VUXENDIABETES- ETT NYTT OCH BRA LIV

FÖRORD

När Livslust direktsände ett specialprogram om diabetes rasade räkneverket i telefonslussen. Eftersom våra andra specialprogram med telefonväkteri har tagit emot mellan 35 000 och 67 000 samtal kan vi bara gissa hur många diabetesfrågor som blev obesvarade den gången. I redaktionen, runt omkring oss, ja överallt möter vi diabetiker, mest vuxendiabetiker. Vems tur är det nästa gång att få diagnosen? Kan vi förebygga sjukdomen? Hur skall jag behandla min diabetes och behålla en bra livskvalitet. En sak är säker, de som får vuxendiabetes blir allt fler och frågorna kring sjukdomen är många.

En svensk studie från l994 visade att många personer med nyupptäckt vuxendiabetes får för lite utbildning om hur de ska klara sin sjukdom. Alltför många saknade möjligheter att diskutera sina känslor kring sjukdomsbeskedet. Särskilt kvinnor kände sig isolerade efter diagnosen. Den här boken kan kanske bli "en vän i nöden", en hjälp till mer kunskap och en väg att lära sig leva bra med diabetes.

I den serie av medicinlitteratur som Sveriges Radios förlag ger ut i samarbete med Livslustredaktionen har nu turen kommit till en bok om vuxendiabetes.

Docent Stig Attvall, diabetesläkare vid Diabetescentrum, Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, är den som svarar för alla medicinska fakta i denna bok. Stig Attvall har arbetat med diabetologi under de senaste tio åren och skrev sin doktorsavhandling om diabetes. Han är dessutom vetenskaplig sekreterare i Svensk Förening för Diabetologi, en sektion inom Svenska Läkaresällskapet och redaktör för tidskriften DiabetologNytt och dess elektroniska internetupplaga.

Tack riktas till docent Melcher Falchenberg, distriktsläkare och cheföverläkare vid vårdcentralen i Kisa, som skrivit avsnittnet om undervisning vid diabetes. Docent Peter Nilsson, distriktsläkare i Dalby, och docent Göran Blohmé, Diabetescentrum, Sahlgrenska har givit flera värdefulla synpunkter på innehållet liksom diabetessköterskan Margareta Nilsson, utredningssekreterare på Svenska Diabetesförbundet. Ett tack även till dietisterna Margit Eliasson och Gunilla Lindeberg, som står bakom merparten av recepten i boken, till Mette Axelsen, doktorand i klinisk näringsfysiologi vid Lundberglaboratoriet i Göteborg, som har granskat matrådskapitlet.

Karlstad l997
Karin Lorenz
Medicinreporter i Sveriges Televisions program Livslust, där ämnet diabetes ofta tas upp.

---

INNEHÅLL

Ett nytt och bättre liv! Känner du dig omtumlad? Varför har jag drabbats? Kan jag leva som förut? Historik Vad är diabetes? Insulinets funktioner Vad menas med blodsocker? Testa blodsockret själv Allmänna råd vid kontroll av blodsocker Urinsocker - vad är det? Rädda barnen och barnbarnen De första tecknen Även äldre kan få typ 1-diabetes Uppföljning Behandlingar Kontrollera extra vid sjukdom Du får - och ska -fortfarande njuta av maten Fibrer och nya favoriter Vegetarisk kost Vikten Viktminskning vid övervikt Dygnsrytm och nattmat Frukt Fett Rent socker Mjölk Bordsdrycker Alkohol Festliga tillfällen

Mediciner Insulin Vad gör jag vid för lågt blodsocker? Sluta röka och lev bättre och längre Var får jag hjälp med min vuxendiabetes? Bra diabetesvård är din rättighet! Diabetesteamet är till för dig Din uppgift är Undervisning vid diabetes Hur förebygger man komplikationer? Akuta infektioner Kräkningar och diarréer När du reser Motionen får dig att må bra Diabetesfoten Diabeteshanden Diabetesmunnen och tänderna Sexuallivet Andra utmaningar: Ögon Njurar Hjärt-kärlsjukdomar S:t Vincentdeklarationen och nationella riktlinjer Diabetesvård Rättigheter Klagovägar Kostnader Körkortskontroller Lästips Matglädje - en liten receptsamling

---

ETT NYTT OCH BÄTTRE LIV!

Diagnosen är klar. Du har diabetes, s k vuxendiabetes eller typ 2-diabetes. Det är definitivt ingen katastrof! Du går ett nytt, kanske bättre liv till mötes! Du får nya möjligheter, som gör att du snabbt kommer att känna dig piggare. Det är inte omöjligt att Du kommer att må bättre än du någonsin gjort. Vad som behövs är att du stannar upp ett tag.

Denna bok handlar om hur du kan bli expert på din diabetes, och hur du på ett enkelt sätt kan hantera din sjukdom. Tidigare har sjukvården haft en auktoritär inställning till patienterna. Doktorn bestämde "allt". Dagens högteknologiska utveckling, med bland annat apparater som gör att du själv kan kontrollera ditt blodsocker och som ger svar inom knappt 60 sekunder, har givit patienter med diabetes unika möjligheter att styra sitt liv, leva ett fullödigt liv 24 timmar om dygnet. Du kan då hantera många av livets utmaningar.

Ta fram boken lite då och då. Utnyttja den som en handbok, en uppslagsbok, i stället för att sträckläsa den. Säkert kan du ha nytta av innehållet som underlag, för att diskutera med din diabetesansvariga läkare och sköterska eller vid samtal med make, maka eller annan anhörig. De olika kapitlen kan då bli en resurs för dig, en möjlighet att förstå dig själv och din diabetiska ämnesomsättning mycket bättre.

Anhöriga kan med fördel läsa boken, för att få en ökad förståelse. De kommer att upptäcka, att mycket av det som de trott förut, inte stämmer med dagens moderna diabetesbehandling. Det finns helt andra möjligheter nu än tidigare! Risken för komplikationer är nu mycket mindre, som en följd av bättre medicinsk och egenbehandling samt satsning på diabetesteam med specialutbildad personal. Prognosen är drastiskt förbättrad nu jämfört med tidigare, som en följd av bättre medicinsk behandling och personal som är specialutbildad i diabetes.

KÄNNER DU DIG OMTUMLAD?

Kanske är du rent av omtumlad efter att ha fått diagnosen, det är vanligt. Efter ett chockartat besked vill du kanske också förneka det hela, förtränga det som doktorn sagt. Du vill eventuellt fortsätta leva precis som tidigare - utan att ta hänsyn till att du fått vuxendiabetes.

När vi börjar förstå konsekvenserna av att vi fått en kronisk sjukdom, får vi ofta en känsla av förlamning, säger krisexperterna. Då börjar vi verkligen komma i kontakt med vad vi känner inför det besked vi fått. I aggressionsfasen blir vi förbaskade, frågar oss vems fel det är och varför det har blivit så här. En del ropar högt och andra sitter bokstavligt på sin ilska. Ibland försöker vi hitta vägar att stoppa förändringen. Om vi inte lyckas hindra förändringen, kommer vi till en punkt där vi måste acceptera den och säga adjö till det som varit. Här känner vi smärta och sorg av varierande grader. Vi kommer sedan in i helandefasen, när vi har kunnat förlika oss med vår situation, även om vi kanske inte gillar det. Vi känner att vi har fått en ny styrka, börjar se möjligheterna i det nya.

Efter en tid inser du; diabetes innebär att du behöver förändra ditt liv på ett relativt enkelt sätt för att må bättre. Du får alltså nya möjligheter. Redskapen får du från din läkare och sköterska. Tillsammans med dem eller med en dietist bestämmer du att kostbehandling och/eller medicinering ska sättas in. Efter en kortare tid känner du dig helt bra - och mår mycket bättre än du gjort på länge, kanske någonsin.

Grunden för all egenvård är att ha goda kunskaper om diabetessjukdomen, dess behandling och kontroller. En viktig faktor som vi kommer in på längre fram, är exempelvis att kunna mäta sitt blodsocker och eventuellt urinsocker. Det ger en ökad självständighet och trygghet.

VARFÖR HAR JAG DRABBATS?

Varför har just jag drabbats, undrar de flesta. Svaret är att sjukdomen orsakas av en kombination av arv- och miljöfaktorer. Stillasittande arbete, för lite motion, datoriseringen med än mer stillasittande arbete, bilismen, hamburgermodet och läskedrycksdrickandet," Coca-colaniseringen" med övervikt som följd är andra miljöfaktorer som orsaka den dramatiska ökningen av vuxendiabetes, närmast en epidemisk ökning.

Det finns nu ingen anledning att anklaga sig själv, att man levt "för hårt", kanske med en rejäl övervikt. Negativ kritik skapar bara skuld och ångest. Tänk framåt. Tycker du om dig själv, utvecklas du mer positivt, och även din kropp mär bra av detta! Du kan då gå ner i vikt, om du är överviktig. Då kan du också ta tag i andra faktorer kring dig.

80 procent av patienterna med vuxendiabetes har övervikt. Varje kilo, som du går ner i vikt första året efter att du fått din vuxendiabetes, ger dig nästan lika många år till att leva.

Nu är det dags att ta hand om din kropp. Ge den rätt näring, lagom motion och tillräcklig vila. Uppmuntra, beröm och stöd dig själv! Förstå din egen roll i helheten.

Diabetesvården handlar visserligen om sjukvård, men framför allt om utbildning. Du har ett ansvar, men också en oerhörd möjlighet att påverka dig själv och din diabetes. Nu måste du lägga örat mot "rälsen", lyssna av din kropp aktivt. Vi behöver kroppslig insikt för att kunna utnyttja vår kropps möjligheter, även då det gäller ämnesomsättningen. Tillsammans med din diabetesansvariga läkare och sköterska kan du dosera behandlingen på bästa sätt, så som det passar dig i skilda aktiviteter. Du kan prata med sköterskan och läkaren, få tips och öka din kunskap kring diabetes. Sist i boken ger vi också tips på ytterligare hjälpmedel på din resa till ökad kunskap.

KAN JAG LEVA SOM FÖRUT?

Kan jag leva som förut?, undrar många patienter. Svaret är att du måste bli vän med din diabetes, för du kan inte rymma från den. Visst måste du få fortsätta att leva ditt liv som du själv vill. Sjukdomen får inte ta över hela din tillvaro! Men det är en kronisk sjukdom. Du måste leva med den resten av livet. Det är betydligt lättare att må och fungera bra och ha kontroll över sin diabetes, om du lever ett regelbundet liv, med fasta tider och vanor. Det handlar om mat, motion och eventuellt mediciner. Då kan du styra din diabetes, istället för att den styr dig.

Ännu finns inga möjligheter att bota diabetessjukdomen, men genom moderna behandlingsprinciper får du ypperliga chanser att hålla sjukdomen i schack och på så sätt förhindra komplikationer, eller åtminstone senarelägga komplikationerna avsevärt. Forskningen söker möjligheter att på sikt lösa diabetessjukdomens gåta. Molekylärbiologisk forskning kartlägger viktiga länkar. Tidigare var det svininsulin som förekom. Sedan åtta år är insulinet nu identiskt med mänskligt insulin, har exakt samma byggstenar, så kallade aminosyror. Medicinerna förbättras ständigt och forskningen går framåt!

Diabetes är en av de få kroniska sjukdomar, som individen själv kan kontrollera, just genom att själv kunna mäta sitt blodsocker och på så sätt påverka sin diabetesinställning.

Du som är Patient är i dig själv en resurs för att förebygga komplikationer. Du har ett ansvar att både söka information och att lägga dig i och tala om vad du behöver. Exempelvis kan du genom att kontrollera

dina fötter regelbundet förebygga fotsår. Skulle de ändå uppträda, är det betydligt lättare och går snabbare att få dem att läka om de upptäcks tidigt.

Sjukvården måste också försäkra sig om att du har fått information, men framför allt att du har förstått den information som man givit dig. Från 1997 finns inom diabetessjukvården en speciell "vårdinformation", där man tar upp vad diabetes innebär, men också en "vårdöverenskommelse"; vilket ansvar som ligger hos dig när det gäller självkontroll etc.

HISTORIK

Diabetes heter på latin diabetes mellitus. Diabetes betyder rinna igenom och mellitus står för "honungssöt". Sjukdomen har varit känd sedan urminnes tider. Redan 1500 år före Kristus beskriver målningar symtomen vid vuxendiabetes eller typ 2-diabetes. Detta var sannolikt den enda form av diabetes som förekom då.

Den grekiske läkaren Aretaeus, påstås vara den som först använde ordet diabetes, eller diabainein som det heter på grekiska. Betydelsen "gå igenom" kommer av den diabetessjukes stora urinmängder. Mycket tidigt lärde man sig att urin från diabetiker smakade sött och på l670-talet såg den engelske läkaren Tomas Willis till att ordet "mellitus", som betyder honungssöt, lades till. Diabetes mellitus. Det var också en engelsk läkare vid namn Dobson, som på l770-talet bevisade att diabetiker hade mer socker än normalt i både blodet och urinen.

Langerhanska cellöarna talas det om ibland. De upptäcktes av den tyske läkaren Paul Langerhans l869.
Han kunde visa på cellgrupper som låg som öar i bukspottkörteln. I dessa öar finns betaceller som producerar insulin, ett hormon, som har hand om sockeromsättningen till lever, fettväv och arm/benmuskler.

1921, för 75 år sedan, upptäcktes möjligheten att ge insulin från djur till människor med typ 1-diabetes. Det första Nobelpriset i medicin och fysiologi som haft direkt anknytning till diabetes utdelades l923 till Frederich Banting från Kanada, som var den som tillsammans med kollegan Charles Best började ge patienter insulin. Sedan dröjde det ända till l958 innan den engelske biokemisten Frederick Sanger fick Nobelpriset i kemi, för att han beskrivit insulinets byggstenar, aminosyrorna. Tre år tidigare, l955, hade de första blodsockersänkande tabletterna provats på patienter. Diabetesforskningen har sedan bidragit till att insulinpennor, insulinpumpar m m kommit fram. Idag kan man även transplantera bukspottkörtlar till speciellt utvalda patienter med typ 1-diabetes och försök görs också att transplantera enbart insulintillverkande celler.

VAD ÄR DIABETES?

Typ 1 diabetes orsakas av att bukspottkörteln får svårare att bilda insulin, den producerar nästan inget insulin alls. Av den anledningen behandlas typ 1 alltid med insulin, men även med kost och motion.

Typ 2 diabetes, eller vuxendiabetes som denna bok handlar om, uppstår när kroppen inte förmår att utnyttja det insulin som finns. Det talas om dålig insulinkänslighet, något som förvärras av övervikt. Men för varje hekto övervikt som försvinner förbättras insulinkänsligheten! Och motion har samma goda effekter. Insulinkänsligheten förbättras och kroppens förmåga att utnyttja det insulin som finns ökar. Du kan alltså påverka mycket själv. Att sluta röka ger även det samma goda effekt.

I dagens svenska samhälle har 15 procent av diabetikerna ungdoms- eller typ 1-diabetes. Resten av de ca 300 000 personerna med diabetes har vuxendiabetes. Tidigare ansåg man, att åldern 40 år var en gräns. Debuterade sjukdomen före 40 års ålder hade man typ 1-diabetes, kom den efter 40-årsdagen var det alltid vuxendiabetes. Idag kan man säga att efter 40 års ålder är debuten av diabetes ofta mindre dramatisk, och vanligtvis är det då typ 2, vuxendiabetes, det är frågan om. Numera har man funnit att åldersgränserna inte är absoluta gränser. Man kan insjukna i vuxendiabetes även före 40 års ålder, liksom man kan få ungdomsdiabetes efter 40-årsdagen.

Vid vuxendiabetes är kost och motion naturlig byggstenar i behandlingen. Om en person inte blir bättre trots kostförändringar får man komplettera med tablettbehandling. Fungerar inte heller det brukar läkaren ordinera insulin plus tablett- och kostbehandling. Enbart insulin kan också ges, men kost och motion får aldrig glömmas bort när det gäller diabetes. De är grundpelarna i all diabetesbehandling.

Vuxendiabetes är en av de mest allmänt spridda kroniska sjukdomarna. Fyra procent av befolkningen har sjukdomen, som allvarligt kan påverka såväl livskvalitet som livslängd. Redskapen finns nu att påverka denna utveckling.

