Recension av Fettskrämd l
Recension av Fettskrämd, skriven av Lars-Erik Litsfeldt. Utgiven
på Optimal förlag 2005 Pris: 250 SEK
Så var det dags igen. Med en person som utifrån sin egen
lyckade viktminskning vill berätta hur felaktiga myndigheternas råd
är och hur mycket bättre hans, på sig själv utprövade,
metod är. Lars Erik Litsfeldt fick år 2001 diagnos diabetes
typ-2 och ordinerades omedelbart mediciner och en sträng diet på
bland annat grovt bröd, grönsaker och lättprodukter samt
att motio-nera mera. Han formulerar diabetikerexperternas rekommendationer
som "60% socker, 20% protein och 20% fett".
Tio månader senare fick författaren en liten hjärtinfarkt
trots att han följt kostrekommendationerna och motionerat varje dag.
Ett år efter konstaterandet av hans diabetes hade Litsfeldt lyckats
få ner HbA1c-värdet till 5,8% - men viktnedgången var
högst måttlig. Han beslöt sig för att pröva
något radikalt annorlunda. Han valde att "så långt
som möjligt minska kroppens produktion av insulin genom att hålla
sig till fett som energikälla." Bacon, ägg och grädde
in - bröd, pasta, ris ut. Lågkolhydratmetoden m.a.o. Vi har
hört det förut, eller?! Författaren föredrar dock
att kalla det för "kontrollerat kolhydratintag": 5% kolhydrater,
25% proteiner och 70% fett. Författaren lyckades med denna metod
gå ner många kilon och ytterligare förbättra sitt
blodsockervärde.
Lars-Erik Litsfeldt inleder boken med ett kapitel med genomgång
av näringslära, fortsätter med ett annat som inriktar sig
på hur det har kunnat bli så divergerande åsikter bland
forskare beträffande bäst sammansatt kost, har några historier
om individer i extrem miljö och så avslutar han med lite recept
och kolhydratlistor och en snålvattenframdrivande beskrivning av
hur man räddar allt fettet i sin stekta bacon så att inget
går förlorat.
Lars Erik Litsfeldt har en rapp kvällstidningsstil; han blandar och
ger friskt bland gammal och ny forskning, väljer ut det som bekräftar
de egna hypoteserna på just det sätt som är möjligt
för en fri författare men knappast för en seriöst
granskande forskare - samtidigt som han har ett kapitel om just detta
tillvägagångssätt hos forskare med annan "trosriktning"
när det gäller kost. Han lättar upp ämnet genom skämtsamma
kommentarer i stil med; "Men de vet och jag vet att grönsaker
är något som bara trillar av gaffeln och det lilla man lyckas
få i sig gör knappast att man blir så mätt som de
påstår. Dessutom ser de helst att man tillbringar resten av
sin lediga tid med att kippa efter andan kämpande i en klorstinkande
kommunal simbassäng". Han är ironisk mot Livsmedelsverkets
rekommendationer, jämför dem med sumobrottarnas diet, utan att
närmre påpeka att de är tänkta som rekommendationer
för normalviktiga, friska personer och ingen specialkost för
viktnedgång.
På omslaget finns, förutom författarens glada nuna, ett
(för vetenskaplighetens skull?) citat av fysikprofessor Bodil Jönsson
om hur bra den här boken är. Författaren hänvisar
flera gånger till dr. Ulf Ravskov som Bodil Jönsson i sin tur
i en av sina tidigare böcker har agerat vapendragare för då
hon uttryckte att han var oförtjänt ifrågasatt beträffande
sin forskning om kolesterolmyterna. Ett av de båda förorden
är skrivet av professor emeritus Lars Werkö, som menar att författaren
har ovanligt goda förutsättningar att analysera den relevanta
litteraturen och bedöma bakgrunden till de olika förslag om
kost som kommit fram under de senaste decennierna eftersom författaren
varit skattejurist och varit van att gräva fram sanningen...
