Folkhälsopolitisk rapport 2005
För två år sedan fick Sverige ett övergripande
mål för folkhälsan. Elva målområden antogs
av riksdagen. Nu har den första uppföljningen presenterats av
Folkhälsoinstitutet. Den visar att utvecklingen går framåt
på en del punkter, samtidigt har hälsan försämrats
bland många invånare. Särskilt oroväckande är
utvecklingen bland unga kvinnor och invandrare.
Folkhälsoinstitutet (FHI) är den myndighet som fått i
uppdrag att följa upp folkhälsopolitiken, men totalt har 22
stycken statliga myndigheter deltagit i arbetet med att ta fram rapporten,
berättar Gunnar Ågren, generaldirektör på FHI. Dessutom
har alla landsting intervjuats och alla kommuner har fått svara
på en enkät. Med hjälp av det underlag man fått
fram har 400 förslag utformats. Av dem lyfter FHI fram 42 av särskilt
stort intresse.
- Flera av förslagen har bäring på flera områden.
Bland annat vill vi stärka arbetet mot långtidsarbetslöshet
och diskriminering, säger enhetschefen Bernt Lundgren och berättar
att Sverige haft en form av folkhälsorapportering ända sedan
folkbokföringen infördes på 1700-talet. Men det här
är första gången vi har en systematiskt folkhälsopolitik,
och meningen är att regeringen från och med nu ska få
en ny rapport vart fjärde år.
Många fallolyckor bland äldre
- Vi har varit bra på det förebyggande arbetet inom många
områden. Till exempel har trafikolyckorna minskat och vi är
fortfarande bra på att förebygga barnolycksfall. Å andra
sidan har vi inte alls lyckats med det förebyggande arbetet när
det gäller fallolyckor bland äldre. Det är den typ av olycka
som orsakar de överlägset största kostnaderna och dödstalen.
Behandlingen av höftledsfrakturer kostar 4,7 miljarder kronor om
året. Det här är ett bra exempel på ett område
som skulle kunna förbättras, säger han. Därför
föreslår Folkhälsoinstitutet att kommunerna tar fram preventiva
åtgärdsprogram.
- Det kan handla om att ge dem äldre hjälp med att sätta
upp gardiner och byta lampor. Just lampbyte är faktiskt en väldigt
vanlig orsak till frakturer, som dels kan leda till en förtidig död,
men de ger även höga kostnader för samhället. Varje
höftfraktur kostar 250 000 kronor så det är klart att
ett bättre förebyggande arbete på det området skulle
vara lönsamt, säger Göran Ågren och berättar
att under år 2001 dog 1 100 personer över 65 år till
följd av fallskador. 42 000 personer var tvungna att uppsöka
sjukhus av samma anledning.
Vi röker mindre
Rökningen är däremot ett område där det preventiva
arbetet fungerat. Nu är det bara omkring 15 procent av den vuxna
befolkningen som röker, vilket är den lägsta siffran i
Europa.
- Vi har dessutom goda skäl att tro att den kommer att minska ytterligare
efter det rökförbud som införts, säger Bernt Lundgren.
- Man skulle kanske kunna tycka att vi kan lämna tobaksfrågan
åt sidan, men riksdagen har antagit ett delmål som innebär
att vi användandet ska minska ytterligare, och därför måste
satsa ännu mer på detta. FHI föreslår att tobakspriset
höjs och att det internationella samarbetet kring tobaksfrågor
blir bättre. - Vi har också den högsta alkoholkonsumtionen
vi haft på 100 år. Det är vi i allra högsta grad
oroade över, säger han.
Den psykiska ohälsan ett stort hot
Men den allra största försämringen av folkhälsan står
den psykiska ohälsan för.
- Vi kan konstatera att Sverige har en väldigt hög sjukfrånvaro,
15 procent av den arbetsföra befolkningen jobbar inte på grund
av sjukdom, säger Gunnar Ågren. Av årets 360 dagar är
de svenska männen i genomsnitt borta 34 dagar från jobbet,
kvinnorna 50. 800 000 av svenskarna jobbar inte överhuvudtaget på
grund av att de är sjuka eller förtidspensionerade. Ökningen
av andelen människor med sömnsvårigheter sedan 80-talet
är avsevärd, och i dagsläget äter sex procent av befolkningen
antidepressiv medicin.
- Den psykiska ohälsan drabbar kvinnor i betydligt högre grad
än män. Vi ser också en åldersfaktor: det verkar
som att de framförallt är de unga som fått en sämre
psykisk hälsa. Det finns säkert många orsakar till den
försämrade hälsan, men vi påpekar bland annat att
det finns ett starkt samband mellan upplevelsen av att känna sig
kränkt och psykiska ohälsa, säger Gunnar Ågren. Bland
kvinnor i åldern 18 till 20 år säger sig 47 procent ha
blivit kränkta, medan 33 procent av männen uppger samma sak.
Även bland personer med invandrarbakgrund är det vanligt att
man anser sig ha blivit kränkt.