INSULINETS FUNKTIONER

Vilka är då insulinets funktioner i kroppen? Jo, insulinet är en "nyckel", som ska öppna en dörr för att socker ska kunna komma in i cellerna i muskulaturen. Insulinet ska också stimulera lagringen av socker i levern, för att öka glykogenenergiförrådet där. Detta förråd räcker dock endast för ca 24 timmars fasta. Samtidigt stimuleras uppbyggnaden av fett från överskottssocker stimuleras. Vidare ska insulinet hjälpa till med uppbyggnaden av kroppens äggviteämnen, proteinerna.

Maten består av tre komponenter; kolhydrater (sockerarter), fett och protein (äggviteämnen). Maten samlas i magsäcken, där den blandas, mals och bryts ned av den sura magsaften. Först då maten därefter kommer ut i tolvfingertarmen och i små portioner, ca 2 mm i storlek, kan näringsämnena tas upp i blodet. Tömningen av magsäcken har därför stor betydelse för hur snabbt maten tas upp i blodet, liksom att tömningen sker i rätt tid.

I betacellerna i bukspottkörteln finns en "inbyggd" blodsockermätare, som normalt känner av, när blodsockret börjar stiga, och då avsöndras en lagom mängd insulin till blodet. När man äter stiger därför insulinnivåerna snabbt hos en frisk person, för att det socker som vi får via födan, ska kunna transporteras in i cellerna i de olika målorganen, muskler, fett och lever. Samtidigt, om blodsockret blir för lågt, insöndras hormonet glukogen från bukspottkörteln, och tillsammans med de övriga stresshormonerna stiger då blodsockret.

Brist på insulin leder till att vävnaderna utsätts för höga blodsockervärden. Efter mänga års förhöjt blodsocker finns risk för skador på ögon, njurar, nervsystem och, på lång sikt, hjärt-kärlsystemet. Det är därför viktigt att blodsockret "trimmas", att du styr blodsockret ungefär som en ryttare på häst

VAD MENAS MED BLODSOCKER?

Alla människor måste ha socker i blodet för att kroppen ska fungera. Ett normalt blodsockervärde ligger mellan 4 före maren och 7 millimol per liter blod efter en måltid. På morgonen på fastande mage är det 4,0-5,5 mmol/l. Det är så man mäter sockermängden i blodet, i millimol per liter. Hos friska kontrollerar bukspottkörteln hela tiden blodsockernivån och producerar exakt så mycket insulin som behövs för att hålla blodsockret på rätt nivå. Men hos dem som har diabetes fungerar inte detta. Kroppen måste då få hjälp. Man bör sträva efter bästa möjliga blodsocker och det är viktigt att varje diabetiker har ett behandlingsmål.

TESTA BLODSOCKRET SJÄLV

De allra flesta diabetiker kan själva testa sitt blodsocker. Att själv mäta sitt blodsocker är den bästa hjälpen för att lära känna sin egen diabetes. Man kan då pröva sig fram tillsammans med läkaren eller diabetessköterskan, för att hitta den bästa behandlingen. Och den bästa behandlingen är att se till att blodsockret ligger så normalt som möjligt.

Det finns speciella testremsor som på en färgskala visar hur värdet är när man sätter en bloddroppe där, men det kan vara svårt att avläsa blodsockret genom att jämföra med färgskalor. Det finns också digitala blodsockermätare, som visar elektroniska siffror när man satt en bloddroppe från fingret på testremsan. De har med åren blivit mycket enkla att hantera och även mycket gamla personer kan sköta dem. Vikten av att ha en egen elektronisk blodsockermätare kan inte underskattas. De kostar högst 150 till 300 kronor, men du får betala sådana apparater själv. Blodsockerstickorna, både till apparaterna och för avläsning mot färgskala, hör till de hjälpmedel som du får utan kostnad.

Vi är alla olika och hur vi reagerar när vi äter och motionerar skiljer sig från person till person. Testa gärna blodsockret under ett dygn, bara för att se hur just din kropp reagerar på mat och rörelse, så att du lär dig hur du bör leva.

Du kan till exempel testa blodsockret alldeles innan du äter och sedan en timme efter maten. Då får du svaret på hur den maten, eller den nya kosten eller en ny frukt förändrade, och kanske till och med ibland förbättrade, ditt blodsocker.

Vuxendiabetes är ett tillstånd som kan variera. Vid infektion eller stress kan insulinresistensen, motståndet mot insulineffekten öka, och då stiger ditt blodsocker. När problemen löses, förbättras läget. Hur ofta man bör testa blodsockret i vanliga fall är individuellt. Tala med din diabetesansvariga läkare eller sköterska, som också lär dig hur du i detalj ska tolka de resultat som du får vid mätningarna.

ALLMÄNNA RÅD VID BLODSOCKERKONTROLL

deg. Lär dig tekniken och öva tillsammans med någon i diabetesteamet. Tänk på att fråga om du inte förstår. Flera övningstillfällen kan behövas, speciellt om du är ovan vid blodsockermätare.

• Bestäm tillsammans med din läkare eller sköterska målen för hur ditt blodsocker ska ligga.

• Lär dig hur du ska tolka resultaten av blodsockermätningarna och vilka åtgärder du ska vidta för att få bästa möjliga blodsockerkontroll.

• Självkontroll underlättar för dig att ta reda på hur olika födoämnen och motion påverkar ditt blodsocker, liksom hur dina diabetestabletter verkar.

URINSOCKER - VAD ÄR DET?

Normalt ska det inte finnas socker i vår urin. Men hos diabetiker kan socker visa sig i urinen, när blodsockret blir för högt. Ju äldre man är desto högre är dock gränsen för att socker ska visa sig i urinen. Unga brukar få socker i urinen när blodsockervärdet överstiger 9 millimol per liter. Äldres urinsocker visar sig sällan förrän blodsockret gått upp mot 11-12 millimol. Blodsockertester är därför viktigare än urintest och säkrare ju äldre individen är.

Också urinsocker kan man kontrollera på egen hand. Det kan du göra om du har svårt att hantera blodsockertekniken. En speciell testremsa doppas i urinen och sedan gäller det att läsa av remsan. Är det socker i urinen blir remsan färgad. Ju mer socker, desto mer färg. Urinsockertestet säger dock inte hur blodsockret ligger just när man tar provet, utan hur det har legat sedan man kissade senast.

ALLT FLER DIABETIKER I VÄRLDEN

Du är sannerligen inte ensam om att ha diabetes! För närvarande finns l00 miljoner människor i världen som har vuxendiabetes. Om femton år kommer siffran att stiga till 220 miljoner diabetiker. Frekvensen av diabetes varierar från land till land, från kontinent till kontinent. I Sverige räknar man med att ca 4 procent av befolkningen har diabetes. Om femton år förefaller siffran ha stigit till 6-7 procent. I Japan till exempel är sjukdomen inte alls lika vanlig. Flyttar en japan till USA, ökar risken betydligt för att han ska få diabetes. Diabetes ökar i Japan parallellt med att den japanska maten får västerländsk påverkan med hamburgare etc.

80-90 procent av dem som har diabetes har just vuxendiabetes. De flesta, 55 procent, av patienterna med vuxendiabetes är över 65 år.

Undersökningar i Sverige och andra länder visar att på varje känd person med diabetes finns det en okänd! En obehandlad diabetes hos en individ innebär självklart en betydligt högre risk att få hjärt- och kärlsjukdomskomplikationer. Man kan faktiskt gå flera år med oupptäckt diabetes.

Kostnaden för diabetessjukdomen i Sverige, inklusive alla komplikationer som kräver sjukhusvård är ca 8 procent av den totala sjukvårdsbudgeten. Sjukvårdskostnaderna för personer med diabetes kan uppskattas till i snitt ca 30 000 kr per person och år. Ca 10 procent av alla apoteksprodukter går till diabetiker. Blodsockerstickor, som är redskapet för att styra behandlingen med, säljs för 110 miljoner kronor per år. De är dock kostnadsfria för dem som har diabetes, tack vare att deras värde för behandlingen är så stort.

I USA är exempelvis hälften av de 6,6 procenten diabetiker omedvetna om sin sjukdom. Och eftersom de inte vet om att de har diabetes, står de utan aktiv behandling. President Bill Clinton deklarerade i mars l996, att diabetes var en sjukdom som gav god utdelning av investerade medel. Inom tre år fick man tillbaka insatt kapital genom färre komplikationer och dessutom var diabetes den sjukdom som individen själv mest kunde påverka, bland annat genom just egna blodsockerkontroller. Allt fler uppgifter kommer som tyder på att en väl fungerande diabetesvård förebygger och ger utdelning med mindre sjukvårdskostnader. Av den amerikanska sjukvårdsbudgeten går 1 av 8 US dollar till diabetesvården.

VILKA FÅR VUXENDIABETES?

Vem riskerar att få vuxendiabetes? Jo,

• Vuxna barn och familjemedlemmar till patienter med vuxendiabetes
  
• Personer med kraftig övervikt, framför allt med bukfetma.
  
• Kvinnor som haft diabetes under graviditeten
  
• Patienter med högt blodtryck
  
• Patienter med höga blodfetter
  
• Patienter med hjärt-kärlsjukdomar

Tillhör du, dina barn eller barnbarn någon av dessa riskgrupper, är det viktigt att ni låter mäta blodsockret en gång per år! Det är lämpligt att ta ett fastblodsocker vid en årlig hälsokontroll hos sin läkare. Diabetes kan då upptäckas tidigt. Ändra din livsstil redan nu! Utnyttja möjligheterna genom att lägga om matvanorna, öka på motionen och genom att sluta röka. Se till att du är på rätt väg. Du kan då minska risken att få diabetes eller kanske till och med helt förhindra den. Lycka till!

Med åldern ökar risken betydligt att få sjukdomen, speciellt om man har någon eller några av dessa nämnda sjukdomar. I synnerhet ökar risken efter 65 års ålder och vi lever dessutom nu betydligt längre än tidigare. Genomsnittlig livslängd för en man i Sverige är för närvarande 76 år och för en kvinna 81 år. Det innebär att många individer kommer att utsättas för risken att få diabetes med tanke på åldersfaktorn.

RÄDDA BARNEN OCH BARNBARNEN!

Att du nu fått vuxendiabetes innebär förstås en risk för att dina vuxna barn och barnbarn också ska få sjukdomen, eftersom vuxendiabetes delvis är en ärftlig sjukdom. Miljöfaktorerna har emellertid också stor betydelse, varför levnadssättet helt klart påverkar risken. Att en person bär på arvsanlaget vuxendiabetes innebär inte att sjukdomen behöver utvecklas. Inte så länge som insulinbehovet täcks av förmågan att producera insulin. Vid övervikt ökar kraven på insulinproduktion och då kan sjukdomen bryta ut. Ett sätt att undvika vuxendiabetes är alltså att hålla kontroll över sin vikt. Ge barn och barnbarn råd om tallriksmodellen; rikligt med fibrer, grönsaker och frukt, och se till att de håller ett öga på viktutvecklingen. Det är dock inte bara antalet kilon det handlar om. Hur vikten är fördelad spelar också in. Bukfetma är sämre än att till exempel ha fett på låren.

Vuxendiabetes debuterar idag i yngre åldrar än tidigare. Minskad fysisk aktivitet och övervikt är faktorer som anses spela en viktig roll. De enda hittills kända förebyggande åtgärderna är bättre kostvanor och motion. Under de närmaste åren väntas inga avgörande forskningsgenombrott som kan ge förebyggande eller botande metoder. Så det är bara att motionera mera och äta bättre!

DE FÖRSTA TECKNEN

Tidigare smakade de gamla grekernas läkare på urinen för att ställa diagnosen diabetes! Det var långt före urin- och blodsockerstickornas tid. Urin hade nämligen en honungssöt smak. Det söta var förstås socker. Därav kommer ordet mellitus=honungssöt, medan diabetes betyder rinna igenom. Förklaringen till "rinna igenom" är att högt blodsocker gör att socker även rinner ut i urinen. När urinen är söt kommer extra mycket vatten att utsöndras från njurarna, vilket ger de stora karaktäristiska urinmängderna. Man får tilltagande stora urinmängder, måste gå upp och kissa på natten, ofta flera gånger.

När ska diabetes misstänkas? Det är viktigt att din läkare, som kanske kontrollerar dig för något annat, har en hög misstänksamhet för diabetes vid oklara symtom. Speciellt äldre människor kan ha ospecifika symtom i början, och dessa kan man gå obehandlad med under månader, ja till och med år, alldeles i onödan. Ett snabbt åldrande med minskad vitalitet kan vara debutsymtom. Dessutom kan diabetes debutera samtidigt som en annan akut sjukdom, till exempel lunginflammation med hög feber, vilket gör att kraven på en fungerande bukspottkörtel ökar. Kroppens eget insulin blir då mindre effektfullt. Då klarar körteln inte att bilda tillräckligt mycket insulin och personen får diabetes. Läkaren och du måste misstänka och ta prover, det vill säga, blodsocker för diabetes.

Viktminskning av diskret art eller lätt trötthet kan förekomma, utan de klassiska symtomen i form av stora urinmängder, törst och ökat födointag. Ibland kan de stora urinmängderna, som orsakar att man knappt hinner till toaletten i tid, att man felaktigt får diagnosen inkontinens eller urinvägsinfektion. Törsten är ofta mild, speciellt om diabetes uppträder smygande. I många fall uppträder vuxendiabetes i samband med en h'lsokontroll utan att individen erfarit några som helst besvär

Debutsymtom som förekommer är såldes flera. Kanske hade du ett eller flera av dessa, då din diabetes upptäcktes:

• stora urinmängder
  
• nattliga behov av att kissa
  
• dålig sömn på grund av det nattliga kissbehovet
  
• törst
  
• trötthet
  
• dålig, suddig syn
  
• yrsel med falltendens vid gång
  
• dåligt minne
  
• nedsatt vitalitet
  
• i allvarliga situationer kan trötthet övergå i medvetslöshet, ofta föreligger då en infektion
  
• samtidigt illamående och kräkning
  
• diabetes kan också debutera i samband med hjärtinfakt eller stroke

Det är viktigt att din läkare har diabetes i åtanke vid ovanstående symptom. Har man väl tänkt på dem är det lätt att gå vidare i utredningen med urinsticka, eller helst blodsockerkontroll på fastande mage. Ju äldre man är, desto högre blir njurtröskeln för urinsocker. Det innebär att man kan ha ett förhöjt blodsocker utan att det kommer socker i urinen och då blir urinsockerstickan normal vid läkarundersökningen. Ett fasteblodsocker bör därför göras istället.

Om läkaren efter flera kontroller finner att ditt blodsockervärde på fastande mage ligger över 6,1 millimol per liter, eller över 10,0 millimol per liter sedan du ätit, samtidigt som du har de klassiska symptomen, då är diagnosen klar och då är det diabetes det handlar om.

Ligger värdena lätt förhöjda på fastande mage kan man kontrollera vid nästa återbesök, 1-2 månader senare.
Vid osäker diagnos görs ett speciellt provokationstest, genom att ta blodsockervärdet två timmar efter intag av 75 gram socker.

Ibland upptäcks diabetssjukdomen genom att en urinsticka eller ett blodsocker kontrolleras i en rutinundersökning - eller då man sökt läkare för ett annat medicinskt problem, exempelvis trötthet. Vid ett sådant tillfälle, då blodsockret sällan är allvarligt förhöjt, har man gott om tid att påbörja behandlingen. Det sker genom att man ändrar sin kost, motionerar mera och går ned i vikt. Att sluta röka är förstås också viktigt.

Vid andra tillfällen söker individen för viktnedgång, törst, trötthet och infektionskänslighet som snabbt har förvärrats, kanske bara under ett par månader. En sådan person kan ha mycket höga blodsockervärden, kanske 15 eller 20 millmol per liter mot normalt 5-6 millimol per liter hos en frisk person efter fasta. I sådana fall är det nödvändigt med någon form av medicinering på en gång. Mår den som har diabetes riktigt dåligt, kanske inläggning på sjukhus är nödvändig. Då brukar förhöjning av så kallade urinketoner (svältkroppar i urinen), 1+ eller 2+ föreligga. I så fall ges ofta insulin vid upprepade tillfällen, tills blodsockret är normaliserat. Ofta ges också koksaltdropp, eftersom man efter en lång tid med högt blodsocker kan vara ganska intorkad. När den akuta fasen är över är det sannolikt att patienten behöver läkemedelsbehandling. Om övervikten är ett stort problem - och det är vanligt vid vuxendiabetes - är det troligt att personen har störst glädje av biguanidpreparatet Glucophage^®. Annars är det kanske Sulfonureiderna som kan hjälpa på bästa sätt. Mer om behandling längre fram.