Boken kan ses som ett roande debattinlägg - och en viss ödmjukhet
inställning bör experterna ändå ha när det gäller
detta med att gå ner i vikt - vad som passar den ene kanske ej passar
den andre. Sista ordet är knappast sagt i ämnet - i USA har
Joslin Diabetes Center 2005 man nyligen ändrat rekommen-dationerna
för överviktiga patienter med typ 2 diabetes till att andelen
kolhydrater satts till 40% och man avråder från renframställt
socker eller stärkelserika kolhydrater som exempelvis vitt bröd,
potatis, i Sverige är man ännu ej där.
Det finns mycket skrivit om ämnet viktnedgång - som de flesta
väl ändå menar är relativt enkelt i jämförelse
med att behålla sin nya, lägre vikt... Om jag får komma
med en liten personlig åsikt så är livsstilen det allvarligaste
hotet, barnens främst, men även naturligtvis hos oss vuxna för
egen del och därför att det är vi som styr barnens. Frestelserna
är oändliga; nyss beställde jag några böcker
genom Internet med några fingerklick. För ett par år
sedan hade jag skuttat nerför trapporna, plockat fram cykeln och
själv drivit mig fram de ca 4-5 km som tur/retur-färden till
bokhandeln hade krävt. Jag finner en tragik i efterfrågan på
alla olika koster - med en uppsjö av nya böcker i detta ämne
i julhandelns boklådor, och TV-Mat-Tina i Skåne finns nu också
på frimärke. Mat har tappat något av sin starka positiva
psykologiska laddning; närhet och ömhet mellan mor och barn
i amningsstunden, mat som socialt trivsamt kitt mellan två livskamrater
och goda vänner. Framförallt har vi tappat bort ett naturligt
förhållande till kroppens egen förmåga att reglera
aptiten och näringsintaget i förhållande till vår
fysiska aktivitet. Rör Dig mera så kan Du njuta mera!
Ylva Öman Psykolog
Recension av Fettskrämd ll
Lars-Erik Litsfeldt som har skrivet boken "Fettskrämd"
använder bra liknelser för att förklara mekanismer och
förlopp i kroppen. Han berättar i boken att han har diabetes
typ 2 och hur han själv behandlat sin diabetes genom att börja
motionera och gå ner i vikt, vilket är samma strategi som vi
använder inom vården. När han berättar om den diet
som han äter, så visar det sig vara en låg-kolhydratdiet
och som inte täcker energibehovet. Det är alltid positivt med
ett nytänkande, men jag saknar uppgifter på hur blodfetterna
påverkas av denna dietregim.
Dieten innehåller kött, fågel, fisk, skaldjur, ägg,
ost, smör, grädde creme fraiche, oljor, svamp, oliver, nötter,
mandel och grönsaker som växt ovan jord (t ex broccoli, sallad,
sparris, spenat), bär, koffeinfritt kaffe och grönt te. Livsmedel
som inte får förekomma på matbordet är stärkelse
i form av rotfrukter inklusive potatis, majs, ris, pasta, couscous, ärtor
och bönor, frukt, bröd och alla andra spannmålsprodukter
som gröt, müssli, gryn och mjöl till redningar, lightprodukter
(lightost, lättmargarin, minimjölk, lättmajonnäs),
socker samt drycker som mjölk, juice, läskedrycker och saft.
Han förordar att ha vispgrädde i det koffeinfria kaffet, smör
på de varma grönsakerna och olja på de kalla grönsakerna.
En dags meny kan se ut på följande sätt: Frukost: omelett
med bacon (där man är noga med att få med allt baconfettet
i omeletten) och spenat. Lunch: kokt fisk med skirat smör, kokt spenat
och broccoli. Middag: rökt skinka med pepparrotsgrädde, gorgonzolafylld
kycklingfilé i baconrock, varma och kalla grönsaker med smör
samt ostbricka (utan bröd och kex) och oliver. Fika: fläsksvålar.
Egentligen anser han att fika inte behövs, så jag blir förvånad
över att han har fika-alternativ med. Han medger att det är
en svår diet att följa, speciellt i början och sedan i
perioder. Han syndar då med att ta en frukt. Själv har han
lördag som "syndardag", annars skulle han inte klara det.
Då äter han en frukt. Det viktiga vid viktnedgång är
att resultatet håller sig långsiktigt. Det borde vara svårare
att hålla denna diet under en längre tid, om det är svårt
i kortare perioder. Jag har inte sett några långtidsstudier,
som visar ett positivt resultat med denna diet.
