"Resultaten bättre, skillnaderna
mindre, men… Bara tre patienter
av tio går i mål"
Svenska sjukhus har över lag en jämn kvalitet på diabetesvården.
Det innebär att de flesta med diabetes får en likvärdig
vård, oavsett var de bor. Men det finns undantag, sjukhus som markant
avviker från den jämna kvaliteten.
När det gäller blodsockerkontroll är medicinkliniken i
Söderhamn bäst, där 60 procent av personer med typ 1-diabetes
når målvärdet HbA1c 6,5 % eller lägre. Det är
dubbelt så många som genomsnittet för hela landet. Bland
de sämre är medicinkliniken i Eskilstuna där bara 17 procent
når målvärdet.
NDR
Jämförelsen mellan de olika sjukhusen kommer från det
Nationella Diabetesregistret (NDR), som i år för första
gången öppet redovisar enskilda klinikers resultat. Soffia
Gudbjörnsdottir, som är diabetesläkare på Sahlgrenska
sjukhuset i Göteborg och ansvarig för NDR, förklarar varför
registrets redovisning, som tidigare bara presenterade de enskilda sjukhusen
som anonyma staplar i ett diagram, nu blivit öppen.
- Vi i vården måste stå för våra resultat.
Patienterna har rätt till det och det gagnar hela diabetesvården.
Den blir både säkrare och mer enhetlig i landet, säger
hon. Årets öppna redovisning omfattar enbart typ 1-patienter
som behandlas på sjukhus. Nästa år kommer också
resultat från primärvården, som har hand om den stora
majoriteten av alla med typ 2-diabetes, att offentliggöras. 73 sjukhus
och diabetesmottagningar med sammanlagt cirka 14 800 typ 1-patienter är
med i rapporten, vilket gör NDR till världens största patientregister
av det här slaget. NDR:s styrgrupp konstaterar att tillräckligt
många patienter är med för att registret ska vara representativt
för vården vid landets sjukhus.
Små avvikelser
De uppgifter som offentliggjorts där de olika sjukhusen jämförts
är dels blodsockernivån (HbA1c-värde), dels blodtryckskontrollen.
Siffrorna visar att de allra flesta har den enhetliga diabetesvård
som Soffia Gudbjörnsdottir efterlyser.
Avvikelserna från riksgenomsnittet är i de allra flesta fall
små. En annan märkbar trend under de gångna tio åren
är att resultaten över lag blir allt bättre och att skillnaderna
mellan olika sjukhus blir allt mindre. Den genomsnittlige typ 1-patienten
i Sverige hade förra året 7,1 % i HbA1c. Målsättningen
i riktlinjerna för diabetesvården är att HbA1c ska vara
6,5 eller lägre. Inte mer än ungefär 30 procent nådde
målet.
Det finns inte heller någon tydlig skillnad i vårdkvalitet
mellan stora och små sjukhus. Andelen patienter som nådde
HbA1c-målet på de tre största enheterna, som tillsammans
har rapporterat drygt 2 300 patienter, hamnar sammantaget på 30
procent, det vill säga samma resultat som landet i sin helhet. På
Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg var siffran 32 procent.
På Endokrinologiska kliniken Danderyds sjukhus i Stockholm 27 procent.
På Diabetesmottagningen Universitetssjukhuset MAS i Malmö 31
procent. Bland de sjukhus som lyckats bäst finns Söderhamns
medicinklinik där 60 procent av patienterna har HbA1c 6,5 % eller
lägre. Söderhamn har alltså det överlägset bästa
resultatet.
- Roligt att det går så bra för oss, säger Åke
Svahn, diabetesansvarige läkaren i Söderhamn och söker
förklara varför. - Det kan bero på att vi bara är
två personer som arbetar med diabetespatienterna och att båda
två har en gedigen erfarenhet av diabetes. Vi träffas varje
dag och diskuterar eventuella problem och jobbar aktivt med att lösa
dem, förklarar han och tillägger.
- Dessutom har vi en lysande diabetessjuksköterska. Eva Jonsson heter
diabetessköterskan som får beröm. - En orsak till att
det går bra för oss är att vi är tillgängliga.
Patienterna får tid snabbt om det behövs. Jag tror också
att vi betonar den individuella behandlingen, att vi ska ha patienten
med oss i det vi säger och gör, säger hon och exemplifierar
med att om en patient ligger på 7,5 % i HbA1c är en sänkning
till 7,0 ett bra steg framåt.
Genomsnittspatienten i Söderhamn hade 6,3 i HbA1c. - Vi kanske har
haft tur också, tillägger Åke Svahn. Vi har knappast
patienter som ligger över 10, vilket ju skulle försämra
statistiken.
Allvarligt fel
Andra sjukhus i listans topp är Sahlgrenska Östra i Göteborg,
S:t Görans sjukhus i Stockholm och sjukhuset i Härnösand,
på alla tre hade 42 procent av patienterna nått målvärdet.