ÄVEN ÄLDRE KAN FÅ TYP 1-DIABETES

Om den nyupptäckta diabetikern är smal och har utvecklat ganska svåra symtom snabbt, är det fullt möjligt att hon eller han har en typ 1-diabetes. Det kan förekomma även i hög ålder, och måste i så fall behandlas med insulin redan från början. Eventuellt måste olika varianter prövas, för att man ska nå bästa resultat. Först efter några veckor-månader kan behandlingen slutgiltigt skräddarsys. Första tiden är en inställningsfas.

En del anser, att sjukvården ska stå för behandlingen och att man själv inte ska bidra med egenbehandling. Det är dock viktigt att man försöker få ut så mycket som möjligt av den egna insatsen, för det är här du själv kan få ut de största vinsterna. Du blir dessutom då mer självständig och mer aktiv.

UPPFÖLJNING

Efter det akuta skedet, då diagnosen ställts och behandlingen inletts skall uppföljningen av behandlingen anpassas till individens behov. Diabetessköterskan lär dig hur blodsockermätaren fungerar och hur ofta du som diabetiker ska du alltså mäta ditt blodsocker själv och registrera detta i en testbok, som du får utan kostnad av din läkare eller sköterska. Då kan du få underlag att göra ytterligare förbättringar. Ta med dig boken vid återbesök för att diskutera dina blodsockervärden.

I inledningsfasen är det naturligtvis lättare att snabbt ge rätt behandling, om det finns flera mätvärden att tillgå. Annars är det en god regel att man gör dygnskurvor, det vill säga mäter blodsockret vid flera tillfällen, kanske två dagar i veckan före varje måltid. I lugna skeden räcker det att du kontrollerar blodsockret någon gång i veckan. Senare kanske det är tillräckligt med ett fasteblodsocker en gång per vecka eller varannan vecka. Diskutera lämpligt intervall med din sköterska eller läkare.

Med tiden är det viktigt att man lär sig vad blodsockret står för, att man lär sig förstå hur måltider, fysiska aktiviteter och annat påverkar blodsockret, så att man själv åstadkommer en bra diabeteskontroll. Det är ju en oerhörd styrka att själv kunna tolka sin blodsockerregistrering, och att efter samråd med sitt diabetesteam kunna finjustera sin behandling, till exempel med tablett-eller insulindoser. Försök att föreställa dig ditt blodsocker strax innan du får värdet på din blodsockerapparat eller blodsockersticka! Då lär du successivt känna din själv och din diabetes allt bättre.

BEHANDLING

Behandlingens avsikt är att i första hand göra dig symtomfri från din diabetes. Du ska slippa törst, stora urinmängder och inte behöva gå upp nattetid för att kissa. Det är ett självklart mål att du inte ska ha några besvär. Din trötthet försvinner och konditionen förbättras. Behandlingens mål på längre sikt är dessutom att förhindra komplikationer på andra organ, till exempel njurar, ögon, hjärta.

Maten är A och O i behandlingen av diabetes. Det är viktigt att avvakta effekten av omläggning av mat, innan annan behandling blir aktuell. Att ändra kosten kan ge mycket god effekt på blodsockret. Om man dricker sju-åtta glas mjölk om dagen, får man i sig ca 40 sockerbitar per dag bara av mjölken! Enbart genom att dra ned till ett minimum av den konsumtionen blir man vanligtvis rejält förbättrad i sockerläget. Med hjälp av behandlingen ska du må så bra som möjligt, nu och i framtiden. Vi vet, att allvarliga diabeteskomplikationer från ögon, njurar, hjärta och kärl samt försämrad nervfunktion kan förhindras eller försenas med en god diabeteskontroll. Har du uttalad övervikt? Överväg då att gå med i Viktväktarna. Se adress och telefon i telefonkatalogen. Många sjukvårdsinrättningar hänvisar också till Viktväktarna, då de har goda resultat och samtidigt god vikänsla i grupperna. Det ökar utbytet för dig.

Vid typ 1 diabetes eller insulinberoende diabetes föreligger en insulinbrist och sjukdomen behandlas redan från början med insulin.

Vid vuxendiabetes har bukspottkörteln kvar en viss förmåga att bilda insulin, men insulinet har dålig effekt. Man talar om så kallad insulinresistens, vilket betyder att det finns ett motstånd mot insulinets effekt på lever, fettväv och muskulatur. En större mängd insulin behövs då, för att överbrygga motståndet mot insulinet i de tre målorganen. Genom mediciner som beskrivs längre fram kan man förbättra situationen.

Vid typ 1-diabetes har man funnit att komplikationer förhindras eller åtminstone stannar upp i 60 procent av fallen, om medelblodsockret i form av Hba1c ligger runt 6.5-7 procent. Det blodprov som mäter det värdet kallas Hba1c. De röda blodkropparna (hemoglobin=Hb) lever i just 120 dagar och de kräver också socker. Mycket talar för att motsvarande fakta gäller vid vuxendiabetes. Din diabetesansvariga läkare och sköterska vill därför helst att ditt Hba1c ligger under 6.5- 7 procent. Tillsammans med dig försöker man få ned medelblodsockret till denna nivå genom olika åtgärder. Medelblodsocker på 8 millimol per liter motsvarar unger ett Hba 1c på 7 procent.

KONTROLLERA EXTRA VID SJUKDOM

Vid feber, på grund av exempelvis lunginflammation, urinvägsinfektion eller annan orsak, kan blodsockret stiga till höga nivåer. Det är därför viktigt att kontrollera sitt blodsocker ofta vid infektioner. Om värdena då är höga och flera gånger går över 12-13 millimol per liter är det viktigt att du tar kontakt med din läkare, sköterska eller på jourtid akutmottagningen. Även psykisk stress kan höja blodsockret - liksom inaktivitet! Eller otroligt stor mängd mat, speciellt i kombination med stillasittande, som under juldagar med många julbord! Ta då extra sockerkontroller.

Kör inte med för höga blodsockervärden! Stanna upp vid rött ljus! Den uppmaningen riktar distriktsläkare Melchior Falkenberg i Kisa till sina patienter - och den gäller för de flesta vuxendiabetiker. Han har gjort ett "stoppljus" som kan vara till hjälp för den som vill ha god kontroll på sitt blodsocker samt uppnå symptomfrihet och normal livslängd.

DU FÅR - OCH SKA - FORTFARANDE NJUTA AV MATEN!

Glöm alla gamla diabetikermatsedlar! Tro inte att du ska leva på trist "diet" resten av ditt liv. Numera får man äta gott även när man har diabetes! Rätterna ska vara aptitretande och måltiden socialt trevlig. Maten är en viktig del av livskvalitén. Sömn, vila, mat och sex bidrar till att upprätthålla en jämvikt. De är våra primära behov.

"Vad kärlek är för hjärtat, är aptiten för magen. Magen är dirigenten som leder och ger liv åt den stora orkestern, som utgöres av våra känslor." Det sade Gioacchino Rossini, som komponerade "Barberaren i Sevilla".

Mat ska man njuta av, känna sig belåten med och även bli mätt av! Det är det som är meningen med födointaget. Det gäller även för dig som har vuxendiabetes. Rätt komposition leder till bra mättnadskänsla och mindre risk för överintag av mat. Du ska kunna unna dig efterrätt och sås och ett glas vin ibland. En frukt som dessert passar utmärkt varje dag. Måltiderna ska vara något du kan se fram emot. Du kanske får förändra en del av dina vanor, men gott ska det smaka både nu och i framtiden. Faktum är att alla borde äta så som diabetiker bör äta. Då skulle folkhälsan förbättras och sjukvårdskostnaderna minska.

Om man betraktar mat som medicin, ja då förstör man en viktig del av de primära behov vi har som människor. Det är maten som helhet som är av betydelse, hur ofta man äter och hur mycket vi äter av olika saker. Vad det handlar om är att fördela maten över dagen, att äta lagom mycket och att se till att välja mat enligt den så kallade Tallriksmodellen. Ca 10 procent av oss svenskar äter endast ett enda mål om dagen. Det är onödig stress, både för bukspottkörteln och individen. Många äter bra, men ojämnt fördelat över dagen och då blir blodsockret också ojämnt. Ät frukost som en kung, lunch som en prins och middag som en fattig riddare - och ät inte middagen för sent. Ta gärna två mindre mellanmål. Mellanmål är ett trevligt socialt avbrott och kan lämpligen bestå av smörgås, gärna med frukt eller grönsak som pålägg, ett par skorpor eller en frukt.

Du kan fortfarande äta sådant du tycker om, men du kanske inte kan äta det lika ofta och lika mycket som tidigare. Att äta rätt kan handla om att välja bland det som är nyttigt och som du tycker om! Har du aldrig tyckt om kokt blomkål finns ingen anledning att börja tvinga i sig det nu. Kanske har du däremot alltid gillat kokta morötter eller ärter, ät då det i stället. Färgsätt din måltid med det rika utbud av färska grönsaker som nu finns. Du kanske också får anledning att prova nyare grönsaker du aldrig vågat dig på förr och blir förtjust i aubergine eller squash. Nya njutningar väntar!

En utmärkt idébok för ett nytt matliv är "Mat för liv och lust", skriven av dietisterna Margit Eliasson och Gunilla Lindeberg. I den får man många tips på läcker och frestande mat.

Vanans makt är stor. Har du alltid lagt två sockerbitar i kaffet och hällt grädde i känns det förfärligt att dricka rent kaffe till en början. Efter en tid har du vant dig och kommer att tycka att socker och grädde gör kaffet odrickbart. Vill du absolut ha sötning av te eller kaffe har då möjlighet att använda sötningsmedel som aspartam, cyklamat, sackarin och acesulfam K. De säljs under olika namn i butikerna. Hur mycket man ska använda står på förpackningarna. Sötningsmedlen anses vara riskfria och är godkända av Livsmedelsverket.

I vanliga livsmedelsbutiker, på konditorier och andra ställen säljs ibland bröd och drycker under skyltar med "SOCKERFRITT". Här finns anledning att se kritiskt på produkterna. Sockerfritt är inte alltid detsamma som lämpligt.

Sockerfritt eller Utan socker:

Produkten ska varken innehålla naturligt eller tillfört socker.

Osockrat:

Inget socker ska vara tillsatt, men produkten kan innehålla sötningsmedel eller från början innehålla sockerarter.

Osötat :

Inget socker eller sötningsmedel är tillsatt. Bärens och frukternas eget socker finns kvar i produkten.

Ibland kan man för övrigt undra om de som bakar det "sockerfria" brödet själva smakat på det, för det är sannerligen inte alltid gott. Här har bagerierna och industrin faktiskt en viktig utmaning. Jämfört med de bröd och kakor man kan baka själv, efter nya moderna recept, förlorar alltid de fabrikstillverkade.

För många räcker det med att ändra sina matvanor för att få kontroll över sin diabetes. Maten ersätter helt enkelt mediciner. Om vi jämför hur vi äter med vad vi ger vår bil för näring, ja då kan man undra vad vi håller på med. Många skulle aldrig drömma om att ge sin bil en sämre sorts olja, eller bensin som inte är bra för motorn. Kroppen däremot - den får ofta ta emot en massa som vi vet inte är nyttigt. Med sockertest kan vi kontrollera att "motorn" mår bra.

En viktig person i denna "bilvård" av oss själva är dietisterna. Ofta finns en dietist på din mottagning. Diskutera alla matfunderingar med denna expert! Även diabetessköterskan och diabetesläkaren kan ge kostråd, för att du ska få ytterligare inspiration, idéer och ökad kunskap. Den tid är förbi då det bara talades om att hålla diet och endast var fråga om förbud och inskräkningar. Det finns dock några enkla principer som du bör tänka på

• måltiderna bör fördelas jämnt under dagen

• frukosten är ett viktigt mål - ej för stor

• ät hellre ris, pasta och helkornsbröd än vitt bröd och potatis

• ät inte middag för sent, helst inte efter klockan l8-l9 på kvällen, om du inte efteråt tar längre promenader eller är fysiskt aktiv

• kom ihåg att fibrerna i grönsaker är effektiva när det gäller att binda sockerarterna, så att blodsockertoppen inte blir för hög efter att man har ätit. Ät mycket grönsaker och fibrer! Helst tre portioner om dagen. Njut av de läckra möjligheter som finns! Börja gärna med en grönsakstallrik.

• ät lagom mycket. Äter du för mycket? Ät då mindre! Undvik för stora portioner. Även nyttig mat ger då generellt en högra blodsockerstegring - och den har vi svårt att ta hand om

• använd måttligt med fett och bara fett av bra sort

• ät minimalt med socker

Tallriksmodellen talar man mycket om idag. Den innebär helt enkelt att din tallrik på lunchen och middagen ska bestå av

• en tredjedel eller mer av grönsaker och "det gröna"
  
• en tredjedel potatis eller ris eller pasta
  
• en tredjedel, eller mindre, fisk eller kött

Om du av någon anledning skulle behöva mer kalorier, då ökar du den del som utgörs av potatis-ris-eller pasta. Behöver du färre kalorier kan man minska potatis-ris-pastadelen och öka mängden grönsaker. På en vegetarisk tallrik byts kött och fisk ut mot bönor, ärter eller linser. Bönor och linser är för övrigt utmärkta ingredienser i grytor m m, istället för potatis, även för dig som inte är vegetarian. Tallriksmodellen säger inget om mängden mat, bara om proportionerna. Även när du handlar kan du se efter att proportionerna i din matkorg är riktiga, det vill säga minst en tredjedel grönt. Det är ett bra tips!

Traditionellt kan man dela in kolhydraterna (=sockerarterna) i snabbverkande respektive långsamverkande, när det gäller blodsockerstegringen. Ett långsammare blodsockersvar är att föredra vid diabetes. Det ingår som en viktig del i behandlingen. Sockret från kalaspuffar verkar till exempel mycket snabbt och man får en snabb blodsockertopp jämfört med om man äter havregryn. Potatismos ger en snabbare blodsockerstegring än kokt hel potatis. Ris är ännu bättre. Allra bäst är pasta. Olika former av mat får alltså skilda effekter beroende på innehållet av kolhydrater, deras struktur och matens beredning. Ju större och mer intakta korn och frukter och ju mer tuggmotstånd, desto långsammare är kolhydraterna när det gäller upptaget i blodet. En hel frukt är bättre än pressad juice.

I tunntarmen tas den mat upp som vi äter. Därifrån går den vidare till blodet. Magsäckens funktion är att mala maten till små partiklar som en kvarn, så att maten kan gå genom det trånga hålet i slutet av magsäcken, till tolvfingertarmen för att sugas upp där.

Vissa faktorer höjer blodsockret på ett onödigt sätt;

• Kokning och annan värmebehandling bryter ned stärkelsen i maten till socker, som då tas upp snabbare. Det ger snabbt ett högt blodsocker.

• I mjukt vitt bröd är stärkelsekornen sämre bevarade än i bröd med hela korn, knäckebröd och frukostflingor. De senare är därför bättre ur blodsockerstegringssynpunkt.

• Potatismos ger en snabbare blodsockerstegring än hel kokt potatis. Stärkelsen i potatis sönderdelas snabbt till druvsocker. Rivna morötter ger ett snabbare blodsockersvar än skurna morötter. Polerat ris ger högre blodsocker än råris. Ju större partiklar i maten, desto långsammare blodsockerstegring.

• Stora mängder dryck till maten ger en snabbare tömning av magsäcken till tunntarmen. Drick därför helst endast ett glas vätska till maten. Drick däremot med fördel mellan måltiderna, speciellt om det är varma dagar.

• Lågt fiberinnehåll ger högre blodsocker. Mjukt vitt bröd innehåller inte mycket fibrer. Råg och fullkornsbröd är därför att föredra. De gör att magsäcken tömmer sig långssammare.

• Bönor, linser och ärter behåller sin cellstruktur även sedan de kokats. Hela frukter ger långsammare blodsockersvar än skalad frukt och juice i olika former.

FIBRER OCH NYA FAVORITER

Det fina med fiberhaltig kost, exempelvis grovt bröd med hela korn, är att du känner dig mätt mycket längre tid än du skulle ha gjort med samma mängd vitt bröd utan fibrer. Dessutom blir, som vi sagt ovan, blodsockernivåerna i blodet lägre. Toppen blir mer fördröjd och just detta eftersträvar man efter i behandlingen av vuxendiabetes. På så sätt kan din kropp lättare producera tillräckligt med insulin, för att kunna ta hand om blodsockerstegringen.

Råa morötter, gärna skalade i en plastpåse i kylskåpet, är bra att ha tillgång till, då hungern tränger sig på. En del använder dessutom morötter som ett sätt att undvika viktökning i samband med att de slutar röka. Det här kan bli en spännande tid med nya upptäckter, nya smaksensationer. Du kommer att få nya favoriter på matområdet!