I Litsfeldts kost kommer 75 procent av energin från fett, där
mättat fett utgör huvudparten av fett. Halten energi från
protein och kolhydrater är 25 procent respektive 5 procent. I de
nationella rekommendationerna i Sverige (1), Norden (2), Europa (3) och
USA (4) för den friske eller för den individ som har övervikt
eller diabetes finns inte denna kostregim. Rekommendationen är i
stället 25-30 % av energin från fett varav < 10 % av energin
får komma från mättat fett, 55-60 % av energin från
kolhydrater och 10-20 % av energin från protein samt 27-30 gram
fibrer/dag. En annan rekommendation är att 60-70 % av energin får
komma från fett och kolhydrater tillsammans. För viktnedgång
är det energibalansen som är intressant. Om energiintaget är
lägre än energibehovet, så sker alltid en viktnedgång
på alla individer. Ur viktsynpunkt är det inte intressant om
energin kommer från kolhydrater eller fett!
Lisfedts påstående att man går upp i vikt vid ett kraftigt
insulinpåslag för att fett då inlagras i cellerna, bygger
på att energiintaget är större än energibehovet!
Om jag har ett energibehov på 1800 kcal och jag konsumerar 1400
kcal i form av kolhydrater så går jag inte upp i vikt. Fettväven
skulle minska lika mycket, om jag istället skulle äta 1400 kcal
från fett. Finns det inget överskott av energi så kan
inte insulin lagra in varken fett eller kolhydrater och är då
inte anabolt! 1 gram fett innehåller ca 9 kcal och 1 gram kolhydrater
eller protein ger 4 kcal. Vi äter mest av det mättade fettet.
Vid en näringsberäkning innehöll innehöll denna diet
mer mättat fett (35 % energi ) än vad rekommendationen är
av totala fettintaget. Rekommendationen för mättat fett är
8-10 % av energin.
I de nationella rekommendationerna beror den låga fetthalten på
att det är visat att mättat fett ger ett högt LDL-kolesterol
(ont kolesterol= orsakar hjärtkärlsjukdom) (5) och sänker
skyddsfaktorn mot hjärt-kärlsjukdom, HDL-kolesterol (6). Det
enkelomättade fettet höjer skyddsfaktorn, det goda HDL-kolesterolet
(7). Författaren tar tyvärr inte upp att mättat fett ökar
insulinresistensen och att enkelomättat fett sänker den(8,9).
Grynberg konstaterar i en översiktsartikel att mättat fett gav
en progressiv ökning av blodtrycket (10). Intaget av mättat
fett sjönk i Finland från 19 till 14% mellan 1982 och 2002
och i Norge från 21 till 15% mellan 1975 till 2001. Mortaliteten
i hjärt-kärlsjukdom har minskat med mer än hälften
sedan 1970 både i Finland och Norge. 30 -50 % av reduktionen beror
på ett sänkt kolesterolvärde i Norge och Finland.
På WHO:s hemsida går att läsa att mortaliteten i ischemisk
hjärtsjukdom minskade per 100 000 kvinnor och män i åldern
25-64 år, se tabell.
Tabell. Mortaliteten i ischemisk hjärtsjukdom per 100 000, kvinnor
och män i åldern 25-64 år
Trots detta hävdar Lifstedt att det inte finns ett samband mellan
intaget av mättat fett och dödligheten i hjärt-kärlsjukdom.
Sambandet mellan ett minskat kolesterolvärde och en minskning i kranskärlssjukdom
visas i de placebokontrollerade interventionsstudierna, ALLHAT, LRC, LIPID,
HPS, CARE, AFCAPS, ASCOT, WOSCOPS, POSCH, PROSPER och 4S sammanfattade
i Läkartidningen 2004;13:1218-22.
