka

 

Redaktören har ordet

Bästa Diabetes-Kollega

Hjärtligt välkommen till ett färskt nummer av DiabetologNytt, senaste nytt inom klinik och forskning. Gisela Dahlqvist i Umeå medverkar med Barndiabetesregistret 30 år. Ett nytt läkarintyg för körkort för patienter med diabetes presenterar chefsläkare Lars Englund. En artikel tar upp aspekter kring politikernas beslut kring Vägval 2010, redan infört i Halland och Stockholm - och nu med synpunkter utifrån Västra Götaland. Hört och sett tar upp nyheter inom diabetesområdet. Mycket annat finns också att läsa.

Nya Nationella Riktlinjer för Diabetes
Under 2009 kommer Socialstyrelsen sjösätta sina nya Nationella Riktlinjer för Diabetes, först i en preliminär version i maj, för diskussion, och sedan med en final version i vinter. Vi kommer att höra om de nationella riktlinjerna på Diabetesforum i slutet av maj (se annons på annan sida) och i höst. Sex olika regionala möten för politiker och beslutsfattare kommer att gå av stapeln i Socialstyrelsens regi under kvartal 2, 2009. Våra tjänstemän kommer därför att på ett mer påtagligt sätt beröras av de nya riktlinjerna. Vi inom professionen får ett gott och stort stöd i samband med införandet. Ny evidens-baserad diabetesvård ger framöver våra patienter ett ännu bättre omhändertagande. 2009 och 2010 kommer att bli två år med Diabetes med stort D - det kommer att märkas på olika sätt, också på våra mottagningar i Sverige, och indirekt också för diabetesforskning och -utveckling!

Kommunikation
Svensk Förening för Diabetologi (SFD) har som tema 2009 ”Kommunikation i arbetet”. Bemötande är viktigt. Vi vet, att kroppsspråket står för 55% av genomslagskraften i vårt budskap, rösten för 38% och orden bara för 7% (J Counselling Psych 1967;31:248-52). I ett mångkulturellt samhälle som Sverige är kommunikation än mer framgången i en relation. Allmänheten har störst förtroende för sjukvården - vi har ett bra utgångsläge för vår kommunikation.
Hälso- och sjukvårdens Ansvarsnämnd tar ofta upp i sina uttalanden att det är viktigt att kunna ha en god kontakt med sina patienter, visa intresse, empati och engagemang. I över 70% görs anmälningar till myndigheten pga att patienten anser sig illa bemött av sin läkare - inget medicinskt fel har i sig begåtts. Kroppsattityden har stor betydelse, att vi visar att vi har empati med individen. Vi kommunicerar ”med” patienten, istället för ”till” patienten. Vi inbjuder då till delaktighet, och visar respekt. Tystnad och pausering i kommunikation anses också vara viktigt - för att patienten ska kunna ta till sig fakta och information, reflektion och eftertanke.
Det är också våra chefers ansvar att kommunikation på arbetsplatsen fungerar, för att vi ska kunna trivas, känna förtroende och uppleva arbetsglädje. Lotta Juhlin, som undervisar på retorik-linjen vid Strockholms universitet, skriver i en aktuell artikel; ”Det är då - när känslan av förtroende infunnit sig som alla sinnen öppnas, antingen det gäller i kommunikation med en patient eller anhörig eller i kommunikation med kollegor eller åhörare”. En glad människa är mjuk och harmonisk i sina rörelser.
Det är en gåva att kunna skratta med sina kollegor - och sina patienter. Humor möjliggör ofta en mer avspänd kommunikation, och kan också liksom leenden lösa upp uppkomna problem och svårigheter.
En dialog som tillfredsställer patientens informationsbehov är förutsättning för att vi ska få en nöjd patient. En bok med praktisk inriktning är en nyutkommen skrift på 200 sidor, ”Patientkommunikation i praktiken”, Inger Larsson kommunikationsforskare, Lars Palm professor i planerad kommunikation, från Nordstedts Akademiska Förlag. De 16 kapitlen innehåller vart och ett ett stort antal referenser, och allra sist finns ca 300 ytterligare referenser. Kulturella skillnader diskuteras i ett kapitel; i alla kulturer finns regler för hur nära en människa vi ska vara vid samtal, och detta naturliga avstånd kan skilja mycket mellan olika kulturer. Vissa kulturer uppskattar stora gester, andra vill ha ett mer återhållsamt uttryck. Detta måste bektas; annars risk i kommunikation för missförstånd eller att läkaren upplevs som provocerande.
Kommunikativ kompetens tas upp som ny del i utbildning av nya ST-läkare enligt Socialstyrelsens krav från slutet av 2008, förutom den medicinska sakkunskapen inom respektive specialitet, och denna förmåga ska dokumenteras i skrift. Kunskap om samtalsmetodik tas upp liksom samtalsdynamik, läkaren ska öva förmågan att benämna känslor och medverka till utvecklandet av en helhetssyn på individ och sjukdom.
I Socialstyrelsens Nya riktlinjer för hjärtsjukvård under förra året ägnades ett helt kapitel åt information, delaktighet och medinfytande. Vi har en lagstadgad skyldighet att göra patienten delaktig i valet av behandling - och vi måste skapa förutsättningar för en delaktig och välinformerad patient. Bemötande och kommunikation är en del i all behandling och vård. Alla kontakter ska bygga på respekt för individens självbestämmande och integritet. Brister i kommunikation mellan patient och vårdnadsgivare är en säkerhetsrisk; en biverkan kan uppkomma istället för den avsedda behandlingseffekten. Kommunikation måste få ta tid - och ska ses över tid, skriver Socialstyrelsen. Informationen måste fyllas på, förtydligas, upprepas och följas upp under hela vårdprocessen. Då det gäller diabetes är det ett livslång lärande, för patienten - och vårdnadsgivaren. Det är också enligt myndigheten ett gemensamt ansvar för personal och patient - att behandling och vård når avsedda resultat.
Information ska ske i dialog, individualiseras i en anpassad information. Muntlig och skriftlig information bör varvas, upprepa informationen på olika sätt, och uppmuntra patienten att ställa frägor. Patienten måste också ha en namngiven och lätt tillgänglig person att kunna vända sig till för att få information och fråga om det som är oklart eller som väcker oro.
Om ett fel begås, ska vi från vårdens sida be om ursäkt för det inträffade - för att visa respekt för patienten. Detta underlättar och hjälper patienten att återfå sin värdighet, och förtroendet mellan vårdgivare och vårdtagare återupprättas. Självkart vid större fel skall formell avvikelsehantering initieras.
Sammanfattningsvis är välfungerande kommunikation a och o för än mer framgångsrik interaktion, inom och mellan yrkesgrupper, inom och mellan olika åldrar, över och mellan olika länder och kulturer, etc. Googla gärna på ”communication”. Du får 400 miljoner träffar, överst wikipedia med par värdefulla och läsvärda sidor.

2009 - det bästa året! Vi på redaktionen önskar Dig ett riktigt bra år!

Stig Attvall
Redaktör DiabetologNytt
stig.attvall@medicine.gu.se

|Upp|


Till Förstasidan - Diabetolognytt.com