VEGETARISK KOST

Intresset för vegetarisk mat ökar och i Sverige finns idag ca 50 000 vegetarianer. Oavsett vilken kost man väljer, är det viktigt att tänka på att ju fler livsmedel man utesluter ur kosten, desto större kunskap krävs för att kunna kompensera näringsförlusterna. På samma sätt är det med en nyupptäckt diabetes. Det första man tänker på är vad man inte bör äta. En del "snabba" livsmedel tas bort. Dessa måste dock ersättas av "långsamma" livsmedel i motsvarande kalorimängd. Om du är vegetarian eller vegan, diskutera då speciellt kring detta med en dietist.

VIKTEN

Så många som 80 procent av vuxendiabetikerna väger för mycket. Bara några kilos viktnedgång har stor betydelse för den som är överviktig och har diabetes. Ta bort några kilo och du kanske slipper tabletter! Eller du kan minska på insulinbehovet. Behöver du gå ned i vikt så välj att äta mycket grönsaker och annan fiberrik mat. Undvik mat som innehåller mycket socker och fett. Då går det lättare att minska vikten och även att hålla blodsockret i balans.

Om man ska gå ned i vikt och samtidigt har tablettbehandling med s k SU-preparat ( se Medicinkapitlet), måste man följa blodsockret noga, så att det inte sjunker för lågt. I så fall får tablettbehandlingen minskas i samråd med läkare. Detsamma gäller vid insulinbehandling.

VIKTMINSKNING VID ÖVERVIKT

Det är ofta lätt att gå ned i vikt bara genom att tänka på vilket pålägg man använder. Ät mager mjukost och keso i stället för fet ost. Idag finns dessutom många ostsorter i magra varianter. Det är oftast de små förändringarna av vardagsmaten som ger effekt på sikt. Utgå från den egna maten och det du tycker om att äta. Byt ut det fetaste mot magra varianter av samma sort; vispgrädden byts mot grädfil, fet ost mot mager, falukorv mot lättkorv samt wienerbröd mot en god smörgås. Drick lättmjölk i stället för för standardmjölk - och du får 12 procent mindre fett per dygn vid en halv liters konsumtion .

Ät en frukost och håll regelbundna mattider. Då slipper du småätandet som orsakar övervikt.

Var försiktig med rätter som bruna bönor, blodpudding, ärtsoppa, pölsa, stångkorv, mjöl- och mjölkmat.

En varm och god soppa är den bästa tänkbara mat efter ett motionspass eller efter en skogs-eller vinterpromenad. Soppa är både gott och nyttigt. Den är billig, även om det förstås beror på vilka ingredienser man väljer. Det finns också många hel- och halvfabrikat av soppor som en otränad kock kan utnyttja.

Vanlig glass innehåller socker, speciellt de s k saftglasserna. För dem som vill äta glass finns särskild lättglass, som innehåller hälften så många kalorier som gräddglass. Den är lika god och dessutom betydligt bättre!

Ibland diskuteras begreppet bantning. Det kommer ursprungligen från William Banting, som var 165 cm lång och vägde 92 kilo. Men en augustidag 1862, när han hade svårigheter att knyta sina skor, beslöt han att gå ned i vikt - och gick ned 21 kilo på 13 månader. Han följde en lagom takt i viktnedgången, ett halvt kilo i veckan brukar räcka. Sockerläget blir på köpet bättre efter viktnedgången. Vid viktminskning är det viktigt att följa en plan, precis som Banting gjorde.

Graden av övervikt mäts av din vårdcentral eller sjukhusmottagning i Body Mass Index, BMI. BMI räknar du ut genom att ta vikten i kilo dividerat med kvadraten på längden i meter. När BMI är 25 eller däröver för kvinnor och 27 eller däröver för män, då talar man om övervikt. Ditt mål kanske blir att få vikten under BMI 25. Vilken vikt blir det då? Våg och miniräknare hjälper dig!

DYGNSRYTM OCH NATTMAT

Nästan 30 procent av befolkningen måste arbeta sena kvällspass eller nattpass. En hel del kunskap finns nu som visar att det är viktigt att tänka på vad man äter under nattpasset för att må så bra som möjligt. I en artikel i Vår Föda nr 1/96 ger nutritionisten Maria Lennernäs vid Folkhälsoinstitutet följande råd.

Ät mindre energirikt men lättsmält under natten. Detta för att undvika onödig viktökning, som är en stor risk för den som nattarbetar. "Varma koppen", soppa, gröt, en smörgås med magert pålägg eller en banan kan vara lämplig nattspis. Mellanmål är bra. Men man bör alltså undvika att äta stora mål nattetid. Å andra sidan är det inte lämpligt att somna hungrig efter ett nattskift - det förkortar sömnen.

Ät frukost ett par timmar efter uppvaknandet, om du inte är hungrig när du stiger upp. Bröd och flingor är bra morgonmat. Tre huvudmål och två mellanmål rekommenderas generellt. Lågenergiförbrukarna väljer magra och energifattiga mellanmål, eller inga mellanmål alls. Högenergiförbrukarna däremot bör äta mellanmål för att få tillräckligt med energi.

Genom att äta och sova på regelbundna tider optimerar man sina förutsättningar att fungera och prestera bäst. Välj arbetstider som passar din dygnsrytm om du kan. Försök annars att anpassa din dygnsrytm efter dina arbetstider med hjälp av regelbundna sovtider och en tillräckligt lång nattsömn. En sen måltid följd av en kort nattsömn stör kroppens rytmer. Gå och lägg dig lagom mätt.

FRUKT

Ät gärna en till två portioner frukt varje dag, exempelvis en halv grapefrukt, en apelsin, ett äpple, ett litet päron, en persika eller en halv banan per gång. "An apple a day, keeps the doctor away" säger det gamla engelska ordspråket som betyder att ett äpple om dagen håller doktorn borta. Dessutom blir blodfetterna bättre av frukt. Vill du äta konserverad frukt går det bra med sötade produkter, bara du sköljer dem och låter bli fruktspadet. Du bör inte äta frukt och dricka mjölk samtidigt, på grund av att blodsockret då blir alltför högt. Om du vill ha frukt till dessert, välj någon annan dryck än mjölk.

FETT

Fett påverkar inte sockeromsättningen direkt. Fett innehåller däremot ungefär dubbelt så mycket energi i form av kalorier per gram som kolhydrater. Det är därför flyttfåglarna före sin resa söderut lagrar energi i kroppen i form av fett. Ju mjukare fett, desto bättre. Diabetiker ska vara extra försiktiga med fett just på grund av att risken för åderförkalkning är större hos diabetiker än hos andra. Dessutom - tänk på övervikten!

Skär bort det synliga fettet på köttet. Flytande margarin och oljor har låg halt av mättade syror - och det är bra. I handeln finns idag många matoljor och flytande margariner som är lämpliga för grytor, såser, stuvningar, bakning av matbröd m m. Välj ett margarin med minst 25 procents fleromättat fett. Undvik hög värme i stekpannan. Höga temperaturer kan förstöra det nyttiga fettet.

Var sparsam med fett vid matlagning. Koka, ugnsstek, använd mikrovågsugn, lergryta, teflonpanna etc. Ät mer fisk, även fet fisk går bra, eftersom den innehåller rätt typ av fett. Välj nyckelhålsmärkta produkter av mjölk, ost och charkuteriprodukter.

Mättat fett höjer kolesterolnivån i blodet. Omättat fett kan i stället sänka den. Omättat fett finns i vegetabiliska oljor, mjuka margariner, nötter och mandlar samt i fisk.

Varje svensk brer på ca 20 kilo smör och smörgåsmargarin till smörgåsar per år! Egentligen i onödan. Från början åt vi bröd med pålägg utan fett emellan. Enligt de Svenska näringsrekommendationerna bör fettintaget från kosten uppgå till högst 30 energiprocent. Idag innehåller dock den svenska kosten 37 energiprocent fett. Vilket matfett man bör välja till smörgås beror på hur mycket bröd man äter och hur mycket och vilken typ av matfett man i övrigt använder i maten. Om man nu absolut vill ha matfett på smörgåsen bör man välja ett lättmargarin och stryka på tunt. Har du bredbart pålägg kan du helt utelämna lättmargarin. Detta gäller alla som inte arbetar med skogshuggning eller annat tungt fysiskt arbete.

Att woka mat blir allt mer populärt. Den uråldriga kinesiska kokkonsten att hetta upp och fräsa grönsakerna i fleromättad olja i speciell wokpanna får allt större genomslag i västvärlden. Grönsakerna blir mer intakta och kött kan beredas utan stekning, vilket är en fördel.

RENT SOCKER

Vi svenskar äter i genomsnitt 42 kilo socker per person och år.Ur näringssynpunkt behöver vi egentligen inte äta något socker alls. Kroppen tillverkar faktiskt på egen hand de 3 hekto druvsocker som vi behöver dagligen i levern.

Vårt sockerintag har successivt ökat sedan 1850-talet - och vi äter hela tiden allt mer. Det går idag knappast att hitta ett livsmedel som saknar denna tillsats. Ju mer socker vi konsumerar, desto större är risken att få vuxendiabetes. Under världskrigen, när det var svårt att få fram socker, då sjönk också antalet insjuknade i diabetes parallellt med den minskade sockerkonsumtionen. Vår välfärd är därför också en betydelsefull orsak till diabetes. Diabetes heter ju sockersjuka på svenska, men det viktigaste i behandlingen är inte som de flesta av oss tror, att man ska undvika socker till varje pris. En liten mängd socker, speciellt i samband med en fiberrik måltid, påverkar inte blodsockret nämnvärt. Det är de stora mängderna socker och fett som leder till övervikt och som är skadliga. Att till exempel baka med en liten mängd vanligt socker ger ett både bättre och godare resultat än om man bakar med sötningsmedel.

Läsk, saft, kakor, godis, marmelad, sylt,gelé, sirap, honung, mesost, messmör, ketchup och vissa frukostflingor innehåller mycket snabbverkande socker.

Välj ett energifritt sötningsmedel, då du ska söta drycker, lingon eller rabarber, liksom till kaffe och te. Men egentligen smakar kaffe och te bäst utan sötningsmedel. Smaken kommer fram bättre då. Testa nästa gång!

BORDSDRYCKER

Mjölk innehåller mycket socker och även en hel del fett. Vanligt vatten och mineralvatten är därför betydligt bättre som bordsdryck - och dessutom billigare. Drick ett glas vätska till maten . Behöver du mer vätska, ta det mellan måltiderna, vid exempelvis varma dagar. En stor mängd dryck till måltiden gör att blodsockret stiger onödigt högt. Om du väljer mjölk så tag endast med låg fetthalt.

Bordsdrycker som innehåller socker bör bytas ut till motsvarande sockerfria, eller s k "light"-drycker. Det finns idag många lågkaloridrycker. Ur kalorisynpunkt kan du dricka så mycket du vill av: vatten, vatten med pressad citron, mineralvatten, buljong, kaffe och te. Vanligt vatten är ofta den bästa törstsläckaren. Befinner du dig i varma länder och behöver dricka mycket, är det bäst att dricka mellan måltiderna, eftersom blodsockret stiger i onödan när man dricker stora mängder till måltiderna.

ALKOHOL

Var återhållsam med alkoholhaltiga drycker. Om du dricker ett eller två glas vin, välj då ett torrt, icke sött, vin. Om du blir erbjuden ett alkoholfritt vin, tänk då på att detta är betydligt sötare än alkholhaltigt. Likör och punscher innehåller mycket socker, liksom drinkar blandade med juice och läskedrycker. De höjer blodsockret. Stor mängd skadar alkohol både bukspottkörtel och lever. Den som har diabetes och behandlas med tabletter som sänker sockret genom att påverka bukspottkörteln, till exempel Daonil^®, Glibenklamid^®etc, löper risk att få ett allför lågt blodsocker dygnet efter en fest med alkohol. Det är därför viktigt, att vara mer frikostig med egenkontroll av blodsockret upp till ett halvt dygn efter att man druckit alkohol. Detsamma gäller den som har insulinbehandling.

Om du någon gång dricker alkohol och har tabletter eller insulin, gör det då alltid i samband med måltid. Hoppa över drinken om maten kommer betydligt senare. Annars kan blodsockret paradoxalt nog falla till låga nivåer.

Kalorimängden i kilokalorier per glas av olika alkoholhaltiga drycker kan vara bra att känna till:

• lättöl 60
• folköl 70
• starköl 90
• rött vin 120
• vitt torrt vin 100
• vitt sött vin 150
• whisky 90
• likör 140

FESTLIGA TILLFÄLLEN

Vid festliga tillfällen kan du unna dig något extra, om du för övrigt under veckans dagar försöker följa de kostråd som gäller för diabetiker. Njut av livet! Ta inte med egen mat till en fest! Självklart ska du äta det som bjuds. Festmåltider innebär social samvaro, att sitta länge till bords och njuta. Kanske rör du dig mindre den dagen. Utnyttja möjligheten att dansa! Rör dig, "mingla" och ta en promenad en stund med din bordsgranne.Promenera hem eller gå sista kilometern istället för att åka bil eller taxi hela vägen.Men ta gärna ett blodsocker efter att du kommit hem, för att få en uppfattning om blodsockerläget. Avsluta helst den dagen med en promenad, för att bli av med kalorierna. Dessutom sover man bättre efter en kvällspromenad!

MOTIONEN FÅR DIG ATT MÅ BRA

För att må riktigt gott är det väsentligt för alla med konditionsutövning i någon form. I synnerhet är det viktigt för dig som har diabetes. Det kan räcka med en 30-45 minuters promenad tre gånger i veckan, men en promenad varje dag är naturligtvis ännu bättre. Det viktiga är att röra på sig regelbundet. Gå av bussen en hållplats för tidigt eller parkera bilen längre bort än du behöver - och gå sista biten.

Studier visar att regelbunden motion minskar risken att utveckla hjärtkärlsjukdom vid diabetes med upp till hela 50 procent.

Förutom de vanliga allmänna fördelarna med motion, som ökad fysisk prestationsförmåga, ökat välbefinnande, sänkt blodtryck, förbättrat blodfettsmönster, ökad syreupptagningsförmåga m m,

har vuxendiabetikerna fler förmåner att hämta.

• Sänkt blodsockerhalt under och efter fysisk aktivitet
  
• Förbättrad blodsockerkontroll
  
• Ökad insulinkänslighet (det egna insulinet blir mer effektivt i lever, muskler och fettväv)
  
• Sänkt insulinresistens
  
• Ökat upptag av glukos i ben-och armmuskulaturen
  
• Viktminskning

Har du problem med hjärt-eller kärlsjukdom, är det viktigt att du diskuterar med din läkare hur mycket du får belasta din kropp. Ibland gör läkaren då ett arbetsprov, d v s tar EKG under cykling på motionscykel, för att se hur hjärtat reagerar vid en ökning från en blygsam belastning till en tyngre. Det hela sker under kontrollerade betingelser med en läkare intill patienten.

Har du fotproblem är det viktigt att diskutera lämplig fotbeklädnad. Den som har känselbortfall i underben och fötter, bör välja motionsformer som inte innebär någon skaderisk. Ta en cykeltur istället för en joggingrunda!

Börja långsamt med din fysiska aktivitet och öka sakta. Det är ingen stress! Det viktiga är att njuta samtidigt som du är ute och promenerar! Känn dofter och titta dig omkring, upptäck natur eller vackra byggnader. Ha gärna en mjuk uppvärmning med sakta mak under de första fem minuterna, därefter en halvtimmes rask promenad och sedan fem-tio minuters nedtrappning. Det mår kroppen bäst av. Om du motionerar lite kraftigare, till exempel joggar eller åker skidor, når du samma resultat på kortare sikt.

Undvik krävande fysisk ansträngning som innebär att du måste hålla andan, såsom tyngdlyftning. Förebygg skador genom att tänka på vad du har på fötterna.

Använd en motionsdagbok för att stimulera dig själv, om du tror att det hjälper. Ta med dina vänner på en promenad. Den minsta dagliga promenad är bättre än ingen alls!