- Den starka kopplingen vi fann mellan upplevt kränkning och nedsatt
psykiskt välbefinnande var lite överraskande för oss, säger
han. Bland de som utsätts för upprepade kränkningar är
psykisk ohälsa två till tre gånger vanligare än
bland resten av befolkningen. Den psykiska ohälsan står för
en tredjedel av sjukskrivningarna bland kvinnor och en femtedel bland
män.
Fyra sjukdomsgrupper dominerar
Psykiska sjukdomar är en av de fyra sjukdomsgrupper som dominerar
i Sverige, enligt en forskargrupp vid Karolinska Institutet som beräknat
den svenska sjukdomsbördan (enligt den modell som WHO använder).
Förutom psykiska sjukdomar hör även hjärt- kärlsjukdomar,
cancersjukdomar och skador till dem fyra. Tillsammans står de för
70 procent av sjukdomarna bland Sveriges befolkning.
- En väldigt stor del av sjukdomsbördan är påverkbar
genom insatser. Det har uppskattats att man kan minska hjärt- kärlsjukdomarna
med omkring 50 procent genom systematiska och förebyggande åtgärder,
säger Gunnar Ågren. Bland män är det vanligast med
hjärt- kärlsjukdomar, hos kvinnor är i stället de
psykiska sjukdomarna dominerande. Och prognosen är att den psykiska
ohälsan kommer att stå för en större del än
hjärt- kärlsjukdomarna även totalt sett om några
år.
- Samtidigt ser vi att den fysiska aktiviteten minskar och medelvikten
ökar. Elva procent lider av fetma, vilket hotar folkhälsan avsevärt.
Det är viktigt att försöka påverka de samhällsfaktorer
som medverkar till minskad fysisk aktivitet och överkonsumtion av
energirik och näringsfattig mat, menar FHI, som föreslår
att "stödjande miljöer för fysisk aktivitet och goda
matvanor utvecklas".
Frihet från könsrelaterat våld
Dessutom vill Folkhälsoinstitutet att det ställs upp ett helt
nytt folkhälsomål; frihet från könsrelaterat våld.
- Det könsrelaterade våldet måste kartläggas bättre,
statistiken är för dålig idag, säger Bernt Lundgren.
Man kan ofta inte särskilja när män och kvinnor drabbas.
Men vi vet att många kvinnor känner sig hotade eller utsatta
för våld, dels på arbetsplatserna, men även i hemmen,
säger han och hänvisar till undersökningar som visar att
16 procent av de förvärvsarbetande kvinnorna uppger att de har
utsatts för sexuella trakasserier på arbetsplatsen under det
senaste året. 12 procent har utsatts för våld i en parrelation
och 22 procent av 18-24-åringarna har upplev våld från
någon man.
- Samtidigt ökar sexualbrotten, och på grund av överfallsrisken
aktar sig många kvinnor för att utnyttja gemensamma motionsområden
och grönområden. Det är kanske det största problemet;
att halva befolkningen får sina möjligheter inskränkta
samtidigt som de känner rädsla. Det leder även till att
de avstår från fysiska aktiviteter, vilket naturligtvis påverkar
hälsan ytterligare, säger han.
Fakta/Folkhälsopolitisk rapport 2005:
Folkhälsopolitisk rapport 2005 har tagits fram av Folkhälsoinstitutet
i samarbete med drygt 20 andra statliga myndigheter. Det är den första
i sitt slag, och tanken är att det ska komma en ny vart fjärde
år. Underlaget bygger bland annat på en stor enkät som
skickats till 60 000 människor. Några av de förslag som
läggs fram i årets rapport är; en kraftfullare satsning
på föräldrastöd, mer förebyggande insatser inom
vården, ökad kompetens kring psykisk ohälsa på ungdomsmottagningarna,
utbyggnad av en effektiv rökavvänjning, prioritering av äldre
i det skadeförebyggande arbetet, samt insatser för en minskad
tillgänglighet av alkohol och ett minskat berusningsdrickande.
- Jag vill vända på tesen "en bra ekonomi ger bättre
hälsa". Hälsan har en avgörande betydelse för
Sveriges ekonomi. Friska personer jobbar effektivare, de har fler produktiva
år, lär sig nya saker bättre, är mer kreativa. Dessutom
går en mindre andel av resurserna åt till vård och omvårdnad
om vi skulle vara friskare. En investering i folkhälsa är väldigt
lönsamt även i rent monetära termer.
Sveriges elva folkhälsomål:
- Delaktighet och inflytande i samhället
- Ekonomisk och social trygghet
- Trygga och goda uppväxtvillkor
- Ökad hälsa i arbetslivet
- Sunda och säkra miljöer och produkter
- En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
- Gott skydd mot smittspridning
- Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa
- Ökad fysisk aktivitet
- Goda matvanor och säkra livsmedel
- Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhäller fritt från
narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet
spelande
HM
|Upp|
|