I en epidemilogisk studie jämfördes effekten mellan en typ av
Medelhavskost och en kost med låg fetthalt på 169 individer
med moderat risk för hjärt-kärlsjukdom. Trots att försökspersonerna
inte gjorde förändringar som nådde det uppsatta målet
med ökat protein, kolhydrat och fiberintag samt fettkvaliteten förbättrades
(minskad mängd av mättat fett och ökat enkelomättat
och fleromättat fett), så blev BMI, cholesterol, triglycerider,
insulinnivån och blodglukosnivån signifikant bättre efter
3 månader. Minskningen av total cholesterol, triglycerider och insulinnivån
var fortfarande signifikant efter justering för BMI. Data predikterade
en reduktion på 9% i hjärtkärlsjukdom med den fettlåga
kosten och 15%:s reduktion med denna Medelhavskost (11). Transfett i mejerifett
har samma inverkan på blodfetterna som mättat fett har (10).
Då Litsfeldts mat har en hög halt av transfett då det
inte sparas på varken grädde eller fet ost.
Resonemanget om kolesterol, som förs i boken är den information
patienterna fick på -70-talet. Då begränsade man kolesterolintaget
för att inte få ett högt kolesterolvärde. Idag visar
forskningen precis vad författaren säger i boken, att kroppen
anpassar mängden kolesterol i kroppen genom att tillverkat kolesterol
för att kompensera ett lågt kolesterolintag. Av denna anledning
nämns inte kolesterolintaget i de aktuella näringsrekommendationerna.
Det kraftiga insulinpåslaget erhålls vid konsumtion av snabbt
blodsockerhöjande mat, vilket inte ingår i rekommendationerna
vid metabola syndromet och diabetes (1,2,3,4). Alla kolhydrater påverkar
inte blodsockret på samma sätt och rankas därför
efter sin blodsockerhöjande förmåga, Glykemiskt index
(12).
Det är mycket viktigt att vara uppmärksam på detta. Detta
nämner inte Litsfeldt i sin bok. Det är till och med så
att kolhydratens molekylstorlek inte har betydelse (12). 55-60 energiprocent
från kolhydrater bygger på långsamt blodsockerhöjande
mat, som ger en lång mättnadskänsla och inga kraftiga
blodsockerfall med sötsug pga ett svagt insulinpåslag. Det
är dessutom så att långsamt blodsockerhöjande kolhydrater
förbättrar LDL-kolesterol och ökar HDL-kolesterol på
samma sätt som enkelomättat fett gör (13, 14). Alla ärtor
och bönor som är uteslutna i Litsfeldts diet ger svagt insulinpåslag
(12).
Att äta lite men ofta och att då äta långsamt blodsockerhöjande
mat medför en minskad insulinresistens pga att koncentrationen av
de fria fettsyrorna trycks ner till en låg nivå (15, 16).
Litsfeldt hävdar att styrketräning minskar insulinresistensen,
men det kan varje insulinbehandlad patient intyga att då krävs
det samma insulindos. Det är promenader, löpning, simning, skidåkning
etc som ökar insulinkänsligheten.
Förutom att författaren för ut ett kostbudskap som är
förödande så är det allvarligt att Litsfeldt menar
att forskningen sällan är seriös. Han påstår
att rutinerna runt en publicering av en studie i en vetenskaplig tidskrift
är sådana, att granskarna som bedömer kvaliteten av studien
inte godkänner den om forskningsresultatet inte stämmer med
vad granskaren vill att resultatet ska vara. Han ger också exempel
på att forskarna tar fram suddgummit och suddar ut resultat i en
korrelationsanalys för att få det att stämma med forskarens
egen teori.
Litsfeldt själv refererar till Richard Bernsteins bok från
1997, Dr Bernstein´s Diabetes Solution och U Ravnskovs bok The Cholesterol
Myths och Sanningens dödgrävare av Broad & Wade från
1983. Det är alltså inte studier på flera håll
som visat samma sak som Litsfeldt refererar till. Det ligger kanske något
i vad en av årets nobelpristagare sa i ett föredrag, att i
en bok kan man skriva vad som helst för att få tryckas, men
en studie genomgår en granskning av flera experter för att
få tryckas. (Experterna granskar samtidigt fast de inte vet om varandra).
Det är en kvalitetsbedömning av material, metoden, design och
studieprotokoll som ger resultatet som bedöms.
Referenser
- Svenska Näringsrekommendationer 2005. 4:e upplagan Svenska
Livsmedelsverket, Uppsala.