Kom ihåg:

• motionera i lågt tempo i början
  
• regelbunden motion minst 3 gånger i veckan
  
• öka tempot successivt
  
• kombinera motion och trivsel; svampplockning, skogspromenader och liknande. Det är viktigt att hitta motionsfomer som man tycker är roliga, annars tröttnar man snart
  
• vid feber eller infektion i kroppen måste du avbryta motionerandet. Vi uppehåll mer än fem-sex dagar tappar du snabbt styrkan. Börja då åter på lägre nivå än före infektionen
  
• lite motion varje dag är bättre än mycket motion en dag i veckan

Här är några exempel på kaloriåtgång vid olika aktiviteter i kcal per timme:

gå i trappor	800
trädgårdsarbete	250
damma	150
gräva, skotta	500
stryka kläder	100
tvätta	200
snickra	250
köra bil	150
titta på TV	25
läsa	25
skriva maskin	50
golfspel	250
cykla fort	600
cykla makligt	300
dansa	350-600
jogga	600
rida	250
promenera	200-300
simma	400-800
springa fort	900
tennis	450

SLUTA RÖKA OCH LEV BÄTTRE OCH LÄNGRE

Motion och mat är som diskuterats viktiga hörnstenar i diabetesbehandlingen. En tredje icke-farmakologisk komponent är rökslut. Alla dessa kan du själv påverka utan mediciner - och på så sätt få ett bättre sockerläge!

HÄR kan du få hälp att sluta röka!

Ett rökstopp är den största källan till möjlighet att förebygga ohälsa. Att rökning påverkar kroppens ämnesomsättning negativt vet de flesta, men rökningen är till särskilt stor nackdel för diabetiker. Rökande diabetiker kan få sämre blodsockerkontroll än icke-rökande, trots att typ 1-diabetiker har lite högre insulindos om de röker. Rökningen minskar alltså insulinets effekt. Faktum är också att risken för de olika komplikationerna på ögon, njurar och blodkärl är betydligt högre hos rökande diabetiker än andra. Blodcirkulationen till fötterna förbättras hos alla som slutar röka, och ett inopererat kranskärl lever dubbelt så länge, dvs åtta år i stället för i genomsnitt fyra år.

Trots dessa fakta är det faktiskt så att frekvensen rökare inte är lägre bland diabetiker än bland andra personer. Här behövs stora insatser, från såväl diabetesteam som från de rökande diabetikerna själva. Om du röker bör du alltså lägga bort den vanan, för att underlätta behandlingen av din sjukdom och minimera risken för framtida problem. Låt vanan gå upp i rök, även om det inte är så lätt att sluta. Varje år lyckas dock många många människor. Om det är viktigt för friska att sluta röka, så är det ännu viktigare för diabetiker!

Nikotin är en starkt beroendeframkallande drog och mer än hälften av alla rökare är nikotinberoende. Detta beroende kan dock vara av olika grader, men det är numera möjligt att undvika fysiska abstinenssymtom i samband med att man slutar röka. Det finns nikotinersättningsmedel i form av tuggummi, plåster och nässpray. Samtliga förutom sprayen är receptfria. Sådan behandling måste naturligtvis vara starkt anpassad till varje enskild individ, men en rekommendation är att denna nikotinersättning bör fortgå under några månader, för att därefter minskas successivt och avslutas efter högst sex månader.

Många rökare kan sluta på egen hand, särskilt om de är motiverade. Det borde alla diabetiker vara, men en del måste ha hjälp från utomstående. På många sjukvårdsinrättningar finns numera rökavvänjningskliniker. Även tandvården har på sina håll startat rökavvänjningskurser. Deras vanligaste och bästa behandlingsmodell är rökavvänjning i grupp, under ledning av en specialutbildad person, t.ex. en rökavvänjningspsykolog.

Alla rökare är dock inte nikotinberoende och finner till sin förvåning att det inte var så svårt att sluta röka, när de väl försökte! Att sluta röka är det bästa du kan göra för hälsan - och det sparar pengar åt både dig och samhället.

De som tror sig njuta av en cigarett, kan fråga sig varför de inte är lika beroende av andra saker i livet, som är oändligt mycket mer njutbara. Om du är i 50-årsåldern och slutar röka får du i genomsnitt sex-åtta år till att leva. Det är fantastiskt!

Fråga dig

1. Vad får jag ut av rökningen?
   
2. Nackdelar med rökningen?
   
3. Varför röker jag?
   
4. Vill jag verkligen fortsätta att betala dyrt för detta? Både kroppsligt och ekonomiskt.

Bestäm ett datum när du vill sluta, kanske om fjorton dagar, förbered dig väl, "ladda" och följ rökavvänjningsexperternas råd. Om du brukar sitta kvar och röka efter maten, så res dig direkt och gör något annat. Byt plats vid bordet. Gå tidigare till arbetet och ät frukost där. Ändra dina vanor helt ett tag, sök stöd från familj och vänner. Berätta vad du håller på med, så att du får hjälp på olika sätt. Den som försöker sluta röka får oftast ett gott stöd från omgivningen. Sök kontakt med någon annan som också vill sluta röka, så att ni kan sluta samtidigt. Det underlättar betydligt.

En del går upp i vikt när de slutar röka. Eftersom rökningen påverkar kroppens ämnesomsättning är det ju inte så konstigt att man går upp i vikt. Faktum är att viktuppgången är ett kvitto på att kroppen börjar fungera normalt igen. Undersökningar har visat att man efter viktuppgången lägger sig på den nivå man skulle haft, om man aldrig hade rökt.

Risken med ett par kilos övervikt är negligerbar jämfört med risken att fortsätta att röka. Du skulle behöva gå upp 35-40 kilo för att få samma risk som om du röker. Klarar du av att sluta röka, kan du också gå ned i vikt senare. Det är lättare att hantera viktökningen efter ett par månader, när suget efter cigaretterna är borta. Bra kost och motion redan från början är ett bra sätt att förebygga viktökning.

Det är dock väsentligt, inte minst för vuxendiabetiker, som ofta har en viss övervikt, att inte gå upp för mycket i vikt. Annars blir det svårare att sköta sin diabetes på ett bra sätt. Man bör därför vara förberedd på det sug efter mat och sötsaker, som kan dyka upp efter ett rökstopp, och lindra begäret med sockerfria tuggummin eller morötter i stället för med wienerbröd och choklad.

Hos ditt diabetesteam, på Apoteket och i bokhandeln, finns ytterligare information om hur man kan gå till väga för att sluta röka. I boken Vanan som kan gå upp i rök ges många goda råd. Längst bak i den här boken finns en förteckning över litteratur i ämnet. Hjälpmedel som tuggummi och plåster är receptfria och kan ibland vara till hjälp. Nikotinspray får du enbart på recept.

Utnyttja möjligheten att ringa din läkare om problem, speciellt de första tio dagarna om du är mycket irriterad, har ångest eller svår oro. Du kan då få hjälp med receptbelagd medicin. Har du rökt 20 cigaretter eller mer om dagen blir det naturligtvis en väldig omställning. Kom ihåg att det upp till ett år finns en kvarstående risk för återfall. Därför är det bäst och enklast att inte feströka.

Snusning, eller konsumtion av nikotintuggummi under mer än sex månader, är inget bra alternativ till rökningen. Det är till stor del nikotinet som ger rökningen flertalet av dess negativa effekter. Rökning ger t.ex. drygt 10 procent sämre insulineffekt av ditt eget eller tillfört insulin, enligt senaste forskningsrön genom att insulinresistensen ökar vid rökning. Det behövs då mer insulin. Rökning kan till och med framkalla vuxendiabetes.

MEDICINER

METFORMIN(Glucophage)
Glucophage förbättrar effekten av det kroppsegna insulinet. Detta blir på så sätt mer effektivt intill sina målorgan, levern, muskulaturen och i fettväven. Kroppens nivåer av insulin kan därefter till och med minska, utan att blodsockret för den skull blir högt. Den skadliga insulinresistensen minskar.

Glucophage används speciellt hos överviktiga patienter som inte har reagerat tillfredsställande på enbart förändring av maten. Det är för närvarande förstahandsmedel och det nya stora diabetespreparatet i USA. Medicinen kan också användas i kombination med sulfonureider (se nedan), om dessa ensamma inte givit önskad effekt. I regel får man en godtagbar blodsockersänkning inom några få dagar, men maximal effekt kan dröja upp till två veckor. När blodsockret reglerats kan dosen eventuellt minskas i samförstånd med din läkare.

Biverkningar som illamående, uppblåshet och diarré förekommer i början, framförallt om du börjat med en hög startdos. Börja med en enda tablett och höj först efter tre-fyra veckor, efter klartecken från läkaren till 2 tabletter per dag. Efter ytterligare tre-fyra veckor kan ännu en dosökning övervägas. På så sätt slipper man obehag från buken. Det bästa är dessutom att ta medicinen tillsammans med maten. Då blir det färre biverkningar.

Med Glucophage finns ingen risk att blodsockret blir "för bra". Det kan inte bli för lågt, till skillnad från behandling med sulfonureider och insulin (se nedan). Skulle en icke-diabetiker av misstag ta Glucophage påverkas inte blodsockret.

Glucophage får inte ordineras till en person som är alkoholberoende. Den som har nedsatt njurfunktion bör inte heller ta Glucophage. Äldre patienter har ofta nedsatt njurfunktion. Därför kontrolleras njurfunktionen med ett blodprov vid årskontrollen. Någon generell åldersgräns kan knappast anges, men det är viktigt att behandlande läkare vart eller vartannat år kontrollerar njurfunktionen hos äldre med ett enkelt blodprov (Serumkreatinin). Skulle njurfunktionen ha försämrats t.ex. på grund av ålder får man ge annan medicinering.

En allvarlig sidoeffekt av Glucophage är så kallad laktacidos, ett tillstånd med abnorm bildning av sura ämnesomsättningsprodukter i kroppen. Svaghet, muskelsmärtor, andningssvårigheter, ökad trötthet och oklara buksymtom kan vara första symtomet på denna livsfarliga sidoeffekt. Patienten måste då omedelbart uppsöka akutmottagning. Laktacidos är dock extremt ovanligt, bara en enda på 30 000 patienter per år drabbas i Sverige. Vid betydande njursvikt, allvarlig leversjukdom, alkoholism och lunginfektion eller annan infektion med feber bör Glucophage utsättas.

SULFONUREA-PREPARAT (Daonil, Euglucone, Glibenklamid, Mindiab, Amaryl)
Dessa mediciner verkar genom att stimulera kroppens bukspottkörtel att bilda lite mer eget insulin till måltiderna. Man "kramar ur" ytterligare insulin utöver det kroppen annars skulle bilda. På så sätt kan blodsockret kontrolleras under många år.

Biverkningarna är i princip av samma slag som vid lågt blodsocker när man behandlar med insulin. Det innebär att om blodsockret är lågt, under 4-3,5 millimol per liter, bör tablettdosen minskas eller helt tas bort i samförstånd med läkare och sköterska vid ett akutsamtal eller akutbesök. Det är högst ovanligt, men det kan annars inträffa att blodsockret blir så lågt att man blir oklar eller medvetslös. Anledningen är då oftast att man minskat fem-tio kilo i vikt utan dosminskning. Skulle medvetslöshet uppstå ska det behandlas med socker intravenöst (dropp) på sjukhusprecis som man gör vid insulinkoma. Beställ ambulans! Skillnaden, jämfört med insulinkoma, är att man måste stanna kvar på sjukhuset mins ett dygn för sockerdroppsbehandling, på grund av att tabletterna har många timmars verkan. De bryts ned långsamt och effekten finns kvar i kroppen.

ACARBOS (GLUCOBAY)
Glucobay är ett nytt läkemedel, ett intressant nytillskott för behandling av vuxendiabetes. Glucobay tabletterna som intas i samband med måltid,hämmar de kolhydratndbrytande enzymerna (glukosidaser) i tarmen. På så sätt får man ett över tiden mer utdraget upptag av socker i blodet. Dygnsprofilen för sockret blir lägre och jämnare och Hba1c sänks. Blodsockerstegringen efter måltid minskas och ditt eget insulin kan lättare utverka sin egen effekt.

Kolhydrater (sockerarter) är en viktig del av diabeteskosten, men det är en fördel om de är av den sort som tas upp långsamt för att insulinet ska hinna med att bildas och verka. Glucobay gör så att effekten av kosten förstärks och det egna insulinets verkan underlättas. Genom att ligga steget före glukosupptaget från tarmen, kan skadliga blodsockerstegringar i samband med måltid förhindras.

Det finns ingen risk att du som äter medicinen - även om du faktiskt skulle vara helt frisk och inte ha diabetes - ska få för lågt socker, vilket kan vara fallet med medel från sulfonylureagruppen eller med insulin. Behandlingen förefaller inte heller ge någon viktökning. Det är två värdefulla egenskaper.

Eftersom Glucobay verkar lokalt i tarmen, kommer endast minimala mängder att tas upp i blodet och påverkan på kroppen blir mycket liten. Detta ger som följd få systembiverkningar. Doseringen anpassas individuellt med en låg dos i början, som sedan höjs successivt till full dos. Doshöjningarna gör först efter tre-fyra veckor, för att undvika biverkningar.

Glucobay ska sväljas hela tillsammans med vätska strax före maten eller tuggas tillsammans med föda i början av måltiden.Tarmen behöver lite tid på sig för att väja sig vid det förändrade upptaget av kolhydrater. Därför kan man inledningsvis få biverkningar i form av ökade tarmljud, en känsla av uppspändhet i magen, lös mage eller annat obehag i magen.

Orsaken är då oftast att man börjat med för stor dos eller att man ökat dosen för snabbt. En tillfälligt minskad dos eller en långsammare dosökning minskar problemen . Besvären är oftast av övergående natur. Först efter två- fyra veckor bör läkaren öka dosen på nytt.

En annan orsak till besvär kan vara att man inte följer kostråden, äter mycket sötsaker eller snabba kolhydrater. Detta ger då en ökad gasbildning längre ned i tjocktarmen, eftersom en stor mängd onedbrytbart kolhydrater finns i tarmen. Biverkningar i form av besvär från magen ökar alltså, om man inte följer kostråden för diabetiker strikt. Man får på så sätt egentligen en återkoppling, om man ätit olämpligt.

Under det första behandlingsåret brukar din läkare kontrollera levervärdena genom ett blodprov. Detta görs för säkerhets skull och efter ett år behövs inga blodleverundersökningar.

INSULIN

Insulin ges när tabletterna inte längre hjälper. Den som får vuxendiabetes kan ibland behöva ta injektioner under en kortare tid i början. Sedan kan det dröja många år innan kroppen behöver tillföras insulin igen. Anledningen till detta är att kroppen fortfarande producerar insulin, då betacellerna i bukspottskörteln inte är förstörda helt som vid typ 1-diabetes.

Lever man tillräckligt länge, som man gör med dagens förbättrade behandlingsmöjligheter, egenkontroll m m, så behöver alla typ 2-patienter så småningom komplettera tablettbehandlingen med insulin. Ibland halveras då tablettdosen, eller så tas all annan behandling bort, när man börjar ge insulin. Det är viktigt att insulinbehandling inte kommer in för sent. Om du sviktar på tablettbehandling, och det kommer alla att göra efter ett antal år med tabletter, så ska insulinbehandlingen ses som en ny möjlighet att hjälpa dig. Denna övergång innebär inte att din diabetes blivit mer svårbehandlad, utan det är sjukdomens naturliga utveckling.

En tillfällig övergång till insulin övervägs av din läkare vid svåra infektioner, hjärt-och kärlproblem och operationer liksom vid behandling med kortison. Har man till exempel astma, är det svårt att klara sig med enbart tablettbehandling, eftersom astmabehandling med kortison ger ett högre blodsockervärde.

Den enklaste modellen är att ta insulin enligt läkares ordination till natten, strax före sänggåendet. Risken för lågt blodsocker nattetid är då lägre, än om det tas på morgonen. Alternativt kan man ta blandinsulin (långtidsverkande blandat med snabbverkande)till frukost och middag. I enstaka fall behövs snabbverkande insulin till måltider och långtidsverkande till kvällen, speciellt om man behövt insulin under mycket lång tid. En sådan patient behandlas då med 4-dos insulin, precis som en typ-diabetiker.

Biverkningar av insulinet är lågt blodsocker. I blodet finns normalt 5 millimol glukos i en liter blod, vilket ger 5 x 0,18 gram eller cirka 0,9 gram per liter. Då vi har cirka fem liter blod i kroppen, blir det 5x 0,9 gram elelr 5,5 gram glukos i vårt blod. En sockerbit väger 3 gram. Alltså har vi en sockermängd i blodet motsvarande ungefär 1,5 sockerbit. Det är inte mycket.