I den andra ändan av listan, längst ned finns flera små
kliniker, Norrtälje 15 procent, Lycksele 16 procent och Skene 17
procent.
Möjligen är patienterna så få på de små
kliniker vilket kan göra siffrorna osäkra och kanske inte helt
rättvisande. Men också på Mälarsjukhusets medicinklinik
i Eskilstuna, med drygt 200 patienter, låg resultatet långt
under riksgenomsnittet, enbart 17 procent. Medelvärdet för patienterna
var HbA1c 7,5 %.
Ansvarig för verksamheten där, Eva Basilier, menar att det är
ett allvarligt fel av NDR att offentliggöra siffrorna. - Sjukhusen
väljer ju själva vilka patienter de rapporterar in till registret
och då är de inte jämförbara, säger hon och
antyder att andra kliniker på det sättet söker frisera
siffrorna till det bättre. Soffia Gudbjörnsdottir, ansvarig
för NDR, har mycket svårt att tro att så är fallet.
- Det vore mycket allvarligt om sjukhusen väljer att rapportera bara
de som har bättre resultat och dessutom en väldig underlig metod
för att säkra kvaliteten på vården, säger hon.
Lars Steen är överläkare och direkt ansvarig för diabetesvården
i Eskilstuna. - Vårt dåliga resultat är ett bekymmer,
erkänner han och han tror inte att andra kliniker fuskar med rapporteringen.
Den främsta anledningen till det dåliga resultatet i Eskilstuna
är enligt Lars Steen personalbrist.
- För några år sedan då vi hade en bättre
personalsituation var HbA1c-värdet bättre. Vi måste få
mer personalresurser så att vi får mer tid med patienterna.
Vi har länge krävt ytterligare en diabetessjuksköterska
utöver de två vi redan har. Men det svar vi får är
att det inte finns pengar, säger Lars Steen som tänker utnyttja
den offentliga NDR-redovisningen för att påverka de som sitter
på pengarna.
- Jag kan visa att så här ser det faktiskt ut. Jag tror det
är ett bra argument. Då kanske vi kan vända det faktum
att vi ligger dåligt till något positivt. En ljusning är
redan på gång. Läkarna blir fler vilket innebär
att antalet mottagningstider kan utökas.
Njurdialys snedvrider
Lars Steen menar att det är just blodsockerkontrollen som inte matchar
riksgenomsnittet. När det gäller annan behandling, till exempel
blodtryck och blodfetter, släpar inte Eskilstuna efter.
- De är lättare att behandla men just när det gäller
blodsockret krävs det ett intimare samarbete med patienterna än
vad vi just nu mäktar med, säger han. Det finns också
andra förklaringar till Eskilstunas dåliga resultat. Lars Steen
nämner till exempel att en del av de välinställda med typ
1-diabetes går i primärvården och inte är med i
årets offentliga NDR-redovisning.
- Det drar ju ned siffrorna för sjukhusets patienter, säger
han. Ett annat faktum som också försämrar siffrorna är,
enligt Lars Steen, att de patienter som går i njurdialys och ofta
har dålig sockerkontroll är med i Eskilstunas redovisning.
- Och jag vet att de patienterna på många håll inte
rapporteras till NDR. Soffia Gudbjörnsdottir har varit i kontakt
med flera av de sjukhus som hade mindre bra resultat. - Ofta är det
just resursbrist som ligger bakom. Sjukhusen är medvetna om situationen
och försöker göra något åt den. Därför
kan man säga att den öppna redovisningen redan lett till förbättringar
i diabetesvården, säger hon.
Att en del kliniker rapporterar misstänkt få patienter kan
bero på brister i registreringen. I Uppsala, till exempel, behandlas
patienter både på medicin- och endokrinmottagningen plus att
många går på medicinmottagningen i Enköping.
Svenska Diabetesförbundet:
- Tvinga fram registrering. Det enda man med säkerhet kan säga
är att NDR måste bli större. Trots att registret funnits
i tio år är det alldeles för få patienter som rapporteras
in, säger Stefan Leufstedt, ordförande för Svenska Diabetesförbundet.
Han har länge arbetat för att registreringarna till NDR ska
bli fler och att redovisningen ska vara öppen och menar att ju större
andel patienter som inte rapporteras desto osäkrare blir jämförelsen
mellan olika kliniker. - Rapporteringen till NDR är fortfarande en
frivillig verksamhet och det är inte bra. Om inget annat hjälper
tycker jag att man ska tvinga fram en obligatorisk rapportering.
Länk till NDR-rapporten i fulltext:
http://www.diabetolognytt.se/ndrutdata2005/
Tord Ajanki
Från patient-tidskriften Diabetes
dec 2005, Svenska Diabetesförbundet Publiceras med tillstånd
från författaren och tidskriften
NyhetsINFO 2006 01 02
www red DiabetologNytt
|Upp|
|