- Becker W. New Nordic nutrition recommendations 2004. Physical activity
as important as good nourishing food] Lakartidningen. 2005 Sep 26-Oct
2;102(39):2757-8, 2760-2. Review. Swedish.
- Evidence-based nutritional approaches to the treatment and prevention
of diabetes mellitus. Nutr med Cardivasc Dis. 2004; 14: 373-394.
- Anderson JW, Randles KM, Kendall CW, Jenkins DJ.Carbohydrate and
fiber recommendations for individuals with diabetes: a quantitative
assessment and meta-analysis of the evidence. J Am Coll Nutr. 2004 Feb;23(1):5-17.
Review.
- Allman-Farinelli MA, Gomes K, Favaloro EJ, Petocz P. A diet rich
in high-oleic-acid sunflower oil favorably alters low-density lipoprotein
cholesterol, triglycerides, and factor VII coagulant activity.J Am Diet
Assoc. 2005 Jul;105(7):1071-9.
- Varady KA, Jones PJ. Combination diet and exercise interventions
for the treatment of dyslipidemia: an effective preliminary strategy
to lower cholesterol levels? J Nutr. 2005 Aug;135(8):1829-35. Review.
- Jenkins DJ. Optimal diet for reducing the risk of arteriosclerosis.
Can J Cardiol. 1995 Oct;11 Suppl G:118G-122G. Review. . Sanchez de Medina
Contreras F, Zamora Navarro S. [Diet and coronary disease]. Nutr Hosp.
1995 May-Jun;10(3):152-7. Review.
- Vessby B, Uutistupa M, hermansen K et al Substituting dietary saturated
for monosaturated fat impairs insulin sensitivity in health men and
women: the KANWU study. Diabetologia 2001;44:312-319
- Riccardi G, Giacco R, Rivellese AA. . Dietary fat, insulin sensitivity
and the metabolic syndrome. Clin Nutr. 2004 Aug;23(4):447-56. Review.
- Grynberg A. Hypertension prevention: from nutrients to (fortified)
foods to dietary patterns. Focus on fatty acids.. J Hum Hypertens. 2005
Dec;19 Suppl 3:S25-33.
- Vincent-Baudry S, Defoort C, Gerber M, Bernard MC, Verger P, Helal
O, Portugal H, Planells R, Grolier P, Amiot-Carlin MJ, Vague P, Lairon
D. The Medi-RIVAGE study: reduction of cardiovascular disease risk factors
after a 3-mo intervention with a Mediterranean-type diet or a low-fat
diet. Am J Clin Nutr. 2005 Nov;82(5):964-71.
- Jenkins DJ, Kendall CW, Axelsen M, Augustin LS, Vuksan V. Viscous
and nonviscous fibres, nonabsorbable and low glycaemic index carbohydrates,
blood lipids and coronary heart disease.Curr Opin Lipidol. 2000 Feb;11(1):49-56.
Review.
- Thomsen C, Storm H, Holst JJ, Hermansen K. Differential effects
of saturated and monounsaturated fats on postprandial lipemia and glucagon-like
peptide 1 responses in patients with type 2 diabetes. Am J Clin Nutr.
2003 Mar;77(3):605-11
- Sheard NF, Clark NG, Brand-Miller JC, Franz MJ, Pi-Sunyer FX, Mayer-Davis
E, Kulkarni K, Geil P. Dietary carbohydrate (amount and type) in the
prevention and management of diabetes: a statement by the american diabetes
association.Diabetes Care. 2004 Sep;27(9):2266-71. Review.
- Bjorck I, Elmstahl HL. The glycaemic index: importance of dietary
fibre and other food properties. Proc Nutr Soc. 2003 Feb;62(1):201-6.
Review.
- Axelsen M, Arvidsson Lenner R, Lonnroth P, Smith U.Breakfast glycaemic
response in patients with type 2 diabetes: effects of bedtime dietary
carbohydrates. Eur J Clin Nutr. 1999 Sep;53(9):706-10.
Eva Olausson,
diabetesdietist Diabetescentrum
SU Sahlgrenska
NyhetsINFO 2006 01 05
www red DiabetologNytt
|Upp|
|