Har man under 4 millimol per liter uppstår en insulinkänning, med symtom i form av hjärtklappning, svettningar, irritation, hunger, blekhet, kallsvettighet, ängslan, oro, darrhänthet, suddigt seende, eller enbart trötthet, dimsyn, långsamt tänkande, dröjande svar eller förvirring. Sjunker blodsockret ännu mer finns en fara för oklarhet med insulinkoma och medvetslöshet. Vid en vanlig insulinkänning räcker det oftast med 2-5 sockerbitar, det motsvarar 5-15 gram socker, men allra bäst är druvsockertabletter, som finns i kiosker, Pressbyrå och matvaruaffärer. Druvsocker är nämligen glukos och det tas upp direkt från tunntarmen, utan att behöva sönderdelas med enzymer.

Den som har insulin ska för säkerhets skull ha en liten lapp i plånboken, där det står att du har diabetes och behandlas med insulin samt en notering om att du vid medvetslöshet akut ska föras till sjukhus. Reser du utomlands, bör samma information finnas på engelska. Detta för att garantera att blodsockerprov tas om det skulle hända dig något och för att du på grund av okunskap inte ska hamna hos polisen som "berusad".

VAD GÖR JAG VID FÖR LÅGT BLODSOCKER?

Behandlingen vid lågt blodsocker är att ta 3-4 druvsockertabletter. Dessa måste tuggas väl för att ge snabb effekt. Det bästa man kan göra för att få ett snabbt upptag av sockret är att lösa druvsockertabletterna i ett halvt glas vatten, inte för varmt eller kallt.

Druvsockertabletter ska alltid finnas tillgängliga i ficka eller i väska hos alla som har insulinbehandling. Speciellt vid bilkörning måste de vara nära till hands, kanske i ett olåst handskfack, för att du utan dröjsmål och utan svårighet kan komma åt dem. Den som blir medvetslös med lågt blodsocker och hamnar på en akutmottagning, får direkt socker i en blodåder. Avsikten är att få upp blodsockret och väcka den medvetslösa personen. Ambulansförare har utbildning och utrustning för att ta blodsocker och att ge socker akut.

Risken för lågt blodsocker är mycket liten vid vuxendiabetes som behandlas med insulin. Kroppen har motreglerande hormoner, adrenalin, glukagon, kortisol och tillväxthormon, som gör att blodsockernivån sällan går ned till farliga nivåer. Leverns sockerupplag, glykogen, kan då släppas ut i blodet i form av socker, och på så sätt erhålls ett högre blodsocker. Ett samtidigt intag av druvsocker i form av druvsockertabletter underlättar dessutom blodsockerstegringen.

AKUTA INFEKTIONER

Vid infektioner stiger ofta blodsockret tidigt innan några andra symtom på högt blodsocker uppträtt. Insulinbehovet ökar trots att man kanske till och med äter mindre än normalt. Det är därför av ett speciellt stort värde att du testar ditt blodsocker oftare än vanligt. Är värdena höga, över 13-14 millimol per liter bör du ta kontakt med din mottagning, för diskussion om mer intensifierad diabetesbehandling i samband med infektionen. Är du osäker, ring eller sök upp din läkare eller sköterska, och på jourtid akutmottagningen. De ger dig hjälp!

KRÄKNINGAR OCH DIARRÉER

Vid kräkningar och diarréer är det viktigt att få i sig vätska, ofta och i små mängder, sammanlagt minst 1,5-2 liter per dygn. Ett enkelt sätt är att använda apotekens vätskeersättningsmedel. För den som tar insulin kan dosen behöva ändras och den tablettbehandlade patienten med SU-preparat (som Daonil, Glibenklamid med fler)kan behöva minska eller utesluta tabletterna. Kontakta din läkare eller sköterska om du har problem eller känner dig tveksam. Blod-och urinsockertester är självklart ovärderliga, då man är osäker på om blodsockret är för högt eller lågt. Ta ditt värde innan du ringer mottagningen eller åker till akutmottagningen.

VAR FÅR JAG HJÄLP MED MIN VUXENDIABETES?

Närmaste distriktsläkare, husläkare eller allmänspecialist kan ta urin- eller blodsockerprov. Går du redan hos annan läkare för någon sjukdom, till exempel en ortopedisk åkomma, kan även denna läkare hjälpa dig med att ställa rätt diagnos. Det är enkelt att ta ett urinprov, som alltid bör följas upp med ett fasteblodsockerprov. Faktiskt kan man också själv, utan recept, köpa urinsockerteststickor på apoteket och se om man har socker i urinen. De kallas REDIA- eller ECUR-stickor. Oftast är det dock svårt för en lekman att läsa av stickorna, om man inte gjort det tidigare eller arbetat inom sjukvården. Det behövs alltid ett blodprov för att fastställa diagnosen.

För att du ska få en så god diabetesvård som möjligt, är det viktigt att mottagningen har erfarenhet av behandling av patienter med diabetes. Fråga gärna din sköterska eller läkare hur många patienter de har. Minst 20-50 diabetespatienter bör gå på deras mottagning, för att de ska ha de rutiner och den erfarenhet som krävs för att kunna ge en god och kvalitetssäkrad service till dig som har diabetes. Mycket händer nu inom diabetologin!

Skriv upp på en lista de frågor som du har till din läkare och sköterska. Då kommer du lättare ihåg vad du vill diskutera med dem. Ta med bladet eller boken med de senaste blodsocker-eller urinsockervärdena, för att ha något underlag att diskutera. Kortsiktiga och långsiktiga mål diskuteras. Ett möte kan till exempel handla om :

• maten
  
• resultat av urinsocker eller de blodsockerprover du tagit hemma
  
• utfallet av årlig urinäggviteanalys
  
• vikten
  
• blodtrycket
  
• blodfetterna, kolesterol och triglycider
  
• Hba1c
  
• syntest
  
• ögonbottenfoto
  
• fotproblem
  
• mediciner
  
• resor
  
• försäkringar
  
• övrigt

BRA DIABETESVÅRD ÄR DIN RÄTTIGHET

Du har rätt att få

• en grundläggande undersökning av läkare som har erfarenhet av diabetes

• möjlighet att diskutera med doktor/sköterska utifrån dina egna blodsockertester

• träffa en dietist för att diskutera hur dina matvanor påverkar blodsockerhalten om inte läkare/diabetessköterska klarar detta

• tillsammans med doktor/sköterska komma överens om vad som är en bra målsättning för dig, det vill säga vilken blodsockernivå du ska sträva mot

• kunskaper om diabetes och egenvård

• fotundersökning och undervisning om hur du ska skköta dina fötter

• kontroll av vikt och Hba1c. Hba1c är det blodprov som visar medelvärdet för blodsockret under de senaste 6-8 veckorna

• testa dina blodfetter och undersöka njurfunktionen

• regelbunden ögonundersökning med ögonbottenfotografering

• möjlighet att diskutera hur du kan klara din diabetes hemma och på arbetet

• rätt till återkommande utbildning om din diabetes

DIABETESTEAMET ÄR TILL FÖR DIG

Diabetesteamet ska ge dig

• en individuell behandlingsöverenskommelse och individuella mål för egenvården

• regelbundna kontroller av lipider, spåräggvita, blodtryck, Hba1c

• telefonrådgivning och behandling när du har akuta medicinska problem

• regelbunden utbildning, både för dig och dina nära anhöriga

• information om tillgängliga hjälpmedel för injektion och självkontroller

• diabetesteamet ska inhämta resultatet av dina sockertester och ge stöd i tolkningen samt ta ställning till eventuell ändring i behandlingen

• möjlighet att kontrollera din egen blodsockermätare

• information om tillgängligt samhälleligt och ekonomiskt stöd

DINA UPPGIFTER ÄR

• att lära dig och praktisera egenvård
  
• att regelbundet kontrollera dina fötter
  
• att kontakta ditt vårdteam när din egenvård inte fungerar
  
• att kontakta ditt vårdteam vid akuta medicinska problem för att förebygga mer omfattande medicinska åtgärder
  
• att tala med ditt vårdteam om frågor och bekymmer som du kan ha
  
• att ställa frågor och ställa dem om igen, om du fortfarande känner dig osäker. Tänk igenom och skriv ned dina frågor i förväg.
  
• att försäkra dig om att dina närmaste känner till din diabetes

UNDERVISNING VID DIABETES

Idag ska diabetesundervisning vara en självklar del i diabetesbehandlingen. Samtidigt som kunskapen om sjukdomen och dess behandling ökar, så ökar också välbefinnandet. Vårdkostnaderna minskar dessutom. Både diabetespatienten och vårdgivaren har således mycket att vinna på ett möte där lärandet står i centrum. Vi ska i detta sammanhang ta fasta på att personer som arbetar i sjukvården har mycket att lära av patienternas enorma erfarenheter och samlade kunskap. Genom att ordna gruppträffar kan personer med diabetes och deras anhöriga utbyta erfarenheter med varandra och berika varandra med ytterligare kunskap. En kunnig och medveten person som ställer krav på sjukvården bidrar dessutom i hög grad till att förbättra kvaliteten av diabetesvården. Enligt hälso-och sjukvårdslagen har man rätt till information om sjukdomar och deras behandling, som ska vara anpassad till varje enskild persons förutsättningar.

Om sjukvårspersonalen utgår från de problem som diabetikerna upplever i samband med sin sjukdom och dess behandling, så får man en problembaserad, patientstyrd modell. Det är visat att detta tillvägagångssätt engagerar de berörda i större utsträckning, än när patienterna passivt ska lyssna på föredragningar av sjukvårdspersonal. En fråga som patienter ofta ställer sig är: "Hur kan de veta vad jag har för funderingar och problem, när man själv inte får möjlighet att framföra dem?"

Sjukvården behöver avsätta tillräckligt med tid för patientundervisning, samtidigt som den pedagogiska kompetensen och de pedagogiska hjälpmedlen behöver utvecklas. Förhoppningsvis kommer ett fördjupat samarbete med beteendevetenskapare och sjukvårdspersonal att på sikt bära frukt.

Ur pedagogisk synvinkel är det inte tillräckligt att ge kunskap till patientens intellekt. Det räcker inte heller att bra låta patienten tala om och bearbeta sina känslomässiga upplevelser om sjukdomen och dess behandling. Motivationsfaktorn, det vill säga patientens vilja, måste också engageras tillsammans med intellekt och känslor. Detta ger i sin tur förutsättningar att förändra beteendet, som kan resultera i att man når behandlingsmålet: förbättrad blodsockerkontroll med blodsocker så nära det normala som möjligt - under förutsättning att individen inte upplever låga blodsockervärden. Denna risk finns vid såväl insulinbehandling som tablettbehandling med sulfonylurealäkemedel (se längre fram).

Således, för att viljan ska kunna leda till önskad beteendeförändring krävs kunskap om vilken förändring som måste till. Vidare krävs en känslomässig upplevelse att det är bra.

HUR FÖREBYGGER MAN KOMPLIKATIONER?

Att förebygga diabetes-komplikationer vid vuxendiabetes sker genom

• hjälp från diabetesteam

• diabetesundervisning. Delta i de kurser som erbjuds av din läkare eller av patientföreningen och läs litteratur i ämnet.

• kostförbättringar

• regelbunden motion

• behandling med tabletter eller insulin för en få en god metabol kontroll

• egenkontroller av blodsockervärdet

• regelbunden kontroll av Hba1c var 3-4 månad via din läkare och sköterska för att nå målet 6.5-7%

• ögonfoto varannat år med laserbehandling i förekommande fall

• spåräggvitetest årligen med i förekommande fall behandling med mediciner

Mindre risk för hjärt-och kärlkomplikationer får man genom

• att sluta röka

• ordentlig behandling av högt blodtryck

• ordentlig behandling av förhöjda blodfetter

• viktminskning genom kost och motion

• regelbunden motion för att bibehålla eller få god kondition

• östrogen till kvinnor i menopausen

Andra åtgärder för att öka livskvaliteten bör kontroller och behandling är:

• ögon genom ögonbottenscreening (undersökning) vartannat år och laserbehandling i förekommande fall

• njurar genom ordentlig behandling av blodtrycket och tidig upptäckt av spåräggvita

• hjärtat genom ordentlig kärlkrampsbehandling i förekommande fall

• hjärnan genom att ge salicylika (Trombyl, Albyl minor)vid rubbningar av blodgenomströmningen, till hjärtat , vid så kallad TIA (dålig blodcirkulation till hjärnan och fönstertittarsjuka).

• fötterna genom regelbunden fotkontroll, fotvård, behandling av fotsår och genom val av lämpliga skor

• magsäcksbesvär genom medvetenhet om problemet och läkemedelsbehandling i förekommande fall

• urinproblem genom ökad medvetenhet och genom att vara frikostig med urinodlingar vid behov

• impotens som kan behandlas genom speciella läkemedel

DIABETESFOTEN

"Man ska vara glad åt fötter, utan dom man står sig slätt", sjöng Birgitta Andersson i början av l960-talet. "Man ska vara stolt åt fötter, fötterna är kroppens rötter."

70 procent av fotsår orsakas av olämpliga skor och 80 procent av fotsåren börjar efter en liten och obetydlig fotskada. Var uppmärksam på småsår! De kan förebyggas och framförallt behandlas i tid.

För att du ska undvika problem med dina fötter får du här några viktiga råd. Om du glömmer dessa kan det få ödesdigra konsekvenser, med amputation som sista utväg. Vårda dem därför väl och

• tvätta fötterna ofta. Använd mild tvål.Torka väl mellan tårna så att det blir torrt. Ha god fothygien, byt sockor eller strumpor helst varje dag. Med rena och torra strumpor mår fötterna bättre.

• använd mjukgörande kräm om huden är torr, för att undvika självsprickor, som kan vara svårläkta

• visa fötterna för din läkare eller sköterska, minst en gång per år. Har du problem med en fot, se till att även den andra foten undersöks i förebyggande syfte.

• rapportera fotproblem direkt till din läkare, sköterska eller akutmottagning

• har du ett sår som blir sämre under en helg, speciellt i samband med feber, sök då akutläkare

• ha regelbunden kontakt med en fotvårdare

• klipp tånaglarna rakt och inte rundat för att slippa nagelinfektioner. En rak nageltång underlättar detta.

Varje dag bör du:

• inspektera fötterna

• använda spegel eller låta någon annan , anhörig, hemvårdspersonal eller god vän, inspektera dina fötter om du har svårt att se undersidan själv

• notera och rapportera alla sår. sprickor, förhårdnader, rodnader eller andra hudförändringar, hur små och oansenliga de än tycks vara. Dessa förändringar kan vara ingångsport till en framtida sårskada.

• inspektera insidan av skorna innan du tar dem på dig. Vänd dem upp och ned, så att smågrus och andra föremål ramlar ut. På grund av känselnedsättning kanske du annars inte märker småstenar och annat .

  Gör det till en regelbunden vana att tömma skorna innan du tar dem på dig.

• använda socka eller strumpa mellan foten och skon för att förebygga hudskada

• använda skor. Gå inte barfota ens på sommaren H aäven skor inomhus, gå ej enbart på strumplästen.

• använda strumpor som inte sitter åt. Vänd sömmarna utåt om de besvärar dig. Se till att inga vassa sömmar irriterar tårna.

• välja rätt storlek på strumpor. För trånga strumpor klämmer lätt ihop tårna och för stora kan vecka sig i skorna.

  Strumporna får inte ha för hård resår, då kan blodflödet försämras med risk för svullna fötter nedanför resåren.

• byt gärna skor flera gånger om dagen, speciellt om du går mycket på hårt underlag

Undvik:

• att bränna fötterna genom att sätta dem på element eller i varmt vatten utan temperaturmätare. Vid fotbad använd en termometer före badet. Vattentemperaturen bör vara högst 34-36 grader Celsius.

• långa fotbad över fem minuter

• vassa instrument ,t ex att skrubba fötterna med en hård borste.

• fotfil av metall som lätt kan ge skador på huden och dessutom stimulera tillväxt av förhårdnader. En sandpappersfil däremot är skonsam för huden och den kan du använda till att fila förhårdnader och naglar med. Äkta pimpsten är också bra.

• att gå barfota

• trånga skor

• öppna skor

• högklackade skor. Högklackade skor är enbart festskor. För höga klackar gör att foten glider framåt i skon, vilket ökar trycket mot tårna med risk för tåsår eller förhårdnader, speciellt i början.

• att direkt gå hela dagar med helt nya skor (skavsår!)

Använd:

• riktiga skor och tofflor med hälkappa och en stadig sula för att få en stadig sko

• badskor när du badar utomhus

• gummistövlar endast korta perioder med tanke på risk för fotsvamp

När du köper nya skor:

mät utsidan av foten, så att du undviker för trånga skor. Rita av fötterna på ett papper, klipp ut mallar som du tar med dig till affären. Mallarna ska passa i respektive sko och får inte gå upp efter sidorna. Prova både vänster och höger sko - industrigjorda skor kan variera en aning i storlek. Köp nya skor på eftermidddagen, då är fötterna störst! Gå in dina skor successivt, öka antalet timmar per dag för att undvika skada från hårt läder i början. Tro aldrig att en dåligt passande sko kan gås in.

köp skor med tillräckligt med plats för tårna och skor som sitter stadigt på foten. Se till att expediten mäter fötterna ordentligt, särskilt bredd och längd. Lästvidden (bredden)är angiven inuti skorna. Från D till L.

Faktorer som ökar risken för fotsår är: tidigare fotsår, utplattad fot, dålig blodcirkulation, hjärtsvikt, fotsvullnad, nedsatt känsel i foten, nedsatt syn och felaktig fotvård.

Genom att sköta dina fötter på de sätt som vi här rekommenderar förebygger du risken för infektioner och onödiga operationer. På en del sjukhus finns numera så kallade fotteam, d v s specialutbildad personal som ska se till att minska riskerna för amputationer.

När det gäller diabetesfötter och uppkomna sår, krävs det yttersta omsorg från dig själv, din läkare och diabetesteamet. Direkt efter en sårskada kan det vara svårt att bedöma om det kommer att bli en infektion. Därför bör man noga följa förloppet. Antibiotika ska sättas in snabbt vid tecken på en infektion. Var beredd att söka läkare för att få antibiotikum om du inte direkt fått sådan behandling. Känseln är ofta nedsatt vid diabetes. Smärta vid försämring är normalt en varning och är ett tidigt tecken på djup infektion, men detta kan saknas vid diabetes pga nedsatt smärtupplevande. Fötterna måste därför undersökas extra noga, både morgon och kväll, vid minsta sårskada. Saknar du vibrationssinne vid läkarundersökning av foten, måste du vara extra noggrann, vårda dina fötter och ge akt på uppkomna skador tidigt.

Andra komplikationer som kan drabba en individ med diabetes är hallux valgus med snedställd stortåled och hammartår med klotåställning på grund av försvagning av fotmusklerna. Förhårdnader med sår kan uppkomma på grund av felställningen. Nageltrång efter att naglarna klippts felaktigt med en spets ned i nagelvallen ger risk för infektion. Naglarna ska klippas rakt. Fotsvamp med klåda och fjällning kan smitta. Hälsprickor orsakas ofta av träskor och hälsporre med inflammation i hälen kan komma av överbelastning.

Vid alla fall av fotsår bör din läkare göra enbedömning av cirkulationen. Pulsationerna i fotartärerna ska undersökas, blodtrycket i ankel och tåhöjd ska tas, för att man ska se om det finns tecken på ett hinder i kärlträdet, som skulle kunna förklara det akuta eller kroniska fotsåret. En kontrastundersökning, s k angiografi, av kärlen görs i genomsnitt på 25 procent av fallen på en diabetesmottagning. Ett kärlkirurgiskt ingrepp behövs i endast hos 5 procent av sår på en specialistdiabetesmottagning, men då det krävs är det livräddande för foten-benet. Det underlättar då sårläkningen och minskar risken för nya sår, då kärlcirkulationen förbättras efter operationen.

DIABETESHANDEN

Efter många års diabetes finns en risk att få nedsatt rörlighet i handen och axel. Besvär från senor, senskidor och nerver kan förekomma. Tjock vaxartad hud liksom ledsstyvhet och smärta är dock sällsynta besvär. Det kan till exempel bli svårt att hålla handflatorna mot varandra. Fingrarna kan låsa sig under sträckning och böjning och smärta kan uppstå i handflator och fingrar. Hittills har detta varit ett ouppmärksammat problem. Sjukgymnaster kan ibland ge behandlingshjälp. Fingrar som böjs allt mer utan att kunna rätas ut kan opereras med mycket gott resultat. Om en del av handen domnar på grund av att en nerv utsätts för tryck, kan en handoperation helt lösa problemet. Ta upp det med din läkare.

DIABETESMUNNEN OCH TÄNDERNA

Personer med välinställd diabetes och god munhygien löper inte större risk än andra att få munsjukdomar. Men eftersom diabetiker kan ha nedsatt motståndskraft mot infektioner, kan det drabba även munhålan. Muntorrhet kan förekomma. Av dessa anledningar kan diabetes öka risken för tandköttsinflammation, tandlossning och karies.

Infektioner i munhålan ger precis som andra infektioner ett ökat insulinbehov. En oupptäckt infektion i munhålan kan faktiskt vara orsak till en svårinställd diabetes.

SEXUALLIVET

GRAVIDITET
Varje år föder 30 kvinnor med vuxendiabetes barn i Sverige. Det finns ingen anledning att avråda en i övrigt frisk kvinna med diabetes att skaffa sig barn. Genomgångna graviditeter påverkar inte risken att utveckla diabeteskomplikationer senare i livet. Högt blodsocker tidigt i graviditeten är mindre bra för fostret, eftersom de olika organen då anläggs.

Planerar du en graviditet är det viktigt att du i god tid diskuterar detta med din läkare, så att graviditeten blir så bra som möjligt. Övergång måste ske från tabletter till insulin vid planering av en graviditet, eftersom tabletter inte får användas under graviditeten med tanke på fostret. Om mamman har en bra blodsockerkontroll när barnet blir till, har fostret ingen ökad risk för missbildningar och föds med normalvikt.

PREVENTIVMEDEL
Under fertil ålder, d v s de år då kvinnan kan föda barn, kan Mini-P-piller användas som preventivmedel, men de ökar risken för mellanblödningar. Dessutom har de en mindre säkerhet än vanliga östrogeninnehållande P-piller. De senare bör undvikas av kvinnor som röker, med tanke på en ökad risk för blodpropp.

Spriral fungerar i regel bra för kvinnor som tidigare fått barn.

IMPOTENS
Impotens hos mannen. dvs svårighet att få erektion(stånd), beror ofta på att nervretningarna till penis sätts ned och på en tidig åderförkalkning. Oftast är det män som haft diabetes i många år som drabbas. En dålig diabetesinställning ökar risken för impotens. Alkohol och rökning har samma effekt. I behandlingen ingår att minska dessa faktorer som ju går att påverka. Dessutom finns det nu möjlighet att ge effektiv behandling så att mannen får erektion. Caverject

, ett naturligt prostaglandinpreparat, ett hormon, sprutar mannen själv in i penisroten en stund före samlag och det ger en god erektion i de flesta fall. Dessutom är det så pass effektivt, att det även har effekt mot impotens som har psykologiska orsaker. l995 såldes detta preparat i Sverige för 100 miljoner kronor.

SMÄRTA VID SAMLAG
Kvinnor med diabetes kan ibland drabbas av smärta vid samlag på grund av nedsatt fuktighet i slemhinnorna. Detta kan åtgärdas genom lämpligt glidmedel som kan köpas på apoteket. Efter klimakteriet ökar risken för torra och sköra slemhinnor. Diabetespatienten kan då, som vilken kvinna som helst, utnyttja möjligheten att få östrogen av sin gynekolog - och då oftast få god effekt på dessa besvär. Dessutom påverkas risken för hjärt-och kärlsjukdom i gynnsam riktning på köpet.

INKONTINENS
Inkontinens förekommer hos äldre kvinnor och män även utan diabetes. Problemet bör utredas av läkare som också kan hjälpa till med behandling. Ibland kan operation vara lösningen. I andra fall kan man utan kostnad få effektiva hjälpmedel, till exempel inkontinesblöjor. De skrivs ut av läkare och distriktssköterska på recept och är då utan kostnad för patienten.

ANDRA UTMANINGAR: NJURAR, ÖGON, HJÄRT-KÄRLSJUKDOMAR, NERVSYSTEM

Dagens diabetesvård bygger på att verksamheten är anpassad till såväl nationella som internationella riktlinjer för en god diabetesvård. Dessa riktlinjer har arbetats fram av världens främsta experter. Genom effektiva s k screeningprogram är det nu möjligt att tidigt upptäcka och därmed tidigt behandla skador på såväl njurar som ögon. Det allra viktigaste metoden är trots allt en god diabeteskontroll. Med detta menas att Hba1c bör ligga på 6.5-7%.

NJURAR

Diabetes den vanligaste orsaken till dialys och njurtransplantation. Den som får diabetes i år kommer genom den kunskap och det kontrollprogram vi har, med stor sannolikhet att klara sig från dessa komplikationer. Även de patienter som har haft diabetes i många år omfattas av ett aktivt undersöknings- och åtgärdsprogram.

Varje år bör läkaren undersöka urinen med en känslig metod, som avslöjar mikroskopiska mängder urinäggvita, det vill säga långt innan det ger utslag på vanliga urinstickor. På så sätt kan man upptäcka den uppseglande njursjukdom som uppträder hos en av tre diabetiker. Men om man upptäcker spåräggvita eller mikroalbuminuri, som läkaren kallar det för, ska man i första hand förbättra blodtryckskontrollen. Allvarligt bör man också överväga ännu en gång att sluta röka. Tillsammans med sköterskan och läkaren bör man förbättra diabeteskontrollen med Hba1c till 6.5-7 procent. Om man ändå skulle ha svårigheter att få bort spåräggvitan, kan man förbättra blodtrycket ytterligare och gå in med en ny slags blodtrycksmedicin, så kallad ACE-hämmare (Rebitec^®, Capotene^®, Inhibate^®,Triatec^®) som förutom sin blodtryckseffekt har en njurskyddande effekt. Har man äggvita minskar eller går denna tillbaka. Om det redan har inträffat förändringar på njuren, kan dessa stoppas upp med ACE-hämmare.

En diabetikers njurar är mycket känsliga för tryckbelastning. Därför är det än mer viktigt att ge diabetiker blodtrycksbehandling mot undertrycket, det så kallade diastoliska blodtrycket, till 90 mm Hg eller lägre, än för icke-diabetiker. Även en liten dos vätskedrivande, Lasix Retard^®, ges ibland av läkaren om det behövs och har då god effekt på blodtrycket. Ibland kan också andra blodtrycksmediciner behövas.

ÖGON OCH ÖGONBOTTENKONTROLLER

1993 fastslogs på ett konsensusmöte i Sverige att patienter med diabetes ska få sina ögon kontrollerade vartannat år, helst med ögonbottenfoto eller också med ögoninspektion av ögonläkare. På så sätt upptäcks en uppseglande diabetisk påverkan på ögonbotten i tid och kan behandlas. Behandling för ögonbottenförändringar är laserbehandling hos ögonläkare, under lokalbedövning och polikliniskt. Patienten kan alltså gå hem efter behandlingen. En uppbromsning sker då av ögonbottenförändringen. Behandlingen går så till att en ljusstråle från en xenonlampa eller gaslaser riktas genom pupillen mot ögats botten mot näthinnan. Ljusstyrkan är så pass kraftig att under bråkdelen av en sekund uppkommer en bränneffekt i näthinnan. Även avancerad ögonbottenförändring kan stoppas upp. Risken för nedsatt syn är därför mycket liten med dagens ögonkontrollsystem. Fotokoagulation kan också användas för att stoppa läckande kärl runt gula fläcken. Syftet är att hindra bildandet av äggvitrester, som kan skymma det distinkta seendet.

Kontrollintervallen av ögonbottnen är vartannat år, eller, om förändringar finns, varje år eller oftare. De som enbart har kost som diabetesbehandling kan i många fall kontrolleras med glesare intervall. Ögonbottnarna ska helst fotograferas. Om man i undantagsfall avstår från fotografering, ska undersökningen med inspektion göras av en specialist på ögonsjukdomar. Begär en remiss till ögonbottenfoto, om du kontrolleras hos en läkare som inte har rutiner för att kontrollera ögonbottnarna. Alla diabetiker bör få tillgång till ögonbottenundersökning.

HJÄRT-KÄRLSYSTEMET

Den ökade kunskap som finns kring behandling av kärlkramp kommer även diabetespatienter till del. Mycket effektiva mediciner erbjuds idag. Det förefaller till och med som om hjärtmediciner hos patienter med diabetes har ännu bättre effekt än hos icke-diabetiker. Det är mediciner som inte bara behandlar symtomen utan det finns också möjligheter till förebyggande behandling . Om medicinsk behandling har otillräcklig effekt vid kärlkramp, görs en kranskärlsröntgen inför en eventuell operation eller ballongvidgning. I vissa fall, beroende på kärlförändringarnas utseende, är kranskärlsoperation den bästa metoden. I andra fall används så kallad ballongvidgning, där man under lokalbedövning för in en tunn slang med en ballong i sin spets och vidgar förträngningen. Hos den som inte röker håller sig kärlet öppet dubbelt så lång tid, som hos den som röker. Det är därför oerhört viktigt att sluta röka, även i ett sent skede. Vid fönstertittarsjuka är det ännu viktigare att sluta röka.

Vid okomplicerad diabetes har diabetiker samma goda operationsresultat som patienter utan diabetes.

Det är viktigt att du kontaktar läkare vid symtom från hjärtat, som plötsligt ihållande smärtor i hjärttrakten eller under bröstbenet, ibland med utstrålning upp mot halsen eller ut i armen. Detta gäller även dig med hastigt påkommande andfåddhet eller trötthet. Du bör då söka dig till en akutmottagning.

Förhöjda blodfetter med ett kosterol över 5,5 mmol per liter ska behandlas om man samtidigt har hjärtsjukdom, kärlkramp eller tidigare hjärtinfarkt. Man eftersträvar ett värde under 5,0 mmol pere liter. Sedan ett par år tillbaka finns närmast biverkningsfria effektiva mediciner, Zocord, Pravachol och Canef. De har dokumenterad effekt på 40 procent minskad dödlighet efter hjärt-och kärlsjukdom. Även om du inte har någon hjärt-kärlsjukdom, bör din läkare allvarligt överväga behandling om du har ett kolesterol på över 6,5 millimol per liter, om du trots försök med kostförändring ligger kvar på samma nivå vid upprepade kontroller. Tillsammans får ni försöka få ned värdet till under 5,5 mmol per liter. Det är viktigt att ditt kolesterol kontrolleras. Om det är normalt bör det kontrolleras vartannat till vart femte år. Hör med din läkare och sköterska! Skriv upp ditt värde så att du vet hur du ligger! En annan form av blodfett är triglycerider, som också mäts samtidigt med kolesterol i blodet, och det bör behandlas om det överstiger 3,0 millimol per liter, för att nå målet 2, 0 millimol per liter.

Vidare är en god blodtryckskontroll av stor vikt för att undvika hjärt-kärlkomplikationer. Det diastoliska blodtrycket, det undre trycket, bör vara 85 eller 90 mm Hg. Det övre eller systoliska trycket bör vara under 160 mm Hg eller lägre, beroende på ålder och andra faktorer. Ofta behövs mer än ett läkemedel vid behandling, om målet 85-90 mm Hg ska nås.

Kvinnliga diabetiker i klimakteriet ges östrogen på samma sätt som icke-diabetikern. Det finns undersökningar som tyder på att pågående förkalkningar i kranskärlen då kan minska sin hastighet. Speciellt om man har andra riskfaktorer för hjärt-och kärlsjukdom, såsom förhöjda blodfetter, kan östrogen ha ännu större betydelse. Undersökningar finns som visar att kvinnor med vuxendiabetes som efter menopausen får östrogenbehandling kan halvera risken för hjärtinfarkt. Läkarna är numera frikostiga med östrogen och sockerläget förefaller dessutom snarast att förbättras med östrogen.

NERVSYSTEM

Har du problem med magtarmsystemet finns det nu mycket effektiva och biverkningsfria mediciner. Efter många års diabetes, speciellt om sockerläget varit över 8-9 procent Hba1c, ökar risken för påverkan av nervsystemet till magsäcken, med risk för fördröjd magsäckstömning sedan man ätit. Symtomen kan vara illamående eller till och med kräkning efter en måltid, besvärande fyllnadskänsla eller tyngdkänsla i magen efter födointag. Din läkare brukar då göra en utredning i form av gastroskopi, genom att remittera dig till en mag-tarmspecialist. Man tittar då ned i magensäcken från munnen med hjälp av ett lillfingerstort instrument. En speciell medicin kan sättas in, Prepulsid (cisaprid). Har du problem med mag-tarmsystemet, tag då upp dessa frågor med din läkare eller sköterska. Ibland kan en besvärande förstoppning eller diarré vara bekymret - och effektiv hjälp finns.

INFORMATION SOM DU HAR NYTTA AV

NÄR DU RESER
Den som har diabetes har samma möjligheter som andra att resa. Det finns inget resmål eller färdsätt som är omöjligt. Vissa råd kan vara bra att ta med sig på resan och det är klokt att planera.

Det är viktigt att veta hur man ska hantera olika situationer, för att känna säkerhet och kunna njuta av en planerad resa. För den kostbehandlade är det sällan några problem. Tänk på att måltiderna inte blir för få och stora. Ofta minskar insulinbehovet i varma länder. Kom ihåg att alltid ha tabletter respektive insulin, teststickor, reservkost, exempelvis frukt eller kex i handbagaget. I din plånbok bör du ha en ID-handling, som på engelska berättar att du har diabetes och vilken behandling du har. Din läkare eller sköterska hjälper dig gärna med detta. Om du har ett nära ressällskap bör du berätta för dem att du har diabetes. Det ökar tryggheten även för dina medresenärer.

Om du reser till ett land, där turistdiarréer är vanliga, tag då med några påsar vätskeersättningsmedel Semper ^®. Sockersaltblandningen ska lösas i kokt vatten. Vid vistelse i en del länder kan antibiotika mot maginfektion, Lexinor^®, ibland vara motiverat vid diarréer på grund av magsjuka. Hör med din läkare om detta innan du reser, om receptbelagda läkemedel och övriga råd som gäller ditt reseapotek. Imodium eller Primodium är också rekommendabelt att ha med sig vid besvärande diarréer, då dessa medel stoppar diarrér och minskar risken för uttorkning. Ta också med febernedsättande, Panodil eller Alvedon.

Drick aldrig kranvatten, om du inte med säkerhet vet att det är ofarligt. Buteljerat mineralvatten är ett bra alternativ eller också får du koka vattnet.Tänk på att is, glass och spädda juicer kan vara gjorda på okokt vatten. Skala frukt och grönsaker. Undvik det som inte går att skala. Sallad är ofta dåligt sköljd och kan därför innehålla infekterat vatten. I varma länder ska man inte äta grädde, bakverk, majonnäser, glass och okokt mjölk. Njut av välkokt och välstekt mat, speciellt om den är rykande het, när den serveras. Begär "well done" eller "medium"!

I extrem värme är det mycket viktigt att tänka på att du dricker tillräckligt, 3-4 dl varannan timme. Vätskan kan bestå av kokt vatten, mineralvatten, Diet Coke eller Resorb brustabletter.

Vid maginfluensa är vätskeersättning än en gång extra viktig och kan bestå av avslagen Diet Coke, kokosmjölk, kokt vatten etc. Stora mängder krävs ofta. Vätskeintaget får dock inte enbart besstå av vatten. Såväl salter (Resorb) som kolhydrater måste tillföras.

Om du blir sjuk utomlands och behöver komma i kontakt med en läkare, kan du göra det genom att kontakta ett välrenommerat hotell, som brukar kunna anvisa en lämplig läkare. Om du tvingas lägga in dig på ett sjukhus, bör detta vara av "västerländsk" stil. Om du befinner dig i ett u-land och blir ordentligt sjuk, är det säkrast att snarast möjligt ta sig hem via SOS-alarmering.

Vaccinationer och gammaglobulin kan tas av den som har diabetes precis som vem som helst och sedvanliga rekommendationer gäller.

Har du behov av insulin, kan du begära ett speciellt intyg från din läkare som visar att du har diabetes. Det underlättar betydligt vid säkerhetskontroller vid flygplatser och visar dessutom att du har diabetetes, ifall något skulle hända - du blir bestulen eller behöver söka akutsjukvård. Det går alldeles utmärkt att förvara insulin i en liten termos, under utflykter eller på stranden, så att den höga temperaturen inte inaktiverar insulinets biologiska effekt.

Försäkringskassan och försäkringsbolagen kan informera om gällande regler vid sjukdom och vård utomlands. Rätten till ersättning för sjukvårdskostnader varierar från land till land. I hemförsäkringen ingår också en reseförsäkring. Hör med ditt försäkringsbolag om du skall komplettera detta före avresan och ta eventuellt en kompletterande försäkring.

S:T VINCENTDEKLARATIONEN OCH DET NATIONELLA DIABETESVÅRDPROGRAMMET

Förståelsen av diabetessjukdomen har ökat mycket. Samtidigt har effektivare behandlingsstrategier utvecklats. Detta har i sin tur inneburit en betydligt bättre möjlighet att förebygga komplikationer. Om de uppträder, kan man hantera dessa på skilda sätt. Sedan l989 finns en europeisk kravspecifikation när det gäller diabetesvård, i avsikt att förebygga komplikationer. Den kallas St Vincentdeklarationen och gäller även i Sverige.

Sverige är ett av de ledande länderna i Europa, genom att vi i november l996 fick ett nationellt diabetesvårdprogram med kliniska riktlinjer för god diabetesvård.Det är framtaget av Socialstyrelsen och Landstingsförbundet tillsammans med de professionella organisationerna Svensk Förening för Diabetologi, Diabetessköterskeföreningen, Endokrinologföreningen, Svensk Förening för Allmänmedicin och patientföreningen Svenska Diabetesförbundet. Tanken är att varje diabetesmottagning ska leva upp till de ambitioner som finns framtagna i detta program med goda kliniska riktlinjer för behandling av diabetes, i en tid då det finns risk för nedmontering av god vård. Lokala vårdprogram för diabetes finns på flera ställen redan och utvecklas på de andra under 1997. Diabetesvården i Sverige kommer att bli ännu bättre!

NATIONELLA DIABETESREGISTRET

Från l996 rekommenderas varje diabetesansvarig läkare tillsammans med sin patient, att frivilligt delta i det Nationella Diabetesregistret. Ansvarig för registret är Specialistföreningen Svensk Förening för Diabetologi tillsammans med en styrgrupp med Svensk Förening för Allmänmedicin, patientföreningen Svenska Diabetesförbundet, Endokrinologföreningen och Diabetessköterskeföreningen. Registreringen sker i samförstånd med brukarna inklusive patientföreningen Svenska Diabetesförbundet, som aktivt stöder registreringen. I Sverige finns ett trettiotal andra kvalitetsregister, såsom pacemaker-och kranskärlsregister. Registret är sekretesskyddat och de uppgifter som ingår handlar bland annat om syn, blodtryck, Hba1c och rökning. Garantier finns för att registret inte ska samköras med andra register.Tanken är att vården successivt ska kunna utvecklas och förbättras för varje diabetiker genom en kvalitetscirkel. Framför allt är avsikten att vården inte ska försämras utan vidmakthållas och förbättras. Ser man att vissa områden har onormalt höga komplikationer, är tanken att man då skulle kunna begära och få extra resurser i form av till exempel fotvård etc. Alla patienter med diabetes bör få likvärdig omsorg enligt Socialstyrelsen. Sverige anses ligga väl framme när det gäller diabetesvård, skriver Socialstyrelsen, men det finns brister, både när det gäller att i tid upptäcka komplikationer och att förebygga dessa. Bättre samverkan, utvärdering och klarare ansvarsfördelning inom vårdkedjan är metoderna för att nå målet.

Från l996 införs också, efter initiativ från Socialstyrelsen, ett vårdkontrakt för diabetespatienten, i avsikt att ytterligare förbättra diabetesvården. Socialstyrelsen har i mångt och mycket diabetesgruppen som en pilotgrupp för förbättrad vård. I denna överenskommelse tas också upp vilka krav som finns på dig som diabetespatient.

RÄTTIGHETER

Hälso-och sjukvårdspersonal är enligt lag skyldig att i mötet med dig och dina anhöriga informera om ditt hälsotillstånd och olika behandlingsalternativ, att att du själv kan bestämma och upprätthålla din integritet. Detta står att läsa i Socialstyrelsens riktlinjer för diabetesvård från november 1996. Det betyder att din vård ska planeras av dig och vårdteamet tillsammans. All medicinsk behandling kräver ditt samtycke och du kan säga nej till den behandling du inte vill ha. Du kan däremot inte kräva en viss typ av behandling, om vårdpersonalen anser att den inte är riktig eller nödvändig från medicinsk synpunkt. Du har också möjligheter att rådfråga en annan läkare och få hans eller hennes åsikt samt möjlighet att byta läkare.

KLAGOVÄGAR

Svensk sjukvård är generellt av hög kvalitet. Är du ändå missnöjd bör du i första hand vända dig till patientansvarig läkare eller den du är missnöjd med. Vill du inte det, eller har försökt utan att få rättelse, bör du vända dig till den läkare som ansvarar för vårdenheten. Du har också möjlighet att vända dig till landstingets eller kommunens förtroendenämnd, en opartisk och oberoende instans som har sekretess. Om du anser att fel begåtts när det gäller undersökning, vård, behandling eller information

kan du vända dig till

Hälso-och sjukvårdens ansvarsnämnd,
Box 3539,
103 69 Stockholm.

Det ska göras inom två år efter det att felet begåtts. Patientskadelag och läkemedelsförsäkring gäller också. Kuratorn på din mottagning kan hjälpa till med mer information eller diskutera uppkomna problem.

KOSTNADER

Inom många landsting pågår en het debatt kring de kraftiga nedskärningar som sker inom vårdsektorn. Patientföreningarna har under tiden kämpat hårt mot de förslag, som regelbundet kommit från politiker, kring reduktion av kostnadsbidrag för mediciner och blodsockerstickor för självkontroll.

Om insulin behövs, är det kostnadsfritt för patienten också efter januari l997. Blodsocker- och urinstickor på recept är gratis, men blodsockerapparaten för hemmakontroller får man betala själv.

Läkarbesök var tredje-sjätte månad kostar som vanliga besök inom vården. I vanliga fall kostar också besöken hos diabetessköterskan. Den kost man äter, kostar vanligtvis inte mer än den som alla svenskar borde äta. Kanske kan en del till och med sänka sina matkostnader genom att de äter nyttigare mat!

Om du som diabetiker har extra kostnader på grund av andra handikapp, kan man via kurator få hjälp, eller själv ta kontakt med försäkringskassan, för att ansöka om handikappersättning.

KÖRKORTSKONTROLLER

Den som har diabetes ska stå under fortlöpande läkarkontroll. Diabetiker har därför faktiskt bättre hälsovård än många andra, genom de regelbundna kontrollerna. En insulinbehandlad diabetiker får inte behörighet att köra buss eller taxi. Diabetiker som behandlas med enbart tabletter eller kost, kan få tillstånd att köra såväl taxi som buss. En ny reviderad lag kring diabetes och körkort väntas.

SVENSKA DIABETESFÖRBUNDET

Svenska Diabetesförbundet är en ideell organisation med 35 000 medlemmar i omkring 100 lokalföreningar över hela landet. Föreningen har en regelbundet återkommande tidskrift, sex nummer per år, där man kan läsa om andra med samma sjukdom, få goda tips och erfarenheter.
Upplagan är 34 000 ex.
Kostnaden l997 är 190:- per år.
Postgiro 481 31 35-3.

Förbundet arbetar för att stödja forskning, ordnar fortbildningskurser, påverkar politiker genom uppvaktningar för en bättre diabetesvård. Inriktningen är medicinsk diabetesvård, social och ekonomisk rättvisa, kunskap och information, samt forskning. Genom information och utbildning vill man stärka den enskilda patienten i mötet med vården. Förbundet delar årligen ut 6 miljoner kronor för forskning och utveckling av diabetesvården. Vidare arbetar man internationellt för att förbättra diabetesvården, ett samarbete som ger inspiration till fortsatt arbete inom landet.

Det övergripande målet är att alla med diabetes ska leva ett likvärdigt liv jämfört med dem som inte har diabetes. Både föräldrakurser och ungdomskonferenser anordnas. Svenska Diabeteförbundets åsikt är att det är bra att träffa andra med diabetes för att utbyta tankar och erfarenheter. Ofta bjuds föreläsare in som ger senaste nytt på ett engagerat och lättförståeligt sätt. Dessa sammankomster är både välbesökta och populära och leder ofta till bra diskussioner efter föreläsningen. Kom ihåg att det är fler än du som har diabetes. Lokalt ordnas studiecirklar och läger. Svenska Diabetesförbundet är remissinstans i sin egenskap av patientorganisation.

Ett ID-kort i kontokortsformat med uppgift om namn, adress, telefonnummer och aktuell behandling säljs av Svenska Diabetesförbundet.

LÄSTIPS

Svenska Diabetesförbundet har en regelbundet återkommande tidskrift - Diabetes - som kommer sex gånger om året. Där kan man läsa om andra med samma sjukdom, kan ta del av tips och erfarenheter. Kostnaden för medlemsskap inklusive prenumeration är för närvarande l90 kr per år och summan insättes på postgiro 481 31 35-3. Deras småskrifter kostar ca 10 kr styck.

Diabetes. Apoteken informerar om sjukdom och hälsa, nr 8. Anders Nystrand l991 Apoteksbolaget.

Ca 20 kr

Att använda och tolka blodsockertester. En vägledning för dig med typ 2 diabetes

(Boehringer Mannheim, telefon 08/4048800). Ca 20 kr.

Hur det egna insulinet kan tas till vara

Martin Fahlén, F Lithner, LS Hermann. 1996, 35 sidor. Meda Sverige AB, Box 138, 401 22 Göteborg. Telefon 031/701 28 00, fax 031/701 29 00.

Diabetes - en folksjukdom, av frilansjournalisten Tord Ajanki. 12 sidor. Kan beställas kostnadsfritt från Diabetesförbundet, telefon 08/62985 80, Svenska Diabetesförbundet, Box 1545, 171 29 Solna.

Svenska Diabetesförbundets skriftserie kring diabetes , granskad av diabetesexperter,kan beställas på samma sätt. Pris ca 10 kr styck.

På god fot med diabetes, Jan Apelqvist,Iréne Dupros, Solna l994, Svenska Diabetesförbundet.

Så här tar jag hand om min diabetes, V Jörgens, M Grüsser, P Kronsbein. Boehringer Mannheim. Ca 30 kr.

Vanan som kan gå upp i rök, Agneta Hjalmarson-Karin Lorenz. l994 Sveriges Radios förlag. 90 kr. Beställes från Sveriges Radios förlag. 08-784 00 00, telefax 08- 660 99 32.

Att sluta röka är lätt, Allen Carr, Bokförlaget PAN, Norstedt, 143 sidor, 49:50.

På rätt kurs med ViktVäktarna, 1,2,3. Lastgatan 19, 254 64 Helsingborg. Telefon 042-200565

Lokala kontor över hela Sverige. Se telefonkatalogen.

MATBÖCKER

Mat för liv och lust. Margit Eliasson, Gunilla Lindeberg, Bonnier l995. Pris ca 235 kr

Bra mat för alla. Redaktör Birgitta Melin, Solna. LIC l990

Rätt för diabetiker. ICA-Kuriren. Västerås l992 Pris ca 87 kr.

VIDEOTIPS

Deltagarstyrd problemorienterad undervisning.

Melcher Falkenberg. Förlaget Gothia, tel 08/46 22 660, fax 08/46 22 670.

Vuxendiabetes, i serien "Leva med det", Claes Wirsén, Bibliotekstjänst AB l994. Längd:50 minuter. Kostnad 750 kr plus moms (50 broschyrer ingår). Beställes från Bibliotekstjänst i Lund, 046-18 02 01.

LJUDKASSETTER

Svenska Diabetesförbundets skriftserie finns också som ljudkassetter.

HÄMTFAX

Ytterligare information om bland annat sociala villkor kan du få på Svenska Diabetesförbundet via deras hämtfax, om du har tillgång till egen fax. Fax 08/ 625 11 26

INTERNET

Patientföreningen Svenska Diabetesförbundet avser att under l997 etablera sig på Internet.

HÄR finns många bra länkar!

• Diabetes och Gourmetkost
• Dietist Jaroslavas råd

De närmaste åren kommer en revolutionerande informationsteknologisk utveckling att ske. Det blir än lättare att vara patient med diabetes och få senaste nytt. Din läkare och sköterska får dessutom senaste nytt på kurser, konferenser, via facktidskrifter och Internet.

Vart tredje-fjärde år arrangerar Svenska Diabetesförbundet ett Diabetesforum i Linköping under två dagar, då senaste nytt inom diabetologin diskuteras. Både patienter och diabetespersonal brukar delta, senast ett tusental personer. Både lokalt och centralt sker ett samarbete mellan patienter och vårdpersonal i Sverige. Som patient med diabetes betraktas du mer som en partner, och en viktig sådan.

Säkert har Du som läsare spontana synpunkter på innehållet! Hör av Dig för en interaktiv möjlighet till förbättring! Dina synpunkter läggs då till allra sist, med eller utan namn, vilket Du vill. Livslusta blir då ännu bättre!
Tack!

stig.attvall@medicine.gu.se

---